Det Friska och Lärande Sinnet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt som genomfördes i samarbete med Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet för att främja hälsa, välbefinnande och lärande genom mindfulness-baserade interventioner.
Länk till forskningsgruppens egna webbsidor
Forskningsprojektet Det välmående och lärande sinnet kartlade hur mindfulness påverkar uppmärksamhet, stresshantering, mental hälsa, lycka och medkänsla hos 12–15 åriga elever. 3519 elever och deras lärare och föräldrar deltog i forskningsprojektet under 2014–2016.
Forskningsprojektet utvidgade till ett utvecklingsprojekt under hösten 2016 då forskningsgruppen fick finansiering för hälsofrämjande forskning från Social- och hälsovårdsministeriet. Under projektet utvecklades och implementerades ett mindfulness-baserat program för hälsofrämjande för både skolpersonal och studerande i finska grundskolor. Utvecklingen av programmet baserades på forskningens resultat samt skolpersonalens och studenternas upplevelser av medveten närvaro och avslappningsövningar.
Syftet var att ge skolorna ett konkret och kostnadseffektivt verktyg för att främja välbefinnande, lärande och lycka bland elever och skolpersonal samt förbättra den sociala atmosfären i klassrummen.
Förmågan att hantera nya och stressande situationer under livets gång beror på individens interna resurser som utvecklas i samspel mellan psykologiska, fysiologiska och sociala beståndsdelar i livet. Tanken bakom forsknings- och utvecklingsprojektet är att övningar och reflektion ämnad att stärka och stödja den kapaciteten kan motverka stressfaktorer och främja hälsa och välbefinnande.
Med konceptet mindfullness, eller helt enkelt medveten närvaro, avses ett icke-fördömande tillstånd av medvetenhet och beredskap att uppmärksamma strömmen av tankar och upplevelser i nuet. Medveten närvaro kan beskrivas som den medvetenhet som uppstår genom att rikta ens uppmärksamhet mot den aktuella situationen, nuet, och ha en accepterande inställning till de känslor, upplevelser och tankar som dyker upp.
Medveten närvaro antas ha härstammat ifrån den österländska meditationstraditionen. Senare har den omarbetats och implementerats i västerländsk psykologi och medicin på olika sätt. Numera används olika former av medveten närvaro som terapi, exempelvis mindfulness-baserad stressreduktion, mindfulness-baserad kognitiv terapi, dialektisk beteendeterapi, samt acceptans- och engagemangsterapi. Utöver detta upplever många att medveten närvaro fungerar som en form av reflektiv introspektion som kan ge en nya insikter om en själv och i ens identitet.
Vikten av att öva medvetenhetsfärdigheter framhävs i det hektiska moderna livet där det kan verka svårt att sakta ner och ta sin tid. Medveten närvaro har visat sig utveckla individers uppmärksamhetsreglering, kroppsmedvetenhet, känsloreglering och bidra med en förändring i perspektivet på självet och en insikt i hur ens medvetande fungerar.
Medveten närvaro har studerats hos vuxna i cirka 30 år och vidare forskning har uppvisat lovande positiva samband mellan mindfulness-praxis och hälsobeteenden, såsom rökavvänjning, minskad hetsätning och minskad alkohol- och droganvändning. Det också påvisats att mindfullness kan ge positiva effekter på psykologiskt välbefinnande hos friska deltagare. Under senare tid har också hjärnmonitorering använts för att studera effekterna av mindfulness-baserade metoder eller meditation på neural nivå. Förändringar har rapporterats både i strukturella egenskaper och i hjärnans funktion, särskilt relaterade till uppmärksamhetskontroll och känsloreglering.
Trots den medvetna närvarons popularitet har relativt få studier genomförts om effektiviteten av medveten närvaro hos barn och ungdomar. Det finns ett behov av metodologiskt trovärdig forskning inom området som utforskar effektiviteten av medveten närvaro och fördjupar sig i ännu olösta frågor så som könsskillnader, om ökad medvetenhetskompetens kan minska ojämlikheter i hälsa, inverkan på studenter med specialbehov samt långsiktiga effekter på välbefinnande och mental hälsa.
