Uppdrag: Skapa en minnesvänlig omgivning

– För hur minnesvänliga är egentligen butiker, banker och transportsystem? Inte ens sjukhus är särskilt minnesvänliga, säger Heidi Gleviczky.

Med projektchef Gleviczky i spetsen satsar Folkhälsan på att göra sina hus mera minnesvänliga.

– Bland annat sitter jag med i planeringsgrupperna för Folkhälsans nybyggen och renoveringsobjekt. Också befintliga hus som ännu inte ska renoveras kan vi, med relativt små förändringar, göra mer minnesvänliga.

Minnesvänlighet går att uppnå genom förändringar i dels den fysiska och dels den sociala miljön.

Lättuppfattade rum

I den fysiska miljön kan vi med hjälp av material och färger göra ett rum lätt att uppfatta.

– Med färger kan vi skapa tydliga kontraster mellan till exempel en soffa och ett golv, så det är lätt att förstå att "det här är en soffa där jag kan sätta mig ner", säger Gleviczky.

Det går också att skapa gångar och flöden i huset som gör att man med större sannolikhet går rätt även om man har tappat bort sig.

– Det kan vi göra genom att framhäva det viktiga och dämpa det oviktiga. Till exempel genom att använda vita dörrar till rum som invånare inte ska använda och dörrar i inbjudande färger till rum som invånare gärna får gå in i.

Också med hjälp av ljuddämpande material kan man skapa en lugnare miljö. Personer med en minnessjukdom blir lätt överstimulerade av höga ljud.

Tänk om i ditt bemötande

Den sociala miljön handlar om hur vi bemöter personer med en minnessjukdom.

Eftersom minnessjukdomar drabbar den tänkande men inte den kännande delen av hjärnan, gäller det att undvika att försätta personen i en situation som kräver genomtänkt beteende. I stället gäller det att satsa på att skapa en god känsla.

– Den goda känslan kommer att bestå, trots att personen i fråga kanske inte kommer ihåg vad som utlöste känslan.

Eftersom det också är den tänkande delen av hjärnan som kontrollerar den kännande delen av hjärnan, riskerar svåra känslor (till exempel rädsla), att sippra ut mer okontrollerat (till exempel i form av aggressivitet) ifall de uppstår.

Gleviczkys viktigaste råd är att lyssna mer och tala, fråga och ifrågasätta mindre.

– I stället för att säga "God morgon, har du sovit gott?" kan man säga: "Hej, vad jag är glad att se dig!" Då måste personen inte komma ihåg att det är morgon, att hen har sovit och hur hen har sovit. Däremot kan det dyka upp helt andra saker i samtalet med hen som man inte har tänkt fråga om, men som annars har kunnat bli osagda.

Så kommunicerar du minnesvänligt:

• Ställ färre frågor
• Tala mindre och lyssna mer.
• Ifrågasätt och kritisera mindre, acceptera (personens nya verklighet) mer.
• Styr diskussionen till att handla om gamla minnen eller något som personen var intresserad av förut. Ta bilder, musik och föremål till hjälp.
• Ta hjälp av nonverbal kommunikation: Förmedla information också utan ord – genom kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester, ögonkontakt, röstläge och andra icke-verbala signaler.

Text och foto: Hedvig Sandell