”Unga vill ha mer lek och rörelsemöjligheter i skolan”

- Eleverna säger att de saknar fler element av rörelse som de hade i de lägre klasserna. De deltar gärna i planeringen av rörelseaktiviteter och deras önskemål har varit jordnära och realistiska, säger Pauskrafts projektkoordinator Johan Bäckman. 

Pauskraft är ett projekt som ingår i programmet ”Finland i rörelse”. Projektet startade i fjol avFolkhälsan. Pauskraft samarbetar med årskurserna 7–9 ur tre skolor: Lagstad skola i Esbo, Winellska skolan i Kyrkslätt och Sarlinska skolan i Pargas. Målet med projektet är att bidra till bättre förutsättningar för de tre skolgemenskaperna att öka elevernas rörelse och fysiska aktivitet i vardagen.

Koordinatorn Johan Bäckman har tillsammans med Jette Timgren, sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning, engagerat och hört både elever och personal i samarbetsskolorna. De har samlat åsikter genom enkäter och workshoppar, ordnat föreläsningar, rörelsepass och -evenemang. I projektet betonas delaktighet och samskapande. 

Bakgrunden är tydlig – och oroande. Enligt den nationella LIITU-undersökningen 2024 når bara 13 procent av 13-åringarna och 5 procent av 15-åringarna upp till rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet – minst en timme rask och ansträngande fysisk aktivitet per dag. Samtidigt visar enkäter inom Pauskraft att bara 28 procent av eleverna tycker att det finns roliga rörelseaktiviteter på rasterna. 

Kan lösas med små medel

– Eleverna önskar sig mera aktiviteter på skolgården, rörelsepauser under lektionerna, någon längre rast, bollspel, dansspel och lekar. De vill att gymnastiksalen ska vara öppen under rasterna och att det ska vara okej att leka också i de högre klasserna. Det fina är att skolan med ganska små medel kan göra mycket för att skapa en kultur av mera rörelse i de högre klasserna, säger Bäckman. 

Bäckman har också involverat bildningssektorerna i de olika kommunerna i diskussion om god praxis för att utveckla den fysiska aktiviteten i skolorna.   

– Sättet att kombinera barns perspektiv med forskning och vuxnas kunskap har väckt bildningssektorns intresse. Frågan är också högaktuell då det från augusti 2026 blir ett uttalat mål i lagen om grundläggande utbildning att skolan ska främja en fysiskt aktiv livsstil, säger Bäckman. 

Projektet bygger vidare på erfarenheterna från det nationella programmet Skolan i rörelse (Liikkuva koulu). Där har man sett hur enkla åtgärder kan göra skillnad: längre raster, öppna rum för lek och rörelse, fler aktiviteter organiserade av elever själva och en kultur som uppmuntrar till att vara ute under rasten. 

– Eleverna har själva pekat på skolans kultur och normer som avgörande. Är det okej att bli svettig under skoldagen? Kan man gå till bollplanen även om man inte spelar i ett lag? Kan man leka fast man går i de högre klasserna? säger Bäckman. 

Han betonar att hela skolgemenskapen vinner på att minska stillasittandet. 

– Mer rörelse gynnar både inlärningen, skolengagemanget och välmåendet. Flera interventionsundersökningar visar att de elever som har det svårast att klara kraven i klassrummet är de som får ut mest av små pauser med rörelse, säger Bäckman. 

Rörelse under skoldagen är speciellt viktigt för de barn och unga som rör på sig allra minst. 

– Det är ett långsiktigt arbete, men mycket kan göras genom små vardagsförändringar som så småningom blir till nya vanor. Som tur är finns redan många beprövade metoder, samlade bland annat genom programmen Skolan i rörelse och Studier i rörelse, som vi gärna sprider vidare.  

Pauskraft 

• Projektet pågår 2024–2025 och riktar sig till elever i årskurs 7–9. 

• Syftet är att öka vardagsrörelserna och den fysiska aktiviteten bland unga. 

• Arbetet sker tillsammans med skolor och bygger på delaktighet, nyfikenhet, förståelse och samverkan. 

• Projektet finansieras delvis med hjälp av försöks- och innovationsunderstöd från Undervisnings- och kulturministeriet inom programmet "Finland i rörelse". 

Text: Hanna Rundell 
Foto: Jonas Jernström