Också ettåringar kan lära sig något om biodiversitet
Lilla Ida, 5 år, sitter på en liten trehjuling framför en vägg i daghemmet och tittar fokuserat på bilder av olika ”sopsamlar-monster”. Vilka sopor ska sättas i vilket kärl? I ett annat rum på samma daghem lägger några barn små frön i självgjorda gröna burkar med mylla. Här ska någonting snart börja gro och växa. I ett tredje rum finns det en stor karta på väggen över daghemmets närområde. Här finns parker och butiker, bostadshus, bibliotek och olika myndigheter utritade. Barnen kan titta på kartan och få ett grepp om hur allting förhåller sig till varandra i deras närområde.
Det här är exempel på hur man arbetar med hållbarhets- och miljöfrågor på daghemsnivå. Som en del av vårt arbete för hållbar utveckling har Folkhälsan Välfärd Ab initierat Grön Flagg-certifiering i samtliga daghem. Grön Flagg är ett pedagogiskt program och miljöcertifikat som främjar ekologisk, social och pedagogisk hållbarhet. Programmet genomförs i projekt på 1–2 år och omfattar teman som vatten, energi, avfall, klimatförändring och biologisk mångfald.
När ett projekt är genomfört och godkänt får man ett Grön Flagg-certifikat och efter fem genomförda och godkända projekt kommer man upp på en ”Hållbar nivå”.
Flaggan ger motiverande energi
På Folkhälsans daghem Lyckoslanten i Vanda har man i många år arbetat aktivt med olika Grön Flagg-projekt.
”Det finns nio olika färdiga teman bland vilka man väljer. Man kan också ha ett helt eget tema men det ska i så fall godkännas av Grön Flagg”, säger daghemmets enhetschef Hanna Granlund.
”Först skriver vi en plan för vad vi ska göra. Planen ska godkännas och Grön Flagg säger vad som är bra i vår plan och om något måste förbättras. Så genomför vi projektet och skriver en rapport efteråt.”
Barnträdgårdslärare Bård Malmo som varit med ända sedan de allra första Grön Flagg-projekten genomförts, berättar att när man blivit certifierad får man rätt att köpa en flagga.
”Flaggan ger lite motiverande energi, men för tillfället ser vår egen ut som en piratflagga eftersom vår ek här på gården mår så väldigt bra att den har rispat vår flagga. Eftersom vi är ekologiska så tar vi inte bort den bara för att den är lite luggsliten.”
Också föräldrarna blir genom barnen involverade i arbetet med de olika Grön Flagg-projekten.
”Efter varje projekt så tar vi in i våra dagliga rutiner det som vi har lärt oss. Det som funkar bra. Vissa saker kanske inte funkar. Exempelvis så funkar det inte att få alla föräldrar att cykla till daghemmet om många av dem bor tio kilometer från daghemmet.”
Hur kan daghemsbarnen lära sig förstå vikten av biodiversitet?
”Nästa projekt handlar om biodiversitet som också kopplar till vår närmiljö, i och med att vi ska gå runt och kolla om vi har växter för pollinerande insekter och annan naturlig mångfald som vi har i närområdet”, säger vice enhetschef Janina Oksanen.
Under coronatiden hade man närmiljö som tema.
”Vi fick inte åka någonstans långt bort med barnen. Då passade det bra med att se vad vi har i vår närmiljö och att stanna upp och vårda om den. När vi går på utfärder så lämnar vi skogen i snyggare skick än vad den var när vi kom dit. Vi granskade också vår energianvändning på daghemmet.”
En utmaning är att kunna anpassa pedagogiken för daghemmets olika åldersgrupper.
”Det låter väldigt häftigt med ett tema som biodiversitet när man jobbar med ettåringar. Då får man vara mycket konkret. Som exempel att när det kommer emot något småkryp på gården, så talar vi om hur jätteviktig myran är och att också den spelar sin roll i den större världen som vi lever i”, säger Janina Oksanen.
Tillsammans med barnen kommer man att bygga insekthotell och man kommer att skaffa mera odlingslådor. I det nya temat ingår att odla sådant som kan ätas. Det finns odlingslådor för tomater, ärtor, sallad, morötter.
”Vi vill ha krukor till gården och odla blommor för insekter och mat till oss själva”, säger Janina Oksanen.
