Resultaten av vår nya studie visar att användningen av antibiotika påverkar spädbarns svampflora i tarmen och orsakar obalans i den naturliga mikrobiotiska sammansättningen. Det här syntes som en större andel av svamparten Candida, samt en större mångfald av svampar hos de spädbarn som har behandlats med antibiotika. Det verkar som om antibiotika faciliterar svamptillväxt i tarmen i samband med den dödar tarmbakterier och på så vis ger svamparna en mer lämplig livsmiljö. Detta kan vara en delorsak till de långtidsbiverkningar som antibiotika har, exempelvis olika kroniska inflammatoriska sjukdomar.
I tarmens flora finns bakterier, svampar, arkéer, virus och emellanåt protozoer. Den här mikrobiotans sammansättning är mycket betydelsefull för människans hälsa och det finns studier som antyder på att tarmens mikrobiota är sammankopplad med såväl mental hälsa, som olika aspekter av den fysiska hälsan. De flesta mikrobiotarelaterade studier har fokuserat på bakterierna, även om svampmikrobiotan, mykobiotan, också kan ha betydande roll. Obalans i tarmens svampflorasammansättning har i tidigare studier visat sig ha ett samband med olika sjukdomar, så som inflammatorisk tarmsjukdom, celiaki och ändtarmscancer.
Antibiotika, som kategoriskt inte påverkar svampar utan endast prokaryoter, kan åstadkomma svamptillväxt, särskilt i svampsläktet Candida, och orsaka stora förändringar i den tarmflorans sammansättning. Dessutom har antibiotika visat sig orsaka ökad risk för jästsvampinfektion och blodomloppsinfektioner.
Bakterierna och svamparna samexisterar i tarmen. Här konkurrerar de om näringskällor och utkämpar mikroskopiska krig mot varandra genom att producera antibakteriella eller svampdödande kemiska föreningar. Candidasvampen är en del av den friska och naturliga tarmmykobiotan. Samtidigt verkar den vara en drivkraft som orsakar obalans i tarmflorans sammansättning och är även associerad med flera tarmsjukdomar.
När bakterierna dödas av antibiotika får svamparna en chans att växa. Det förändrar balansen i tarmmikrobiotans sammansättning.
Antibiotika har i sin tur en hel del skadliga bieffekter, speciellt hos barn, som ofta har ett samband med avvikande tarmfloresammansättning. Effekten som antibiotika har på tarmbakterierna är välstuderad, men det finns inte många studier som undersökt antibiotikans effekt på just svampfloran i tarmen.
En nyligen genomförd studie vid Folkhälsan forskningscentrum undersökte effekten av antibiotika på spädbarns tarmsvampflora genom att studera skillnader i dess sammansättning hos antibiotikabehandlade spädbarn jämfört med spädbarn som inte någonsin fått antibiotika.
– Tarmmykobiotan (svampfloran) hos spädbarnen påverkades anmärkningsvärt av antibiotikan, även om antibiotikan också påverkar tillväxten av bakterier. Resultaten understryker vikten av att studera andra delar av tarmmikrobiotan också utöver bakterierfloran, säger Rebecka Ventin-Holmberg. Doktorand vid Folkhälsans forskningcentrum och huvudförfattare för studien.
I studien deltog 37 patienter med RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) som aldrig fått antibiotika. Av dessa fick 21 patienter en till fyra antibiotikakurer på grund av sjukdomskomplikationer och 16 gick utan antibiotika under studiens gång. Avföringsprov togs före, under och efter antibiotikabehandlingarna med en uppföljningsperiod på upp till 9 och en halv månader. Svampfloran i tarmen studerades genom Illumina MiSeq-sekvensering av ITS1-regionen, en vanlig metod för att studera svampsammansättningen i tarmen. Sekvenseringens resultat visade att antibiotikaanvändning helt klart påverkar svampfloran i tarmen i form av en högre förekomst av släktet Candida och en högre svampflorediversitet och svampartrikedom hos de antibiotikabehandlade spädbarn jämfört med de som aldrig fått antibiotika.
Bildabstrakt för studien.
– När bakterierna dödas av antibiotika får svamparna en chans att växa. Det förändrar balansen i tarmmikrobiotans sammansättning, säger Rebecka Ventin-Holmberg.
Användningen av antibiotika påverkar alltså spädbarns tarmmykobiota och orsakar obalanser i den naturliga mikrobiotiska sammansättningen – då antibiotikan tar livet av bakterier i tarmen får svamparna en möjlighet att föröka sig mer i en mer fördelaktig livsmiljö. Den här obalansen kan vara en möjlig bakgrundsfaktor som förklarar varför antibiotikabehandlingar ibland kan få långtgående negativa bieffekter.
– Våra resultat pekar på att svamparna också tycks spela en roll i de långsiktiga effekterna som orsakas av att tarmmikrobiotan störs, exempelvis med antibiotika, under tarmmikrobiotans viktigaste utvecklingsfas som är i spädbarnsåldern, sammanfattar Rebecka Ventin-Holmberg.
Orginalpublikation:
Ventin-Holmberg R, Saqib S, Korpela K, Nikkonen A, Peltola V, Salonen A, de Vos WM, Kolho K-L. The Effect of Antibiotics on the Infant Gut Fungal Microbiota. Journal of Fungi. 2022; 8(4):328. https://doi.org/10.3390/jof8040328
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
