I forskningen påverkades bakteriefloran starkas av azitromycin, som används för exempelvis halsfluss, öroninflammation och lunginflammation.
Mikrobiomen i människans kropp spelar en viktig roll för hälsa och välbefinnande genom att bland annat underlätta matsmältningen, producera näringsämnen, motstå invasiva patogener, reglera ämnesomsättningen och immunsystemet.
Vi använder antimikrobiella läkemedel (AM), med andra ord antibiotika, för att behandla vanliga infektioner även om de påverkar den mikrobiella mångfalden och sammansättningen.
Tidigare studier har främst fokuserat på fekal (tarm) makrobiotik, men mikrober i kroppens andra delar har också påvisad betydelse för människors hälsa och välbefinnande.
Projektet ”Hälsa i Tonåren” (Fin-HIT) är en kohortstudie som inkluderar över 11 000 finska ungdomar. I den senaste Fin-HIT-studien undersökte forskarna samband mellan livslång AM-användning och salivmikrobiotans mångfald och sammansättning bland barn och ungdomar. Studien använde material från 808 slumpmässigt utvalda barn i Fin-HIT-kohorten och objektiva registerdata om AM-inköp från Folkpensionsanstalten (FPA).
För ungdomar hade i genomsnitt köpts antimikrobiella läkemedel 7.4 gånger innan de fyllt 12 år. De fyra mest använda antimikrobiella läkemedeln var: amoxicillin (43,7%), azitromycin (24,9%), amoxicillinklavulanat (18,7%) och fenoximetylpenicillin (6,8%).
Studiens resultat pekar på att frekvent användning av antimikrobiella läkemedel rubbar salivens bakterieprofil. Den frekventa användningen av eventuella antimikrobiella läkemedel försvagar således salivmikrobiotan.
– Den mikrobiella sammansättningen skilde sig mellan stor, medel och låganvändare av antimikrobiella läkemedel. Effekterna skiljer sig även mellan kön och typen av läkemedel som används, säger Sajan Raju, post-doc-forskare vid Helsingfors universitet.
Azitromycin används för bland annat infektioner i mellanörat, halsfluss och lunginflammation. Enligt studien associerades azitromycin starkast med förändringar i bakteriefloran: varje antibiotikakur minskade mikrobiotans mångfald. Denna association var starkare hos flickor än hos pojkar.
– Våra resultat understryker oron för den stora användningen av azitromycin, vilket också väsentligt försämrar bakteriediversiteten och påverkar bakteriesammansättningen, säger Raju.
Hos pojkar påverkade amoxicillin den mikrobiella sammansättningen mer än hos flickor. Förutom azitromycin, används amoxicillin också i stor utsträckning för infektioner i mellanörat och för halsfluss. Bakterier i Rikenellacae-familjen påverkades mest av amoxcillin och amoxcillinklavuanat.
På ett generellt plan förknippades AM-användning med en minskning av Paludibakterier och mekanismer i mikrobiotan relaterade till aminosyranedbrytning.
Effekten som livslång AM-användning har på salivmikrobiotan är inte välkänd och AM-användning kan ha oförutsedda hälsoeffekter även på lång sikt.
– Antibiotika kan ha negativa hälsoeffekter som att framkalla fetma eller antibiotikaresistenta bakterier, säger Raju.
Majoriteten av barnen (85%) i studien hade utsatts för antimikrobiella läkemedel under de tre första levnadsåren. I studien kunde forskarna dock inte bekräfta att de köpta medicinerna verkligen användes. I den här studien utvärderades inte ungdomarnas tandhälsa.
För mera information kontakta:
Sajan Raju, postdoktor, Helsingfors universitet (på engelska)
Tel. 046 560 000 5
E-post: sajan.raju@helsinki.fi, sajan.raju@medisin.uio.no
Heli Viljakainen, gruppledare / Fin-HIT-studien, Folkhälsan Research Center, Docent, Helsingfors universitet
Tel. 040 591 6998
E-post: heli.viljakainen@helsinki.fi
Referens: Sajan C. Raju, Heli Viljakainen, Rejane Augusta de Oliveira Figueiredo, Pertti J. Neuvonen, Johan G Eriksson, Elisabete Weiderpass och Trine B Rounge. Antimikrobiell läkemedelsanvändning under det första decenniet av livet påverkar saliv mikrobiota mångfald och sammansättning. Microbiome. DOI: 10.1186 / s40168-020-00893-y
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
