Blogg: Småbarn och kostbeteende

Jag deltog i veckan i det årliga seminariet för ”The network in Epidemiology and Nutrition” https://neon.sahlgrenska.gu.se/ i Uppsala och temat lyftes upp i flera föredrag. Detta att jobba med vanor som är kopplade till viktproblematiken kan och bör tacklas på många sätt vilket också föredragen under dagarna visade.

En frisk skolstart är ett projekt som förverkligas i Stockholmsregionen. Övervikten bland 6-åriga barn i Stockholm är inte jämt fördelad över hela området. Den följer långt en socioekonomisk gradient, där ett barn i ett område med väldigt låg inkomstnivå och/eller utbildningsnivå har 11 gånger högre risk att ha övervikt eller fetma än ett barn i områden i Stockholm med högsta utbildningsnivå/inkomstnivå. Projektet har jobbat med familjer i de områden där inkomstnivån är låg och en hög andel av befolkningen har utländskt påbrå. Målet är hälsosamma levnadsvanor hos den blivande skoleleven. Man har fokuserat på att förändringar i familjerna sker bara om familjerna själv har möjlighet att reflektera över vad de vill förändra, vad de skall ha för mål och hur de skall genomföra sina förändringar. Efter två större studier och den tredje studien på gång, så vågar man säga att programmet har effekt d.v.s. gynnar hälsosamma kostvanor. Följande steg är fundera hur man får en effektiv spridning av programmet i samhället.

Föräldrar har en stor betydelse för hur småbarns vikt utvecklas. I Uppsala pågår ”more and less” studien bland familjer i vilka det finns småbarn med övervikt. Föräldrarna deltar i 10 träffar under tre månader där fokus är på föräldrastil och praxis. Via frågeformulär mäter man om det sker någon skillnad i föräldrarna stil och praxis gällande barnens kostvanor. De första analyserna visar att förändring har skett hos papporna. Papporna uppger att de har ökat sitt beteende att pressa barnen att äta. Denna stil att pressa barnen att äta- som ger sig uttryck i t.ex. att man tycker att barnen skall äta upp allt som finns på tallriken- har i de flesta undersökningar haft ett samband till ett mer ohälsosamt kostintag hos barn. Varför har det gått åt detta håll? Det kan hända att pappor till överviktiga barn i och med programmet har börjat fästa vikt vid barnens ätande. Genom denna rätt auktoritära stil har barnen kanske ätit mera och framförallt kanske mera önskvärda livsmedel såsom t.ex. grönsaker vid måltiderna. De första analyserna visar också på att barnen vars föräldrar deltar i programmet har en gynnsam viktutveckling.

Både samhället kring barnet liksom vuxna omkring har betydelse för barnets viktutveckling. Mer och mer har man också börjat prata om barnet självt och dess egenskaper. Kräsna barn kan skapa mycket ångest i sin näromgivning genom sitt ätbeteende. Är det ett barn som är väldigt rädd för många livsmedel, så brukar man tala om neofobi. Neofobiska barn kan ha risk för undernäring och för lågt energi intag och det kan i sin tur påverka bl.a. vikten. Å andra sidan kanske också barn med övervikt kan vara kräsna i sitt ätbeteende. Studien som presenterades i Uppsala visade att kräsna barn fanns i alla åldersgrupper även om det verkade finnas lite mindre verkligt kräsna barn i gruppen av barn med fetma.

Carola Ray