Det är nyttigt att tvingas byta perspektiv

En vit kvinna med glasögon och brunt kort hår med en grå kavaj vit vägg och röd tavla i bakgrunden

När jag skriver det här har min arbetsplats på universitetet precis flyttat till splitternya lokaler. Jag har samma arbetsuppgifter som förr, samma kolleger och samma studenter, men ändå känns mycket annorlunda.

Utsikten från arbetsrummet är en annan. Utrustningen i föreläsningssalarna kräver att man lär sig hur den fungerar innan allt löper på som förr, och det tar sin tid innan alla lärt sig orientera sig i byggnaden och vet vem som sitter var. Lunchrestaurangen är ny och där rör sig andra människor än de vi brukade se på vårt förra stamställe.

Förändringar kan vara frivilliga eller oönskade, planerade eller överraskande, men de har det gemensamt att de ofta tvingar fram nya perspektiv på saker.

Trots att ryggmärgsreflexen inför nya perspektiv ibland kan vara ”Nej, jag vill inte!” är min erfarenhet att det är nyttigt att välkomna nya perspektiv, både genom att själv ta sig an saker på ett nytt sätt och framför allt genom att vara öppen för andra personers synsätt.

Inom Samfundet Folkhälsans ledning har vi under det senaste dryga året fått välkomna flera nya medlemmar på ledningsgruppsnivå. De har kommit in i stället för långvariga medarbetare som gått i pension eller bytt jobb.

Det är en stimulerande process när en ny person kommer in med sin unika kompetens, livserfarenhet och personlighet och betraktar organisationen han eller hon kommit till med fräscha ögon. De frågor som ställs i en sådan situation är viktiga för oss som varit med länge.

Den samtidiga processen när organisationen landar i människan är lika betydelsefull. Steg för steg blir organisationens värderingar och arbetssätt bekanta för de nytillkomna. Nödvändiga utvecklingsprocesser föds ofta ur den här tvåvägsprocessen.

I ett osäkert och föränderligt samhälle är det särskilt centralt att vi hela tiden funderar på hur Folkhälsans samlade resurser bäst kan användas så att de tjänar inte bara vår egen organisation, utan hela det finländska samhället på bästa sätt.

Från och med början av 2026 kunde vi ta i bruk viktiga dokument som beretts under en längre tid.

Både Samfundet Folkhälsan och Folkhälsans förbund har fått nya stadgar som styr hur beslut fattas och ansvar fördelas inom organisationen. Nu har vi regelverk som avspeglar den organisation som finns idag, och det är nödvändigt för alla som ska fatta beslut och granska dem.

Inom verksamheterna och frivilligorganisationen känner vi av en iver att få börja verkställa samfundets nya strategi, som antogs av höstmötet i december 2025.

Målsättningen med den nya strategin är att Folkhälsan ska bli banbrytande inom hälsa och välbefinnande. I enlighet med det här målet ligger fokus i strategin på tre strategiska program under rubriken ”Hjärnhälsa i livets avgörande skeden”. Du kan läsa mer om programmen på en annan plats i den här tidningen.

För att strategin ska lyckas kräver det att vi inom organisationen vågar byta perspektiv på vår egen verksamhet. Det förutsätter också att vi klarar av att kombinera kunskap och erfarenhet från olika delar av organisationen för att kunna bygga något nytt. På sikt kommer en lyckad strategiimplementering också att kräva att vi väljer bort något som finns för att ha utrymme för att göra det vi anser är viktigast.

Ordförandekolumn i tidningen Folkhälsan 1/2026

Siv Sandberg

10.02.2026