Kurs för småbarnsfamiljer. Vi träffas 5 ggr för att tillsammans öva på babyberöring. Vi håller på 1,5 h i taget. Under våra träffar övar vi på olika strykningar och en rörelselek. Efteråt samtalar vi kring olika teman om föräldraskapet över ett litet mellanmål. Målet är att du sedan hemma kan fortsätta med babyberöringen. Båda föräldrarna är välkomna med babyn.
I kurspriset ingår handbok, en liten flaska olja samt mellanmål.
I graviditetsdagboken kan du följa med graviditeten och babyns utveckling vecka för vecka. Den inspirerar dig att fundera på ditt föräldraskap och på din relation till babyn.
Mentalisering är förmågan att försöka se sig själv utifrån och andra inifrån. Då vi gör det strävar vi efter att se bakom det egna och andras beteende; vilka tankar, känslor, avsikter, behov och önskemål kan tänkas påverka oss och människorna i vår omgivning? Förmågan skapar tillit och en känsla av trygghet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation i familjen.
Mentalisering – Vad är det?
Mentalisering handlar om att nyfiket rikta blicken mot sig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Tack vare vår mentaliseringsförmåga kan vi fundera på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i någon annans inre. Då vi medvetet mentaliserar stannar vi upp och reflekterar över det vi känner och gör och ställer oss frågan – vad kan tänkas ligga bakom just denna känsla eller detta beteende?
Att mentalisera innebär egentligen inte något nytt som vi behöver lära oss men vi kan alla bli bättre på det. En ökad medvetenhet om förmågans betydelse samt om vad som påverkar mentaliseringsförmågan, stöder vårt välmående och stärker våra relationer.
Vi har förmågan att mentalisera för att vi är människor samtidigt som det är svårt för oss att mentalisera för att vi är mänskliga. Förmågan att reflektera och reglera oss själva och andra begränsas nämligen av känsloladdade situationer, särskilt i våra närmaste relationer. Starka känslor gör det svårare för oss att mentalisera. Då vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet klarar vi inte längre av att se på saker ur flera perspektiv.
Teoretisk bakgrund
Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kallas också för vår reflektiva förmåga och termerna kan användas omväxlande. Under 2000-talet har mentaliseringsförmågan blivit ett fokusområde inom den psykiatriska och psykologiska forskningen samt vid utvecklingen av olika behandlingsmetoder. Utöver olika terapiformer som stärker den reflektiva förmågan har intresset även väckts för hur kunskapen kan utnyttjas i ett mer allmänt, hälsofrämjande syfte.
Mentaliseringsbaserat föräldrastöd
På Folkhälsan jobbar vi med att stöda föräldrars psykiska och relationella hälsa. Mentaliseringsteorin och kunskapen om anknytningens och den reflektiva förmågans betydelse för vårt välmående utgör en av grundpelarna i detta arbete.
Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info
Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse
En tillräckligt god mentaliseringsförmåga gör det lättare för oss att reglera våra känslor samt möjliggör förståelse, medkänsla och ödmjukhet gentemot oss själva och andra. Då vi är reflektiva eller blir bemötta på ett reflektivt sätt skapar det en känsla av trygghet och stabilitet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation familjemedlemmar emellan. Vi:
försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
reflekterar över hur känslorna påverkar oss
blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.
Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:
förstå att alla människor har en inre värld
inse att vår inre värld styr vårt beteende
ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.
För det mesta fungerar samspelet människor emellan smidigt men ibland uppstår missförstånd och konflikter. Då tappar vi förmågan att reflektera och ”tippar över” i icke-mentalisering, då sker ett så kallat mentaliseringssammanbrott. Det händer lätt i känslomässigt laddade situationer eller då stressen stiger. Vi agerar i stunden utan att klara av att reflektera kring det som händer. Att ”tippa över” är mänskligt och det händer oss alla. Trots att vi aldrig helt kan undvika mentaliseringssammanbrott kan vi träna upp förmågan.
Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:
identifiera vår ”tipping-point”
lära känna igen de situationer som gör oss mer sårbara att ”tippa över”
inse vikten av reparation
Att undvika konflikter och gräl in i det sista är inte ett tecken på fungerande samspel. Viktigare är att tillsammans kunna bearbeta och gå igenom gräl. Relationen stärks av att sprickorna som uppstått inte sopas under mattan utan repareras efteråt. Att återfå kontakten och reparera relationen är på den vuxnas ansvar. I reparationsarbetet ingår även att man som vuxen (oftast i efterhand) inser sina egna misstag, feltolkningar och onödigt häftiga reaktioner.
