Hon är länken mellan forskare och personer med diabetes

– Jag brukar säga att det lönar sig för alla som har diabetes att delta i studierna. Deltagarna får veta hur deras egen bukspottkörtel fungerar och vilken typ av diabetes de har. Dessutom har de möjlighet att få en mer skräddarsydd vård, säger forskningsskötare Linda Sjölund.

Linda Sjölund jobbar inom både diabetesregistret Direva och Botniastudien. 
Direva är Österbottens välfärdsområdes diabetesregister, som finns till för alla personer i området som får diagnosen diabetes. Just nu hör drygt 8000 personer till registret. Målet med Direvaundersökningen är att ge individuell diabetesvård, som är bättre än den tidigare vården. För att nå det här målet behövs mera kunskap om dem som insjuknar i diabetes, vilka komplikationer de får och hur de reagerar på den behandling de får. 

Direva startade 2007 och är ett samarbete mellan Österbottens sjukvårdsdistrikt, Botniastudien, Helsingfors universitet, och Lunds universitet i Sverige. 

Botniastudien inleddes 1990 av Leif Groop vid hälsovårdscentralerna i Närpes, Korsholm och Malax-Korsnäs, och utvidgades senare till flera orter i Finland och Sverige. I dag leds studien av Tiinamaija Tuomi, som är gruppledare vid Folkhälsans forskningscentrum. Botniastudien undersöker varför vissa får diabetes och varför sjukdomen kan ge följdsjukdomar. Forskarna undersöker hur våra gener, vår livsstil och kroppens ämnesomsättning samverkar. 

Blodprov och administration

Linda Sjölunds roll som forskningsskötare i de här studierna handlar om allt från att ta blodprov och göra sockerbelastningstest till att skicka ut kallelser och informationsbrev åt deltagarna. 

– Det är ett väldigt mångsidigt jobb. Just nu har vi ett projekt i Botniastudien som utreder sambandet mellan diabetes, fettlever och en viss typ av hjärtsvikt. 

Forskningsskötarna mäter patienternas längd, vikt, blodtryck och fettprocent, tar hjärtfilm och många blodprov, ungefär 15 blodprovsrör. 

– Dessutom mäter vi elasticiteten i levern för att se om personen har fettlever. Om elasticiteten är bra är det ett tecken på att det inte finns så mycket fett i levern, säger Sjölund.

Forskning är alltid frivillig och undersökningarna som ingår i studien ska inte kosta något för patienten. 

Ofta ligger nyttan med att delta i studier i att på sikt få bättre behandling. Men det finns också fall där personer med diabetes på väldigt kort sikt har nytta av att delta i en studie. 

Linda Sjölund har ett fint exempel på detta: 

– I samband med att jag matade in provsvar märkte jag att det tagits Direvablodprov av en ung kvinna som det inte fanns registrerad i Direva. När vi kollade upp det här närmare visade det sig att patienten som fått diagnosen typ 2-diabetes i själva verket sannolikt hade typ 1-diabetes, eftersom hon hade höga värden på GAD-antikroppar. 

Linda Sjölund konsulterade Annemari Käräjämäki, ansvarig forskningsskötare för Direva och ansvarig diabetesläkare på Österbottens Diabetesenhet, som rekommenderade ett besök på diabetesmottagningen. 

– Patienten var väldigt tacksam över att jag upptäckte provresultaten, vilket gjorde att hon kunde få rätt behandling, säger Sjölund. 

Upptäckten gjordes för ungefär ett år sedan, och då fungerade patientens insulinproduktion fortfarande. Men rätt snart efter det fick hon börja ta långtidsverkande insulin, och här nyligen hade hon fått insulinpump. 

– Om jag inte hade råkat märka de här provresultaten vet man inte hur länge hon hade gått utan rätt behandling, och hur snabbt sitationen hade försämrats för henne, säger Sjölund.

– Jag brukar säga att all forskning är av godo.