Självregleringsförmåga och sunda levnadsvanor

Målet i DAGIS-projektet är att förstärka barns självregleringsförmåga, inspirera familjerna till hälsosamma kostvanor och sporra dem till att röra på sig som familj. Men vad betyder självreglering och hur hänger det ihop med sunda levnadsvanor?

Självregleringsförmåga betyder bland annat färdigheter i att reglera känslor under stressade situationer på ett sådant sätt att man kan styra sitt beteende och agera vettigt och förnuftigt enligt situationen. Det betyder förmåga att stå emot lockelser, frestelser och behov av snabb belöning. Det betyder färdigheter i att planera och styra egna aktiviteter, att kunna koncentrera sig trots oordning och att komma på lösningar i situationer där allt inte går som planerat. Generellt betyder alltså självregleringsförmåga färdigheter att reglera tankar och känslor och styra beteende enligt vad situationen kräver. Men hur hjälper stark självregleringsförmåga en att dra på sig joggningskor eller fylla tallriken med grönt?

Vardagen utmanar oss med brådska, krav och plikter. Samtidigt är omgivningen full av lockelser, som vanligtvis inte sporrar en att röra på sig eller äta hälsosamt. Tvärtom, omgivningen lurar och ibland till och med trycker oss fast vid skärmen, att sitta vid ratten eller välja söt, saltig eller fet mat. Dessutom kan stress eller negativa känslor styra oss att ta till lätt och snabb lindring, till exempel ohälsosam mat eller skärm istället av fysisk aktivitet. I vår nuvarande omgivning är det nyttigt med en stark förmåga att styra sitt eget beteende, att planera, att stå emot lockelser och att kunna vänta på en belöning som fås längre fram. Självregleringsförmågan hjälper oss att följa sunda levnadsvanor i vår utmanande vardag och att justera kursen ifall man då och då avviker från den. Dessutom, när man har verktyg att hantera stress och negativa känslor effektivt, behövs inte skärm eller mat som stressreglerare.

Så som för många andra teman behövs det också forskas mera i sambandet mellan självregleringsförmåga och levnadsvanor. Resultaten i DAGIS-forskningen kommer för sin del belysa hurdant samband det finns mellan självreglering och levnadsvanor hos barn i daghemsålder. Vi hoppas att den kunskapen kan stöda välbefinnandearbetet i daghemmet och i hemmet.

Riikka Kaukonen