Trots att gräl och konflikter känns obehagliga i stunden lär vi oss genom dem något nytt om oss själva och andra. Känslan av försoning känns oftast som en skön lättnad. Via reparation stärks relationen då de inblandade blir hörda, sedda och känner sig värdefulla. Att ta ansvar, be om ursäkt och reparera konflikter leder till att relationen åter känns trygg.
Inom familjen upplever vi ofta starka känslor av olika slag. Familjen är som en arena där vi kan känna allt från gränslös kärlek till bottenlös sorg och besvikelse. Starka känslor gör oss mer sårbara och därför är förmågan att stanna upp och känna efter betydelsefull, särskilt för föräldrar. Medvetenheten om hur känslorna påverkar oss gör det också möjligt för oss att bemöta ett barn utgående från barnets behov. Det kan vara överraskande att inse att samspelet mellan föräldern och barnet ofta styrs mer av förälderns egna känslor än av det som barnet gör.
En enkel tumregel för föräldrar är: ”stanna, pausa, agera”
STANNA, bli medveten om dina känslor och hur de påverkar dig och ditt beteende
PAUSA, bli nyfiken, sträva efter att förstå barnet och försök se bakom barnets beteende
AGERA, bemöt barnet, hjälp barnet med att känna igen, namnge, förstå och stå ut med känslan som hen upplever i stunden
Du stöder barnets utveckling då du ser och bekräftar barnet genom att på ett lugnt sätt spegla tillbaka det du tror att barnet upplever. Du kan inte veta vad barnet känner, tycker och tänker men du kan göra ditt bästa i att försöka förstå vad som kan ligga bakom barnets beteende. Att bli sedd och bekräftad som just den lilla person man är stärker och ger barnet en god start i livet.
Varje graviditetsvecka har ett eget uppslag i dagboken. Här hittar du forskningsbaserade fakta om de förändringar som sker hos mamman och fostret och små vardagliga knep för att må bättre. Varje uppslag innehåller också frågor som uppmuntrar till att fundera över upplevelser och känslor i relation till ditt eget föräldraskapet och din babys perspektiv.
Målet med dagboken är att väcka intresset och nyfikenheten för fostret som en unik liten person med egna förmågor och behov. När du aktivt reflekterar över de här frågorna redan under graviditeten stärks din reflektiva förmåga i föräldraskapet Det har visat sig vara viktigt för anknytningen mellan babyn och föräldern, inställningen till föräldraskapet och motivationen att ta hand om både babyns och sin egen hälsan.
Du kan använda dagboken så som du själv vill; du kan ha dagboken helt för dig själv, dela den med dina närmaste eller om du vill kan du också diskutera de frågor som dagboken väckt med rådgivningens hälsovårdare eller med en frivillig stödperson.
Graviditetsdagboken har utarbetats av sakkunniga vid Folkhälsans förbund, Åbo universitet och Åbo universitets centralsjukhus för att stöda föräldraskapet och stärka relationen till babyn.
Du hittar graviditetsdagboken och mycket mer i vår materialdatabank.
Kurser i babyberöring ordnas några gånger per år. Vi ordnar kurser både för familjer och personer som är intresserade av att bli handledare.
Härlig mysstund på babyns villkor
Babyberöring, som också kallas babymassage, handlar om att se barnet, vara nära barnet och att svara på barnets signaler. Babyberöring är en möjlighet att fördjupa och utveckla samspelet mellan föräldrar och barn.
Babymassage
Beröringen stimulerar barnets sinnen. Du tar ögonkontakt med barnet (syn), barnet känner din doft och närhet (lukt), du kanske pratar med eller sjunger för barnet under beröringen (hörsel). Du kanske pussar barnet under beröringen och ibland smakar barnet försiktigt på dina händer (smak). Beröringssinnet stimuleras av de fasta, välbekanta strykningarna av varma, sköna händer (beröring).
För vem?
Föräldrakursen riktar sig till barn i åldern 0-12 månader.
Kan jag delta i en familjekurs trots att jag inte kan vara med på varje träff?
Det går bra eftersom vi går igenom strykningarna stegvis och repeterar dem varje gång.
Jag är intresserad av att jobba med småbarnsfamiljer, kan jag bli en handledare?
Alla som är intresserade av att jobba med småbarnsföräldrar är välkomna på en handledarkurs. På kursen får du de redskap som behövs för att ordna föräldrakurser.
Viktigt att veta
Babyberöringen sker alltid på barnets villkor. Det går bra att delta i en föräldrakurs trots att barnet sover hela träffen eller har sin matstund just då. Kom som du är, inga förberedelser behövs.
