Mikaela von Bonsdorff är ny forskningsdirektör på Folkhälsan

– Inom våra två forskningsprogram i genetik och folkhälsa har vi framstående forskare som är motiverade, engagerade och framtidsinriktade. Det är en stor ära att få leda vidare ett forskningscentrum med långa och starka traditioner, säger Mikaela von Bonsdorff som tillträder som forskningsdirektör den 1 september.

Mikaela von Bonsdorff är doktor i hälsovetenskaper, docent i gerontologi vid Helsingfors universitet och professor i gerontologi och folkhälsa vid Jyväskylä universitet. Hon är också chef för programmet i folkhälsoforskning vid Folkhälsans forskningscentrum och ledare för gruppen som forskar i hälsosamt åldrande. Hennes mångvetenskapliga forskning fokuserar på hälsosamt och aktivt åldrande ur ett livsloppsperspektiv, med särskilt intresse för fysisk, psykisk, social och kognitiv hälsa och funktionsförmåga.

– Jag ser fram emot att vidareutveckla forskningen tillsammans med kollegorna och att skapa nya samarbetsmöjligheter, både mellan forskningsprogrammen, inom Folkhälsan och med externa samarbetspartner, säger von Bonsdorff.

Folkhälsans vd Anna Hellerstedt är mycket glad över att Mikaela von Bonsdorff är den nya direktören för Folkhälsans forskningscentrum, som idag består av programmet för genetisk forskning och programmet för folkhälsoforskning.

– Mikaela har spelat en central roll i arbetet med att ta fram Folkhälsans nya strategi och hon har visat ett stort engagemang och en tydlig vilja att utveckla verksamheten. Hon är dessutom en uppskattad ledare med hög ambition, säger Hellerstedt. Jag är övertygad om att Mikaela kommer att bidra till hela forskningscentrets fortsatta framgång och utveckling, där samarbetet med Folkhälsans andra verksamheter och externa samarbetspartner är centralt, säger Anna Hellerstedt.

– Jag vill också passa på att tacka avgående forskningsdirektör Anna-Elina Lehesjoki för det fantastiska arbete hon gjort med att leda Folkhälsans forskningscentrum, säger Hellerstedt.

Hjärnhälsa i livets avgörande skeden

Mikaela von Bonsdorff som själv forskar i förutsättningarna för aktivt och hälsosamt åldrande ser fram emot att jobba med Folkhälsans nya strategi, där fokus ligger på att arbeta med hjärnhälsa i livets avgörande skeden genom att ge en bra start på livet, stärka framtidstron för 9–16-åringar och stärka hjärnhälsan för äldre.  

Folkhälsan har forskning, serviceproduktion, sakkunskap samt frivilligverksamhet och aktiva lokalföreningar. Det här är en unik kombination och en styrka i arbetet för att förebygga ohälsa och skapa samhällsnytta.

– Folkhälsan har ett unikt ekosystem för forskning och verksamhet och i fråga om det tror och hoppas jag att vi kan skapa samhällsnytta. Vår styrka är att vi kan jobba tillsammans inom Folkhälsan, säger von Bonsdorff.

– Men ingen instans eller grupp kan göra det ensam och därför behöver vi hitta rätt samarbetspartner.

Mångsidig forskning

I dag lever allt fler personer allt längre, samtidigt som de yngre generationerna blir mindre. För att möta de folkhälsoutmaningar som följer av den här befolkningsutvecklingen behövs forskning som belyser hälsan ur flera perspektiv. Här ser von Bonsdorff en styrka i Folkhälsans breda forskningsmiljö.

Folkhälsans forskningscentrum bedriver forskning inom genetik och folkhälsa. I programmet för genetisk forskning studerar forskarna både sällsynta ärftliga sjukdomar och vanliga sjukdomar, såsom diabetes, där både gener och levnadsvanor spelar en roll. I programmet för folkhälsoforskning fokuserar forskningen på hur man kan främja välmående för barn, unga och familjer samt på möjligheten till ett aktivt och hälsosamt åldrande.

– Vi är ett relativt stort forskningscentrum med omkring 200 forskare. Vi har resurser och förutsättningar som inte är självklara inom forskningen i dag. Jag ser det som min uppgift att ta vara på de möjligheter vi har och använda dem så väl som möjligt för att främja både vetenskaplig excellens och samhällsnytta, säger von Bonsdorff.