Från en insulinspruta om dagen till modern diabetesvård – 70 år med typ 1-diabetes

Tero Kangas har på nära håll följt hur diabetesvården i Finland har utvecklats under de senaste sjuttio åren. Som patient har han börjat använda ny teknik för att följa upp blodsocker och dosera insulin, och som läkare har han hjälpt otaliga patienter att lära sig leva med typ 1-diabetes.  

Kangas insjuknade i diabetes samma år han skulle bli student. Han drack kopiösa mängder vatten och magrade. Senare fick han lära sig att det här är typiska symtom på typ 1-diabetes, som på den tiden kallades sockersjuka. Behandlingen på 1950-talet i Finland gick ut på att ta en insulininjektion per dag, undvika socker och dricka grädde.

Kangas började studera medicin, trots att läkaryrket på den tiden ansågs vara för krävande för en person med diabetes. Vändningen för honom själv – och på sikt även för väldigt många andra finländare med diabetes – kom då Kangas som läkarstuderande åkte till USA. Han åkte dit med uppdraget att lära sig mera om behandlingen av diabetes vid Joslin Diabetes Center i Boston.

– Jag träffade en dietist som bad mig köpa en våg. De kommande tre månaderna vägde jag allting jag åt och insåg vilken betydelse kosten har för vården av diabetes, säger Kangas.

Ny kunskap förändrade diabetesvården

Samtidigt insåg Kangas att mycket behövde göras inom diabetesvården i Finland. När han kom tillbaka till Finland skrev han boken Sokeritautikirja, som senare även utgavs på svenska med titeln Handbok om diabetes. I boken, som riktade sig till både personer som lever med diabetes och vårdpersonal, tog han upp allt han lärt sig om diabetesvård i USA.

– Framför allt lyfte jag fram att insulin inte ska ges i en enda daglig dos, utan delas upp i många doser under dagen för att efterlikna kroppens egen insulinutsöndring. Det här var en helt ny tanke i Finland. Det var också nytt att personer med diabetes själva kunde mäta sitt blodsockervärde.  

Boken bidrog till att sprida ny kunskap om diabetesvård i Finland. Sedan dess har forskning och medicinska framsteg lett till allt bättre behandlingsmetoder och ökade möjligheter att förebygga komplikationer. Ett exempel på den fortsatta forskningen är FinnDiane-studien vid Folkhälsans forskningscentrum, som bland annat undersöker komplikationer hos personer med typ 1-diabetes.

– Trots att det nu finns avancerad teknik behöver man fortfarande förstå hur den egna kroppen reagerar för att kunna hålla blodsockret i balans. Jag har märkt att mitt blodsocker har blivit svårare att hålla jämnt när jag har blivit äldre. Mitt insulinbehov varierar under dygnet och blodsockret har blivit känsligare för fysisk aktivitet, säger Kangas.

Att åldras med typ 1-diabetes

Tack vare bättre behandlingsmetoder och ökade möjligheter att förebygga komplikationer har den förväntade livslängden för personer med typ 1-diabetes ökat märkbart. Men trots framstegen inom diabetesvården har personer med typ 1-diabetes fortfarande i genomsnitt kortare livslängd än personer utan diabetes.

– Gemensamt för oss som har levt länge med typ 1-diabetes är nog att det finns något som har hjälpt oss att klara oss. Det skulle vara väldigt intressant att få veta vad det är, säger Tero Kangas.

Det här är en fråga som är av stort intresse även för diabetesforskarna. På Folkhälsans forskningscentrum pågår forskningsprojektet FinnDiane LifeOne som kartlägger diabetes och åldrande.

– Vi vill ta reda på vilka faktorer i medelåldern som påverkar möjligheterna att åldras med god hälsa, så att vi kan stödja ett hälsosamt åldrande redan i ett tidigt skede, säger Lena Thorn som är ansvarig klinisk forskare för FinnDiane-projektet.

Kännetecknande för dem som lever till hög ålder med typ 1-diabetes är att de ofta har hälsosammare levnadsvanor och färre komplikationer. Forskning inom FinnDiane-projektet visar att personer över 65 år med typ 1-diabetes i genomsnitt har lägre blodtryck och bättre blodsockerkontroll jämfört med personer med typ 1-diabetes som är under 65 år. De har också ofta fått sin diabetes senare i livet och därmed levt med sjukdomen en kortare tid. Njursjukdom till följd av diabetes är dessutom betydligt ovanligare i denna grupp, och mycket få röker. Trots detta visar forskningen att långvarig diabetes kan vara förknippad med en ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdomar.

– Vi behöver mera forskning för att förstå åldrandeprocessen hos personer med typ 1-diabetes och hur den skiljer sig från åldrandet hos personer som inte har sjukdomen, säger Thorn.

Att acceptera sin sjukdom är avgörande

Tero Kangas viktigaste budskap till alla som får diagnosen typ 1-diabetes är att acceptera sjukdomen och ta ansvar för sin egen vård.

– Typ 1-diabetes påverkar människor på olika sätt och förändras genom livet. Därför blir man aldrig färdig med att lära sig hantera sin egen sjukdom. En förutsättning för att behandlingen ska lyckas är att man själv accepterar sin sjukdom. Ingen person med typ 1-diabetes är den andra lik, och därför måste behandlingen alltid anpassas individuellt. Genomsnittsvärden kan ge vägledning, men de måste anpassas enligt individen, säger Kangas.