En studie från Idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet och Folkhälsans forskningscentrum visade att män som bor på seniorhus har en svagare fysisk funktionsförmåga jämfört med hemmaboende män. Kvinnor, å andra sidan, upplever mer ensamhet.
Enligt studien hade män som bor på seniorhus sämre fysisk funktionsförmåga jämfört med hemmaboende män. Kvinnor som bodde på seniorhus var däremot ensammare. Inga skillnader hittades mellan boendetyp vad gäller psykisk funktionsförmåga och sociala kontakter.
Seniorhus är en allt populärare boendeform för seniorer. De möjliggör i allmänhet ett mer hinderfritt boende för personer över 55 år eller pensionerade. De boende kan köpa de tjänster de behöver för att underlätta sin vardag, men någon egentlig vård eller personal som är till förfogande dygnet runt finns vanligtvis inte. I husen ordnas ofta gemensamma program och aktiviteter för de boende. Husaktiviteterna och det sociala sammanhanget som grannarna medför kan understöda social delaktighet och ge ett starkare socialt stöd. Seniorhus som boendeform kan stödja välmående och kanske lindra ensamhetskänslor. Det har trots allt gjorts mycket få studier som jämför hälsan och funktionen hos seniorer som bor på seniorhus med hemmaboende seniorer.
– Kvinnornas fysiska funktionsförmåga verkar jämförbar med hemmaboende, så anledningen till att bo eller flytta i seniorhus kan vara något annat än problem med funktionsförmågan. De kanske inte har nära tillgång till något stödnätverk eller familj, då kan seniorboende ses som ett attraktivt boendealternativ. Däremot kan det vara så att de boende på seniorhus är mer sociala till läggningen, vilket gör att de helt enkelt upplever ensamhet lättare. En person som trivs ensam kanske inte dras till en sådan boendelösning, säger doktoranden Anna Lahti.
– Vi bör ändå komma ihåg att det här är en tvärsnittsstudie, så resultaten tillåter oss inte att dra slutsatser om orsakverkan fastän vi observerade samband, konstaterar Lahti.
Studien jämförde den självbedömda funktionsförmågan, ensamhetsupplevelsen och sociala kontakter mellan seniorer som bor hemma och de som bor på seniorhus. Forskningsmaterialet bestod av undersökningen BoAktivs datamaterial, som undersöker boende på seniorhus, och forskningen Helsinki Birth Cohort Study (HBCS). Materialet har samlats in på Folkhälsans seniorhus 2018 och 2020 och via Helsingfors födelsekohortundersökning 2015. Deltagarna besvarade självständigt en omfattande enkät, som innehöll bl.a. frågeformuläret SF-36 som mäter fysisk och mental funktion och hälsa, samt innehåller frågor om upplevelser om ensamhet och sociala kontakter.
Studien genomfördes vid Folkhälsans forskningscentrum som en del av Folkhälsans studie om seniorhus och aktivt åldrande (BoAktiv), ett projekt som genomförs i samarbete mellan Folkhälsans forskningscentrum, Folkhälsan Välfärd och Jyväskylä universitet. Projektet leds av Mikaela on Bonsdorff, docent vid Jyväskylä universitet och forskare på FHRC. Folkhälsan Välfärd representeras av Kira Exell-Paakki. För mer information om projektet se: https://folkhalsan.fi/en/research/public-health/group-bonsdorff/
Originalartikel:
Lahti, A.-M.; Mikkola, T.M.; Salonen, M.; Wasenius, N.; Sarvimäki, A.; Eriksson, J.G.; von Bonsdorff, M.B. Mental, Physical and Social Functioning in Independently Living Senior House Residents and Community-Dwelling Older Adults. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 12299. https://doi.org/10.3390/ijerph182312299
Mer information:
Anna Lahti
Doktorand
Gerontologiska forskningscentret och fakulteten för idrott, Jyväskylä universitet
Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors
anna.lahti@folkhalsan.fi
Mikaela von Bonsdorff
Docent
Gerontologiska forskningscentret och fakulteten för idrott, Jyväskylä universitet
Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors
mikaela.vonbonsdorff@jyu.fi
