Kolumn

Jonna Skand: Bästa närståendevårdare!

Rosalynn Carter skrev att det finns fyra olika slag av människor i världen: De som är närståendevårdare, de som har varit närståendevårdare, de som kommer att bli närståendevårdare och de som behöver en närståendevårdare.

I kolumner och skrifter och festtal hyllas närståendevårdarna som vardagshjältar, de sägs vara ovärderliga länkar i vårdkedjan och för landets ekonomi. Och visst stämmer allt det där.
Närståendevårdare eller anhörigvårdare, om man så vill, är alla de föräldrar som vårdar och har omsorg om små, större eller vuxna barn med särskilda behov. De är makar, både äldre och yngre barn, syskon, vänner, barnbarn, grannar som tar hand om någon som inte klarar sig själv. Sällan vill de kallas vardagshjältar eller känna sig som länkar i vårdkedjor eller tänker på att de bär upp Finlands ekonomi. Att kalla sig närståendevårdare kan kännas fel, då man är mamma, pappa, syster, bror, make, maka, sambo, barn, vän eller gudson. Det är relationen till någon man håller av som fört in vården och extra omsorg i det gemensamma livet.

Väldigt många människor gör så gott de kan för att stöda och hjälpa någon kär person som fått funktionsnedsättningar efter en olycka eller p.g.a. sjukdom eller skada och livet har förändrats efter det. Många gånger handlar det först om att anpassa sig till det nya livet, ofta med hopp om att det nog ska bli bättre. Och ibland blir det bättre. Men då det inte går som man önskar, utan livet kommer i obalans och vården och omsorgen gör att man behöver finnas till hands största delen av dygnet, hur går det då? Då oron ger vaknätter, eller då den man tycker mycket om ändrar personlighet och inte mera klarar av att se behov hos andra än sig själv, vad händer då? Många blir trötta och olyckliga.

I bästa fall märker man själv eller någon annan i närheten att livet hamnat i obalans och att hjälp behövs. Och i bästa fall har information om att stöd och hjälp finns att få nått familjen då närståendevård blivit en del av livet.

Närståendevårdare glömmer lätt bort att ta hand om sig själva och att se till att de egna krafterna räcker till och att livet hålls i balans. Och det är inte så bra, varken för den som behöver vård eller den som vårdar. Så bästa närståendevårdare - sök hjälp och stöd innan krafterna tryter!

Publicerad: 16.12.2016