”Vi måste diskutera med barnen vad de önskar och vad vi kan ha och var, så att vi inte har några gäster med runda öron och lång svans, som kommer och gnagapå våra morötter”, säger Bård Malmo.
Sortering av avfall är konkret
”Vi har haft en minskning av vårt avfall några gånger. Temat avfall hade vi som vårt första tema för det är jättekonkret”, säger Hanna Granlund.
Bård Malmo berättar att det görs en kartläggning före en projektplan skapas för ett visst tema.
”Om jag har sju barn och fem av dem har bara EN sopsäck i sitt hem, så vet jag att jag inte kan sätta ribban för högt. Samma gäller för vår personal, vi måste hitta en gemensam linje.”
”Själv har jag sju eller åtta kärl hemma för sopsortering, men jag kan inte förvänta mig att mina kollegor gör allt som jag gör. Om jag börjar predika till dem så stänger de bara öronen. Det är en fortlöpande process i och med att kollegorna byts ut nu och då och alla ska få information om hur vi gör här hos oss”, säger Bård Malmo.
Tillsammans med barnen för någon i personalen edan soporna så att de är med och sorterar.
Barnen är med i miljörådet
I Grön Flagg ingår att daghemmet ska ha ett eget miljöråd och minst hälften av barnen ska vara med i miljörådet. Totalt har Lyckoslanten 65 barn som turas om att vara med i miljörådet.
”Alla pedagoger är med och skapar planer, för alla grupper ska arbeta med det tema som vi för tillfället jobbar med. Det är en mindre grupp av oss i personalen som funderar på vad nästa tema är och funderar över hur det passar med vad vi har gjort tidigare”, berättar Hanna Granlund.
”Ett tema kan tas på nytt när barnen är äldre och när man har nya idéer för hur man kan arbeta med det temat. En ettåring har en helt annan upplevelse än vad en sexåring har över vissa teman. Teman upprepar sig för att det som vi gjort tidigare ska leva kvar i verksamheten.”
Pysselmaterial av föräldrarna
Barnens föräldrar är engagerade på många sätt. Bland annat har man kunnat få gratis material för pysslande av föräldrar som velat bli av med någonting.
”Till exempel en familj hade haft en renovering så de hämtade tapetböcker som vi kan pyssla med. Ett företag som bytte logo måste göra sig av med en massa papper och hämtade det till oss i stället för att slänga det”, säger Janina Oksanen.
Vid anskaffning av material för pyssel gör daghemmet inga onödiga inköp.
”Vi shoppar inte en massa paljetter och fjädrar utan att först fundera på om det passar med Grön Flagg”, säger Janina Oksanen.
Av tapetböckerna kan barnen klippa ut teckningar av ballonger som man sätter upp på väggarna i stället för att köpa plastballonger. Stora folieballonger har daghemmet från tidigare, som föräldraföreningen skaffat och som återanvänds.
”Julgranspynt fick vi av en familj som ville skaffa nytt julgranspynt för att få det att passa in bättre med färgerna där hemma hos dem.”
Föräldrar, köket och hela personalen är involverade
Köket är involverat i Grön Flagg på olika sätt, till exempel med att de inte använder enskilt packade yoghurtburkar för att minska på mängden sopor.
”Föräldrar och nya familjer informeras om att vi har Grön Flagg på daghemmet. Om vi håller en julfest så använder vi inte engångskärl utan föräldrarna har med sig sina egna termosmuggar, och diskar sedan kärlen hemma”, säger Bård Malmo.
”Hela personalen är involverad och när vi gjorde upp handlingsplanen så gav jag barngruppsledarna i uppgift att fundera över vad biodiversitet kan innebära i just deras grupp.”
Ett program för hållbar utveckling inom utbildningssektorn
Grön Flagg är Finlands största program för hållbar utveckling inom utbildningssektorn. Projekten behandlar teman som till exempel klimatförändring, biodiversitet och hållbar konsumtion. Programmet omfattar daghem, familjedagvårdare, skolor, gymnasier och yrkesskolor samt aktörer inom fritidsverksamhet.
Grön Flagg-temana är nio:
• vatten
• energi
• minskning av avfall
• närmiljön
• hållbar konsumtion
• vårt gemensamma jordklot
• ett sunt liv
• klimatförändringen
• biodiversitet
Läs mera om Föreningen för miljöfostran FEE Suomi
Text och bilder: Tomas von Martens