Mobilfri skola till hösten – nu behövs rastaktiviteter för alla elever

Två pojkar sitter i en soffa och läser på sina mobiltelefoner.
– I vissa skolor kan det här bli en stor omställning. Många barn använt mobilen som en trygghet, säger Maria Stoor-Grenner, sakkunnig i mobbninbsförebyggande på Folkhälsan. Foto: Folkhälsan arkiv

I augusti blir det enligt lag förbjudet för elever i grundskolan att använda sina mobiltelefoner, surflattor, bärbara datorer, smartklockor och hörlurar under lektioner. Dessa apparater ska dock kunna användas som ett hjälpmedel för lärande och för hälsoskäl med lärarens tillstånd. Riksdagen godkände lagändringen i april.

Utbildningsstyrelsen rekommenderar att skolorna i sina ordningsregler helt förbjuder användningen av mobila enheter även under måltider och begränsar eller förbjuder användningen helt under raster och då eleverna förflyttar sig mellan olika platser samt under den övriga skoldagen.

– I vissa skolor kan det här bli en stor omställning. Många barn använt mobilen som en trygghet – ensamhet kan lätt döljas bakom en skärm. Därför är det extra viktigt att vuxna är närvarande och att erbjuda varierade rastaktiviteter och miljöer som lockar olika intressen, så att alla barn hittar något att göra och någon att vara med, säger Maria Stoor-Grenner, sakkunnig i mobbningsförebyggande arbete på Folkhälsan.

Hon betonar vikten av att låta både skolpersonal, vårdnadshavare, barn och unga vara delaktiga i förändringsarbetet.

– Personalen behöver också ha en plan för hur de aktivt kan stötta gemenskap och kamratrelationer, säger Stoor-Grenner.

Rekommendationer för fritiden på gång

Samtidigt pågår arbete med att ta fram nationella riktlinjer för barns och ungas användning av digitala enheter på fritiden. Arbetet leds av THL och Utbildningsstyrelsen tillsammans med ett expertteam.

Parallellt samarbetar flera sakkunnigorganisationer med det nationella programmet för hjärnhälsa för ett hållbart samhälle som främjar hjärnhälsa genom hela livscykeln. Flera av Folkhälsans sakkunniga, däribland Stoor-Grenner, deltar i båda processerna.

– Det räcker inte att bara fokusera på barns beteende – vi måste också jobba med strukturer. Vi måste också se till att vuxna har ork och balans i vardagen – annars orkar vi inte sätta gränser, vara närvarande eller hjälpa barn att göra hälsosamma val, säger Stoor-Grenner.

– De flesta vet vad som krävs för att må bra. Problemet är sällan viljan eller kunskapen – det är ofta kapaciteten som brister. När vi är för trötta blir det svårare att välja det hälsosamma, både för oss själva och för våra barn, säger Stoor-Grenner.

Text: Hanna Rundell

05.06.2025