Under de senaste tio åren har intresset för att utforska medvetenhetsfärdigheter bland barn och ungdomar ökat enormt. Hittills har studier bland barn och ungdomar visat att medvetenhetsövningar utvecklar egenskaper som främjar uppmärksamhet, känslomässig balans, lycka, medkänsla och social förmåga.
Det välmående och lärande sinnet är indelat i ett forskningsprojekt och ett utvecklingsprojekt.
Syftet med forskningsprojektet var att utforska effektiviteten hos ett mindfulness-interventionsprogram jämfört med ett vanligt avslappningsprogram bland ett stort urval av barn och ungdomar i skolsammanhang. Forskningsprojektet undersökte systematiskt effekterna av medveten närvaro genom förändringar i medicinska, psykologiska, psykofysiologiska, neuropsykologiska och utbildningsresultat. Studierna var utformade för att utvärdera barns och ungdomars resiliens, mentala hälsa och välbefinnande som primära resultat, samt relaterade underliggande mekanismer tillsammans med skolans sociala klimat, sociala relationer, skolprestationer och hälsobeteende som sekundära resultat.
Forskningen bestod av flera studier varav de flesta gjordes i form av RCT studier, randomiseradde interventionsstudier. I RCT studier delas deltagarna slumpmässigt in i kontrollgrupp och testgrupp. Här är det är viktigt att deltagarna inte vet om vilken grupp de tillhör eftersom detta kan påverka resultaten och att studien inefattar tillräckligt många deltagare så att de utgör ett representativt sampel ur den populationen som undersöks.
Ofta genomgår kontrollgruppen i studien någon form av placebo-intervention. I vissa fall används även en kontrollgrupp som inte genomgår någon intervention alls. På det här sättet kan man jämföra effekten av att inte göra en intervention med den riktiga interventionen och placebo. RCT studier anses vara guldstandarden på interventionsstudier eftersom de ger oss den bästa möjligheten att isolera och utvärdera effekten av en intervention, medicin, eller behandling.
Forskningens resultat pekar på att mindfulness fungerar bättre än vanliga avslappningsövningar för att minska ångest bland ungdomar. Mindfulness tycks även förbättra deltagarnas resiliens och socioemotionella funktionsförmåga samtidigt som de depressiva symptomen minskar.
Utvecklingsprojektets syfte var att främja välbefinnandet bland elever och skolpersonal genom att implementera mindfulness-metoder i skolorna. Under utvecklingsprojektet gjordes även en genomförbarhetsstudie för att bedöma de bästa sätten att implementera mindfulness-metoder i skolorna. Enligt studien skulle det vara möjligt att utbilda skolans personal i mindfulness-metoder som de sedan kan implementera som mindfulness-sessioner under skoldagen.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att mindfulness-övningar har mycket att ge till såväl barn som vuxna. Då vi inom utbildningen traditionellt lär ut så mycket om hur världen runtomkring oss fungerar kan mindfulness ge oss kunskap om oss själva och hur jaget fungerar. Inte minst då konsten att vara medveten om sitt medvetande kan anses vara en essentiell del av vad det betyder att vara människa och känna sig själv.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
Forskningsreferenser:
Beattie, M.M., Konttinen, H.M., Volanen, S-M., Knittle, K., & Hankonen, . et al. Social Cognitions and Mental Health as Predictors of Adolescents’ Mindfulness Practice. Mindfulness 11, 1204–1217 (2020).
Volanen S-M., Lassander M., Hankonen N., Santalahti P., Hintsanen M., Simonsen N., Raevuori A., Mullola, S., Vahlberg T., But A., Suominen S. Healthy Learning Mind - Effectiveness of a mindfulness program on mental health compared to a relaxation program and teaching as usual in schools: a cluster-randomised controlled trial. Journal of Affective Disorders, 2019, 260: 660-669.
Beattie M., Hankonen N., Salo G., Knittle K., Volanen S-M. Applying behavioral theory to increase mindfulness practice among adolescents: an exploratory intervention study using within-trial RCT design. Mindfulness. 2019, 10:2, 312-324.
Volanen S-M., Lassander M., Hankonen N., Santalahti P., Hintsanen M., Simonsen N., Raevuori A., Mullola S., Vahlberg T., But, A., Suominen S. Healthy Learning Mind - a school-based mindfulness and relaxation program: a study protocol for a cluster randomized controlled trial. BMC Psychology, 2016, 4:35.
