Osäker tid sätter press på unga - många upplever ensamhet - Folkhälsan
08 mars 2023

Osäker tid sätter press på unga - många upplever ensamhet

Delad glädje är dubbel glädje. Det må vara en kliché - men det är sant. När de sociala sammanhangen brister mår vi dåligt - och idag är de unga särskilt utsatta. Allt fler flickor upplever ensamhet, medan många pojkar saknar en riktigt nära vän.

– När folk mår dåligt tenderar två olyckliga handlingsmönster att sammanfalla: man drar sig undan, och tankarna börjar lätt snurra i destruktiva cirkelresonemang.

Ungdomsforskare Matilda Wrede-Jäntti vid Helsingfors universitet säger att allt fler unga upplever ensamhet och någon form av utanförskap. Samtidigt ska man minnas att ensamhet och utanförskap är komplicerade begrepp.

– All ensamhet är inte negativ: den frivilliga ensamheten kan vara väldigt viktig för oss. Det är den ofrivilliga ensamheten som kan ställa till med problem; känslan av att inte passa in, inte duga.

Flickor vänder sig inåt - pojkar agerar utåt

– Breda undersökningar bland skolelever visar att andelen flickor som känner sig ensamma är större än andelen pojkar. Samtidigt är det fler pojkar som uppger att de saknar en riktigt nära vän.

– Pojkar umgås i regel i större grupper och genom att göra något tillsammans, då kan de personliga aspekterna förbli ytliga. Flickor är mera inriktade på att i mindre grupper utbyta personliga åsikter. Det medför att känslan av att man kanske ändå inte tillhör gruppen kan öka.

Matilda Wrede-Jäntti påpekar att uppdelningen i två kön är grov. Förutom att många idag räknar med åtminstone en tredje könsgrupp är det också skäl att minnas att statistiken beskriver trender på gruppnivå. På individnivå faller alla pojkar och flickor givetvis inte inom samma ramar.

– Flickor som känner sig utfrysta vänder sig ofta inåt. De kanske skär sig, och det är vanligare att flickor äter antidepressiva mediciner. Pojkar agerar oftare utåt på ett störande och uppseendeväckande sätt, till exempel genom att vara våldsamma.

Destruktiv maskulinitet på nedgång

En positiv trend, enligt Matilda Wrede-Jäntti, är att den traditionellt konservativa synen på manlighet i den finländska kulturen håller på att luckras upp.

– Numera är det mera socialt acceptabelt för män att visa sina mjuka sidor. Den traditionella synen där en man ska klara allt ensam, aldrig vara rädd och lösa problem med rå styrka har varit mycket destruktiv för våra pojkar.

Trots att det inte är lätt att vara ung kille idag heller är det ändå tjejerna som har fler utmaningar, säger Wrede-Jäntti.

– Jag hävdar att det är tuffare att vara flicka än att vara pojke, förväntningarna på flickor är både högre och fler. De här förväntningarna förefaller ändå att skifta med åldern. För vuxna ter sig mansrollen snävare än det breda utbudet på kvinnoroller.

 

Vi är socialt handikappade efter pandemin

Utöver könsroller finns det flera andra mekanismer som inverkar på risken för ensamhet och utanförskap. Under coronapandemin blev allas sociala relationer lidande, men tonåringar hör till dem som drabbades hårdast.

– Ungdomar gick miste om det som är så viktigt för dem: att träffa kompisar och upptäcka världen - och på det sättet också se mera av sig själva.

Trots att pandemins restriktioner nu är avskaffade har samhället ännu inte repat sig socialt efter åren då allt gick på distans.

– Fortfarande ser vi osäkerhet, i synnerhet i sociala situationer. Till det här bidrar också den snabba tekniska utvecklingen som möjliggjort kontakter utan fysiska mänskliga möten.

När vi jämför oss med hela världen

Ensamhet hänger även ihop med socioekonomisk status. Inte så att unga väljer sina vänner enligt hur mycket pengar de har, men obemärkt löper de mindre bemedlade ändå risk för att bli utanför, när de inte har möjlighet till samma fritidsintressen.

– Ungdomskulturen en konsumtionskultur, där kläder och saker blir sociala markörer. Har man inte råd kan man hamna utanför, säger Wrede-Jäntti.

Dagens värld är allt mer osäker, med klimatförändringen, pandemin och krigshot. Samtidigt får många unga höra att de kan bli vad som helst - bara de vill tillräckligt och följer sin inre röst. Pressen blir stor, och späds ytterligare på genom sociala medier.

– Före de sociala mediernas tid såg vi personer i lokalsamhället lyckas - men också misslyckas. På sociala medier i dag ser vi folk från hela världen - och alla ser ut att alltid lyckas. Att jämföra sig med dem kan kännas hopplöst.

Text: Sebastian Dahlström, foto: Maija Astikainen, Frida Lönnroos

Ensamhet och utanförskap är temat för innovationstävlingen SFV Start!, som nu är inne i accelerationsfasen med sammanlagt 12 lag. Semifinalen är den 16 mars och då väljer juryn sex lag som går vidare till finalen i maj. Syftet med årets tävling är att hitta nyskapande och verkningsfulla lösningar som motverkar utanförskap bland barn och unga i åldern 6–16.

Du kan läsa mer om tävlingen och lagens lösningsförslag på tävlingens webbplats.