Svenskspråkiga barn och unga rör på sig mindre än finskspråkiga
Svenskspråkiga barn har också mer skärmtid än finskspråkiga.
Endast en tredjedel av barnen och ungdomarna i Finland uppfyller rekommendationen om fysisk aktivitet. Det visar studien Barns och ungas fysiska aktivitetsvanor i Finland 2022 som undersöker 7–15-åriga barns vanor. Rekommendationen för barn och unga är minst en timme rask och ansträngande fysisk aktivitet per dag.
Ett överraskande resultat i den färska studien är att de svenskspråkiga barnen rör på sig mindre än de finskspråkiga. Medan 36 procent av de finskspråkiga uppfyller rekommendationen är andelen endast 29 procent bland svenskspråkiga.
Samtidigt har skärmtiden ökat i båda grupperna. Precis som tidigare år rapporterar svenskspråkiga barn och unga mera skärmtid. Bland de svenskspråkiga hade 54 procent mer än 2 timmar skärmtid per dag på fritiden, medan andelen bland de finskspråkiga var 42 procent.
Över hälften av de svenskspråkiga barnen och ungdomarna har mer än 2 timmar skärmtid per dag på fritiden.
Svenska barn har längre skolväg
Skolvägen anses vara ett viktigt vardagligt tillfälle att vara fysiskt aktiv. De svenskspråkiga eleverna rapporterade längre skolväg och barnen åkte oftare buss eller bil jämfört med finskspråkiga jämnåriga. En förbättring jämfört med 2018 var att det blivit vanligare att cykla eller promenera till skolan bland både svensk- och finskspråkiga.
Även skolmiljön kan stödja fysisk aktivitet. Svenskspråkiga rapporterade oftare än finskspråkiga att skolan hade klubbverksamhet med fysisk aktivitet, en halvtimmes rörelserast under skoldagen, att elever leder rastaktiviteter för andra elever eller att man kan röra på sig i gymnastiksalen under rasterna.
Coronaeffekt i idrottsföreningarna?
Coronarestriktioner påverkade idrottsföreningarnas verksamhet under undersökningsperioden, vilket kan ha påverkat barnens fysiska aktivitet.
Idrottsföreningsaktiviteten har minskat i båda språkgrupperna, men särskilt bland svenskspråkiga barn. År 2016 rapporterade 70 procent av de svenskspråkiga och 60 procent av de finskspråkiga 9–15-åringarna att de deltog i idrottsföreningsverksamhet ibland eller regelbundet. År 2022 var andelen endast 56 procent hos svenskspråkiga och 55 procent hos finskspråkiga.
Den vanligaste orsaken till att barnen aldrig deltagit i idrottsföreningsverksamhet var i båda språkgrupperna att de inte hade hittat en intressant eller lämplig idottsgren. Även brist på motivation och dyra avgifter var vanliga hinder.
Barn som bor på landsbygden deltar i mindre utsträckning i idrottsföreningars verksamhet, men uppfyllde 2022 rekommendationen om fysisk aktivitet i samma mån som barn som bor i stadsmiljö.
Rapporten visar att det fortfarande behövs åtgärder för att få barn och unga att röra på sig mera och minska skillnaderna mellan språkgrupperna.
LIITU-studien• Studien Barns och ungas fysiska aktivitetsvanor i Finland 2022 (Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa, LIITU) är en nationell uppföljningsstudie om fysisk aktivitet och idrott bland 7–15-åringar som utförts vartannat år sedan 2014. Från och med 2020 görs LIITU-studien varannan gång bland 7–15-åringar och varannan gång bland studerande på andra stadiet. • 10 095 elever i årskurserna 1, 3, 5, 7 och 9 från hela Finland, inklusive Åland, deltog i studien i mars–juni 2022, av dem var 2 162 svenskspråkiga. • LIITU-studien leds av Jyväskylä universitet och är finansierad av Undervisnings- och kulturministeriet. • Programmet för folkhälsoforskning vid Folkhälsans forskningscentrum, under ledning av FD Nina Simonsen, samarbetar med Jyväskylä universitet och möjliggör datainsamlingen bland elever i svenskspråkiga skolor. • Läs mera om studien: www.liikuntaneuvosto.fi/sv/liitu-undersokningen-2022 |
Text: Henna Launistola, Nina Simonsen
Foto: Mikko Käkelä