Fysisk aktivitet gav lugnare korridorer – Cronhjelmskolan är föregångare

När dagens första lektion är slut flockas många av eleverna kring en samling cyklar utanför skolans entré. Den här rasten är det flickorna som har förtur till pumptracken, den vågformade bana med kurvor och gupp som kommunen har byggt helt intill skolan.

 – Ni pojkar får cykla sen om det inte finns flickor som vill, säger skolcoachen Kristian Wikman som står intill redskapsförrådet beredd med hjälmar och verktyg för att serva cyklarna.

Cronhjelmskolan för de högre klasserna i Larsmo har en skolgård som får vem som helst att tappa hakan. Tack vare läget intill kommunens idrottscentrum har eleverna tillgång till ett skogsområde, fotbollsplaner, utegym, en klätterställning, en linbana – och förstås pumptracken.

Från idé till verklighet

När Idamari Johansson började som rektor i skolan för tre år sedan var korridorerna trånga och gymnastiksalen ekade tom på rasterna. Kort därpå tog Larsmos chef för välfärdstjänster kontakt. Hon ansökte om projektpengar för ungdomsarbete i skolorna och undrade vad skolan behövde.

Johansson tvekade inte. Hon är själv aktiv idrottare och vet vilka fördelar ökad fysisk aktivitet i skolvardagen kan föra med sig.

– Vi behövde någon som kunde inspirera eleverna, organisera rastaktiviteter och ta hand om den nya pumptracken.

Den asfalterade pumptracken intill skolan hade precis blivit klar och Johansson ville se den som en resurs, inte som en risk. Men det krävdes en vuxen som kunde styra upp cyklandet.

Projektpengarna gjorde det möjligt att anställa en skolcoach med inriktning på rörelse och aktivitet. Uppdraget: att ordna rastaktiviteter och hålla koll på pumptracken och cyklarna. Resten fick lösas med kreativitet och engagemang.

En coach i sitt rätta element

Skolcoachen Kristian Wikman rör sig vant mellan hjälmar, cyklar, bollar och verktyg, alltid med ett vänligt ord till eleverna.

–  Vill ni inte prova att cykla, ropar han mot ett gäng flickor.

Åttondeklassaren Rosa Tupeli tar emot en hjälm som han räcker henne och tar sen några pulshöjande varv på banan. Hon har testat pumptracken förr.

– Det är bra att skolan erbjuder så många olika aktiviteter så många elever har något att göra, säger Tupeli.

Kristian Wikman har verkligen styrt upp en bredd av aktiviteter i gymnastiksalen – olika grenar olika dagar. Under dagens två långraster ordnas allt från futsal, badminton och basketboll till innebandy, volleyboll och dans med det interaktiva JustDance-spelet. Som mest kan gymnastiksalen dra 50 elever under en rast. Wikman sköter också redskapsutlåningen.

– Mitt uppdrag är att inspirera eleverna att röra på sig, samspela och ha roligt. Det krävs förstås material och resurser, och det har jag verkligen fått! Det är bara upp till min kreativitet, säger Wikman.

Han ordnar också eftermiddagsklubbar och håller pausgymnastik på beställning under lektionerna. Ibland samlar han utvalda elever med särskilda utmaningar för att röra på sig, antingen i små grupper eller enskilt med honom.

– Ett av mina mål är att försöka nå också de elever som annars inte är så fysiskt aktiva, säger Wikman.

Nöjda lärare och elever

Rektor Idamari Johansson är mer än nöjd och övertygad om att satsningen betalar sig tillbaka i form av välmående elever.

– Vi märkte genast att projektet var lyckat. Gymnastiksalen var full från dag 1. Det blev lugnare i korridorerna. De som behöver utlopp för sin energi får det och eleverna har kommit bort från telefonerna. De som är ganska svettiga efter rasten tycker kanske att det är skönt att sitta ner under lektionen. Eleverna har också respekterat de regler vi satt upp kring redskapsutlåning, hjälmar, turer och så vidare, säger Johansson.

Hon hoppas att skolcoachen framöver inte bara ska vara projektanställd utan snart bli tillsvidareanställd.

– Vi kan inte längre vara utan rastaktiviteterna. Vi tror hårt på att fysisk aktivitet hänger ihop med välmående och koncentration i skolan. Move-mätningarna visar att ungdomarna i Larsmo hör till de med bäst kondition i regionen och det är säkert delvis skolans förtjänst, även om många är aktiva också under fritiden, säger Johansson.

Lärarna bör avlastas

Skolan har också en resursperson inom elevhälsan som fokuserar på bland annat välmående och skolmotivation. Hon håller sitt rum öppet under rasterna och där kan man rita, spela eller prata. Skolgångshandledarna har så kallade chillraster tre gånger i veckan i ett klassrum, dit elever får komma för att rita, spela eller göra läxor.

På så sätt får lärarna mer tid att fokusera på det pedagogiska.

– Det räcker inte med lärarnas insats om man vill jobba för att stödja elevernas välmående, aktivera dem under skoldagen och hitta alternativ till mobilanvändningen, säger Johansson.

Vad har Cronhjelmskolan då för tips till andra skolor som vill försöka komma i gång med något liknande?

– Fundera på vem som kunde ordna rastaktiviteterna. Det ska inte bli mera jobb för lärarna. Finns det projektpengar att söka eller är det möjligt att få en tjänst för en skolcoach? Finns det annan personal som kan ordna rastaktiviteter, till exempel skolgångshandledare eller skolcoacher?

Vissa lågstadier i Larsmo har lyckats ordna så att eleverna turas om med att ordna rastaktiviteterna.

– Men i stora skolor behövs det nog en särskild person som organiserar aktiviteterna.

Text: Hanna Rundell
Foto: Eva-Stina Kjellman