Folkhälsan är med i Det nationella programmet för hjärnhälsa som Hjärnförbundet har initierat. Programmet lyfter upp hjärnhälsa via olika verksamhetsmiljöer i tre åldersgrupper; barn och unga, personer i arbetsför ålder samt seniorer. Ändamålet med programmet att ta fram sätt att främja hjärnans välbefinnande och jobba för ett samhälle som stöder hjärnhälsa.
Föreläsning - Barnet, pärmen och skärmen
Föreläsningen "Barnet, pärmen och skärmen" med Nea Kronberg hölls online den 27 mars 2025.
I den diskuterades bland annat:
Skillnader mellan att läsa från en tryckt bok och en digital skärm.
Hur högläsning med en vuxen skiljer sig från att lyssna på en ljudbok.
Kopplingar mellan läsning, ordförråd, skärmanvändning och koncentrationsförmåga.
Föreläsning - Hjärnergonomisk skola & vardag
Temat för föreläsningen var hjärnergonomi – hur vi kan anpassa skol- och vardagsmiljöer för att främja hjärnans välmående. Föreläsningen fokuserade på hur olika miljöer påverkar vår hjärnhälsa och vilka förändringar som kan göras för att skapa mer hjärnvänliga miljöer. Psykiatern Kristian Wahlbeck medverkade som expertkommentator under sändningen.
Folkhälsan arbetar aktivt för att främja psykisk hälsa och känsla av sammanhang – särskilt för barn, unga och familjer. Detta är ett av tre prioriterade områden i organisationens strategi fram till 2025. Här ses hjärnhälsa som en del av en hållbar och meningsfull vardag, där tillit, trygghet och delaktighet spelar en central roll.
Forskning om hjärnhälsa
Vid Folkhälsans forskningscentrum pågår flera relevanta studier kopplade till hjärnhälsa:
Hälsofrämjande insatser
Folkhälsan satsar på konkret verksamhet som stärker den psykiska hälsan:
Ladda hjärnan i naturen – Naturstig i Noux
Folkhälsan har i samarbete med Hjärnförbundet utvecklat en naturstig vid Naturcentret Haltia i Noux, Esbo, som syftar till att främja hjärnhälsa genom naturupplevelser. Stigen kombinerar fysisk aktivitet med mental återhämtning och erbjuder information om hur naturen kan påverka hjärnans välbefinnande.
Studie om prenatal påverkan: Forskning visar att barn som utsatts för alkohol och droger före födseln löper större risk för psykisk ohälsa i tonåren, vilket understryker vikten av tidigt stöd och trygg uppväxtmiljö.
Projekt XAGE: Undersöker hur fysisk aktivitet påverkar det biologiska åldrandet samt psykiskt välbefinnande hos äldre – ett tydligt exempel på hur hjärnans hälsa är knuten till rörelse och livsstil.
Projekt Växthus: Riktar sig till unga vuxna och stärker framtidstro och kapacitet att påverka den egna psykiska hälsan. Genom kamratstöd och meningsfulla aktiviteter bidrar projektet till stärkt hjärnhälsa.
Mobbningsförebyggande arbete: Insatser för trygga relationer i daghem och skolor, där känslor och empati tränas – med tydlig koppling till mental hälsa och barns hjärnutveckling.
Rörelse och återhämtning i vardagen: Initiativ som "Rörelseglädje 65+" kombinerar fysisk och mental aktivering för äldre, vilket gynnar hjärnhälsa även på äldre dagar.
Vad är en lämplig skärmtid?
Rekommendationen har utarbetats av
Nina Sajaniemi
neuropsykolog
professor i pedagogik
Silja Kosola
specialist i allmänmedicin
docent i ungdomsmedicin, Helsingfors universitet
forskningsledare, Västra Nylands välfärdsområde
Forskningsbaserade rekommendationer för användning av smarttelefoner för barn, unga och vårdnadshavare
Motiveringar till rekommendationerna
För barn under 2 år rekommenderas inga skärmanvändning alls.
När ett litet barn är vaket bör också de vuxna undvika att använda sin smarttelefon. Detta tryggar barnets språkliga, motoriska och sociala tillväxt.
Raseriutbrott hos småbarn bör lugnas ner med andra metoder än med skärmanvändning.
När den vuxna klär barnets stora känslor i ord och tröstar barnet, lär sig barnet småningom hantera också svåra känslor. Om man använder skärmanvändning för att lugna barnet ökar risken för beteendemässiga problem senare i livet.
För 2–6-åringar rekommenderas högst 1 timme skärmtid om dagen och innehållet ska vara anpassat för barnets åldersnivå.
Påverkar barnens koncentrationsförmåga, sociala färdigheter och talutveckling.
Vi går och lägger oss utan smarttelefon.
En traditionell väckarklocka tryggar en mer rofylld sömn. Hela familjens smarttelefoner samlas på kvällen in till en gemensam telefonparkering, varvid föräldrarna fungerar som exempel för sina barn. Undantag motiveras för barnen. Telefonerna laddas tryggt på dagtid under övervakning.
Smarttelefonerna läggs utom synhåll då vi gör läxor eller då vi är tillsammans med familjen eller kompisarna.
Telefonens blotta närvaro gör det svårt att koncentrera sig och interagera med andra.
Föräldrarnas exempel är viktigt.
Föräldrarna visar sin inställning till smarttelefonen genom sitt eget beteende. När vi är tillsammans, är vi utan telefoner.
Det lönar sig att vänta tills barnet är åtminstone i högstadieåldern innan man skaffar en smarttelefon åt barnet. Användningen av sociala medier bör skjutas upp tills barnet är 15–16 år.
I barns hjärnutveckling kan man observera känsliga perioder, då det är lättare att lära sig vissa färdigheter än vid övriga tillfällen. I fråga om utvecklingen av sociala färdigheter och identitet är 9–15-årsåldern central.
Både unga och vuxna tillbringar högst 2–3 timmar om dagen på sina smarttelefoner.
Högre användningsnivåer kan öka och förvärra psykiska problem. Höga användningsnivåer tränger undan andra viktiga aktiviteter i livet. Det är också skäl att undvika att öppna smarttelefonen upprepade gånger, eftersom ständiga avbrott belastar hjärnan.
