Skärmrekommendationerna för barn är klara – så här kommenterar Folkhälsans forskare och sakkunniga

Elina Engberg som är ung gruppledare för studien SUNRISE Finland vid Folkhälsans forskningscentrum lyfter fram att rekommendationerna ger vägledning som vi inte haft tidigare.

– Rekommendationerna erbjuder stöd för föräldrar, småbarnspedagoger, skolor och professionella inom hälsovården i hur de ska navigera i den digitala vardagen. Enligt rekommendationerna ska de yngsta barnen helst inte ha någon skärmtid alls. Samtidigt är målsättningen att leda de äldre barnens digitala liv på ett sätt där det skapas en balans mellan den digitala världen och andra vardagliga aktiviteter som är avgörande för ett barns utveckling, såsom motion, sömn och social interaktion, säger Engberg.

Josefine Björkqvist, som är folkhälsoforskare på Folkhälsans forskningscentrum fortsätter på samma linje som Engberg. Därtill lyfter hon fram att resultat från DAGIS-studien som hon medverkat i visar att barns skärmvanor beror mycket på hemmets rutiner och vuxnas förebild och gränser.

– Därför är de nya rekommendationerna viktiga för att ge småbarnsföräldrar stöd att skapa en trygg och balanserad vardag med mer närvaro, lek, rörelse och sömn, säger Björkqvist.

Även Kim Kärkkäinen, koordinator för digitalt ungdomsarbete på Folkhälsan håller med om att de vuxnas exempel är viktigt. Rekommendationen är bara en rekommendation, och betyder inte att barnen måste få två timmar skärmtid varje dag. Det finns ingenting som hindrar att föräldrarna också tillämpar samma gränser för skärmtid, säger Kärkkäinen.  

Kärkkäinen vill också poängtera att all skärmtid inte är likvärdig sinsemellan.

– Vi bör fokusera på kvaliteten på skärmtid. En två timmar lång ström av tre sekunder långa klipp går inte att jämföra med en filmkväll med familjen eller en social spelsession, säger han.

Nya rekommendationer innebär nya vanor – förändring får ta sin tid

– I nuläget vet vi att majoriteten av familjerna inte når rekommendationerna. Nu är ett bra läge att ta små steg för att minska skärmtid, säger Liisa Jungar som är sakkunnig i hälsofrämjande på Folkhälsan.

Hon föreslår att fundera på små konkreta åtgärder för att minska skärmtiden.

– Jag tänker mycket på familjerna och barnen som just nu är i den ålder som rekommendationerna berör. Hur ska de kunna omsätta dem i vardagen? Råden i sig säger ju inget om det praktiska arbetet, och för många väcker de starka känslor.

– Skuld och dåligt samvete över vanor som ligger långt från rekommendationerna hjälper ingen, och snabba, stora förändringar är sällan hållbara. I stället kan detta vara ett bra tillfälle att ta små steg mot sundare skärmvanor. Små, gemensamma justeringar fungerar bättre och minskar också risken för konflikter, säger Jungar.

Också Maria Stoor-Grenner, sakkunnig inom mobbningsförebyggande arbete, lyfter fram att det är viktigt att hitta sätt att minska skärmtiden som fungerar för hela familjen.

– Det intressanta blir om och hur man omsätter de här rekommendationerna i praktiken. Man måste gemensamt hitta sätt som fungerar i familjen. Det är viktigt att också barnet är med i processen då familjen funderar på en för dem fungerande modell, säger Stoor-Grenner.

Tips för första stegen i att minska på skärmtiden hemma

• Börja med en timme skärmfri tid efter skoldagen.
• Ha en viss tid i veckan som hela familjen är skärmfri.
• Minska antalet plattformar, till exempel genom att sluta använda de sociala medier som ni lättast fastnar vid.
• Fundera på hurdant exempel föräldrarna ger. Kan också föräldrarna minska skärmtiden?