Ungdomar vars föräldrar mår psykiskt bättre är mer fysiskt aktiva och använder digitala medier i mindre utsträckning

Tre barn sitter på en bänk utomhus och tittar på en mobiltelefon som hålls av barnet i mitten. Träd med löv syns i bakgrunden ovanför dem.

En studie vid Folkhälsans forskningscentrum visar att föräldrarnas psykiska mående hänger ihop med hur mycket ungdomar rör på sig och hur mycket tid de tillbringar framför skärmar. Ungdomar vars föräldrar mådde psykiskt bättre var mer fysiskt aktiva och använde digitala medier i mindre utsträckning. Sambandet syntes både när ungdomarna var omkring 11 år och när de var runt 14 år.

– Många unga inte når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet och de sitter stilla långa stunder framför skärmar. Därför är det viktigt att förstå vilka faktorer som hänger samman med ungas rörelsebeteenden, säger Elina Engberg.

Elina Engberg är ung gruppledare för studien SUNRISE Finland vid Folkhälsans forskningscentrum och en av forskarna bakom den nypublicerade artikeln.

Psykisk ohälsa är en stor folkhälsoutmaning. Samtidigt finns det ännu relativt lite forskning om vilken betydelse föräldrars psykiska välbefinnande har för barns och ungas levnadsvanor.

– I vår studie använde vi data från nästan 6 000 förälder–ungdom-par som deltog i en stor finländsk långtidsstudie, säger Engberg.

När ungdomarna var omkring 11 år fick föräldrarna svara på frågor om sitt psykiska mående. Det handlade bland annat om depressiva symtom, om deras känsla av sammanhang – det vill säga i vilken utsträckning livet upplevs som begripligt, hanterbart och meningsfullt – samt om deras livskvalitet kopplad till psykisk hälsa. Ungdomarna fick i sin tur ange hur mycket de rörde på sig på fritiden och hur mycket stillasittande skärmtid de hade. Dessutom mättes deras längd och vikt. Samma uppgifter samlades in igen tre år senare, när ungdomarna var cirka 14 år.

Resultaten visade att ungdomar vars föräldrar mådde bättre psykiskt var mer fysiskt aktiva och använde digitala medier i mindre utsträckning vid 11 års ålder. Sambanden fanns till stor del kvar även vid 14 års ålder, särskilt när det gällde fysisk aktivitet.

När forskarna tittade närmare på olika delar av föräldrarnas psykiska välbefinnande såg de tydliga skillnader. Ungdomar vars föräldrar hade fler depressiva symtom rörde på sig mindre, medan en starkare känsla av sammanhang hos föräldrarna hängde ihop med mindre stillasittande skärmtid hos ungdomarna. Däremot såg man inget samband mellan föräldrarnas psykiska mående och ungdomarnas kroppsvikt, vare sig vid 11 eller 14 års ålder.

– Föräldrars psykiska välbefinnande är viktigt av många skäl. Våra resultat tyder på att det också kan vara relevant när man beaktar ungdomars fysiska aktivitet och stillasittande digitala medieanvändning, säger Engberg. 

Originalartikel:

Cross-sectional and longitudinal associations between parental mental wellbeing and adolescents’ physical activity, sedentary digital media use, and body mass index.
Hietajärvi L, Maksniemi E, Lahti J, Lonka K, Viljakainen H, Engberg E.
Mental Health and Physical Activity 2026.

30.03.2026

Heidi Furu

Vetenskapskommunikatör

Administration, Forskning

Helsingfors, Nyland

044 488 3086