Folkhälsans forskningscentrum
Vår forskning
I programmet för genetisk forskning studerar vi både sällsynta ärftliga sjukdomar och vanliga sjukdomar, såsom diabetes, där både gener och levnadsvanor spelar en roll.
I vårt program för folkhälsoforskning forskar vi i hur vi kan främja välmående för barn, unga och familjer, och fokuserar också på aktivt och hälsosamt åldrande.
Målet med vår forskning är att upptäcka hur gener, levnadsvanor och andra faktorer kan påverka sjukdomar, hälsa och välbefinnande. Denna information kan användas för att förebygga och behandla sjukdomar, samt för att främja välmående och hälsa.
Centret finns i Biomedicum på Helsingfors universitets medicinska campus och i Folkhälsans huvudbyggnad på Topeliusgatan i Helsingfors. Hos oss jobbar cirka 200 forskare och sakkunniga. Forskningscentrets årliga finansiering är cirka 10 miljoner euro, varav cirka 45 procent är extern finansiering.
Folkhälsan är en evidensbaserad organisation. Det betyder att vi jobbar utgående från information som är vetenskapligt bekräftad som riktig.
Forskning i genetik
I programmet för genetisk forskning utförs forskning i flera olika sjukdomar. Målet är att identifiera gener som orsakar ärftliga sjukdomar och gener som ökar risken för sjukdomar som delvis beror på gener, delvis på miljö- eller livsstilsfaktorer.
Folkhälsoforskning
Projekten inom folkhälsoprogrammet fokuserar på stora folkhälsoproblem och vi utforskar olika aspekter av hälsa och sjukdomar genom hela livet. Genom vår forskning vill vi bidra till bättre välmående för barn, unga och familjer samt till att fler kan åldras aktivt och hälsosamt.
Nyckeltal och framsteg inom forskningen 2024
Läs mer
Forskningscentrets direktion har som övergripande uppgift att koordinera forskningscentrets verksamhet.
Direktionsmedlemmar:
Tom Böhling (ordförande)
Christel Gripenberg-Lerche (vice ordförande)
Kristian Wahlbeck
Anna Hellerstedt
Föredragande: Anna-Elina Lehesjoki
Sekreterare: Michael von Boguslawski
Närvarorätt:
Johan Eriksson
Siv Sandberg
Forskningsdirektörens ansvar är att koordinera forskningsprogrammen med stöd av en operativ ledningsgrupp.
Ledningsgruppens medlemmar:
Anna-Elina Lehesjoki (ordförande)
Michael von Boguslawski
Outi Elomaa
Tuija Mikkola
Markku Lehto
Eva Roos
Niina Sandholm
Marco Savarese
Heli Viljakainen
Jaana Welin-Haapamäki (sekreterare)
Närvarorätt:
Heidi Furu
Folkhälsans forskningscentrum är en del av Samfundet Folkhälsan i svenska Finland rf. Forskningsverksamheten finansieras dels av Samfundet Folkhälsans egna medel och understöd från Folkhälsans forskningsstiftelse sr och dels med anslag från externa källor.
Direktör: Anna-Elina Lehesjoki
Förvaltningschef: Michael von Boguslawski
Compliance expert: Outi Elomaa
Vetenskapskommunikatör: Heidi Furu
Ledningens assistent: Jaana Welin-Haapamäki
Planerare: Carina Brandstetter
Nina Forss och Sebastian Oey på Samfundet Folkhälsans ekonomiavdelning ansvarar för forskningscentrets ekonomiadministration.
Direktör: Markku Lehto
Laboratoriemanager: Ann-Liz Träskelin
Centret har ett tätt samarbete med Helsingfors universitet som bygger på ett samarbetsavtal från 1996. Flera av gruppledarna på forskningscentret är professorer vid Helsingfors universitet.
Sex forskargrupper är anslutna till forskarprogrammen på medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet för tiden 2019–2026:
- grupperna som leds av professor Mäkitie, docent Sandholm och docent Tuomi inom forskningsprogrammet för klinisk- och molekylärmetabolism,
- grupperna som leds av professor Kere och docent Kallijärvi inom forskningsprogrammet för stamceller och metabolism, och
- gruppen som leds av Saavalainen inom forskningsprogrammet för translationell immunologi.
Ossian Schauman, en av Folkhälsans grundare och Folkhälsans första ordförande, och hans fru Betsy testamenterade nästan hela sin egendom för ändamålet att "etablera och upprätthålla ett svenskt institut för teoretisk och tillämpad genetisk forskning". Folkhälsans genetiska institut grundades således 1962. De första två decennierna fungerade institutet i nära samarbete med Minerva medicinska institut, senare också med Institutionen för medicinsk genetik vid Helsingfors universitet.
Under 1990-talet beslutade Folkhälsan att utvidga sin forskningsverksamhet för att även omfatta folkhälsorelaterad forskning. Folkhälsans forskningscentrum grundades 1994 och 1997 flyttade centret till sina egna lokaler i Folkhälsans seniorhus på Mannerheimvägen 97.
Sedan 2001 har den genetiska forskningen och forskningscentrets administration varit beläget i Biomedicum i Helsingfors. Folkhälsoforskningens grupper arbetar i Folkhälsans huvudbyggnad på Topeliusgatan 20.
Läs nyheter och artiklar om vår forskning
Betydande finansiering för forskning kring monogen osteoporos
Forskningsgruppen för metabola bensjukdomar vid Folkhälsans forskningscentrum har fått ett betydande forskningsbidrag från Jane och Aatos Erkkos stiftelse för ett projekt kring monogen osteoporos, som är en sällsynt genetisk sjukdom. "Vår forskning kommer att gynna de berörda patienterna direkt, men vi är också övertygade om att våra resultat kommer att vara användbara för att utveckla behandlingsstrategier för vanligare former av osteoporos i befolkningen i stort", säger gruppledare Outi Mäkitie.
”Du kan bidra till ny kunskap om vad som påverkar vår hälsa”
Vi frågar forskarna Josefine Björkqvist och Eva Roos om hur forskare lockar deltagare till sina forskningsprojekt.
”Kanske AI kan erbjuda nya lösningar på folkhälsoproblemen”
Vi frågar forskare Niko Wasenius om vilka möjligheter det framöver finns att använda artificiell intelligens inom folkhälsoforskningen.
Också personer med sällsynta sjukdomar har rätt till diagnos
Vi frågar forskare Carina Wallgren-Pettersson varför det är viktigt att forska i sällsynta ärftliga sjukdomar.
Gentester kan ge tidig diagnos
Kommersiella gentester som vem som helst kan göra hemma i hopp om att få veta om de har större risk att insjukna i en folksjukdom är enligt genforskare lika tillförlitliga som horoskop. En av dem som är kritisk till gentester för att förutsäga vanliga sjukdomar är genforskaren Juha Kere. Vi frågar honom vilken nytta forskare och läkare har av genetiska tester.
Mycket skärmtid hänger ihop med sämre hälsa
Vi frågar forskare Elina Engberg vad vi utgående från forskning verkligen vet om skärmtidens effekter på barn.
Kontaktuppgifter
Anna-Elina Lehesjoki
Forskningsdirektör, gruppledare
Administration, Forskning
Nyland
050 505 8894
Jaana Welin-Haapamäki
Ledningens assistent
Administration, Forskning
Nyland
050 539 5194