Stress och återhämtning

Stress och återhämtning

Stress med tillräcklig återhämtning är bra för vår hälsa. Vi blir mer alerta, koncentrationen förbättras och vi orkar bättre. Stress utan återhämtning är dåligt för hälsan, det gör att vi med tiden mår sämre och inte orkar lika bra.

Återhämtning handlar om balans i vardagen. Återhämtning kan innebära sömn, musik, fysisk aktivitet, avslappning, kost, sociala relationer m.m. Alla behöver lära sig känna igen sina egna behov av återhämtning för att återfå balans och må bra.

Det är när stressen håller på länge utan återhämtning och vila som vi börjar märka de negativa effekterna. Den viktigaste källan till återhämtning är sömnen.

Men återhämtning handlar också om att ta regelbundna pauser och att variera det vi gör. Om vi sitter hela dagen behövs fysisk aktivitet som återhämtning. Om vi vistats i buller behöver vi tystnad som motvikt. Metoderna är många och alla behöver hitta sina egna sätt.

Vi vet att naturen har en återhämtande effekt och att andas lugnt och djupt snabbast sänker kroppens stressnivå. Många upplever också att kulturupplevelser, skratt och humor, avslappningsövningar eller att vara med en kompis ger återhämtning.

Kom ändå ihåg att det som fungerar för din kompis eller din förälder kanske inte fungerar för dig. Det gäller att hitta det du behöver.

Återhämtning kan inte tvingas fram av någon annan, det är enbart du själv som kan välja det.

Det är viktigt att regelbundet ge tid åt sådant du upplever som återhämtande - dagligen, veckovis och årligen.

Redan små val kan ha stor betydelse.

Stress kan ses som en obalans mellan de krav som ställs på oss eller av oss själva, våra resurser (tid och ork) och våra möjligheter att påverka.

Många unga upplever skolan som stressande för att de själva inte har möjlighet att påverka arbetsmängden och arbetstakten. Samtidigt ställer unga också själva en del krav på sina skolprestationer.

Stressen påverkar oss på olika sätt

När vi blir stressade aktiveras stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol i kroppen. Det här är normalt och hormonerna utsöndras så att vi kan vara alerta, agera, prestera och reagera.

Om stresshormonhalterna är förhöjda en längre tid börjar vi må dåligt och kan få olika stressymptom såsom huvudvärk, magproblem, sömnproblem, glömska, humörsvängningar och irritation. Man kan också känna att man är kraftlös eller inte får något gjort.

Höga halter av stresshormonet kortisol försvagar immunförsvaret i kroppen, vilket innebär att man också lättare blir sjuk.​

Att lära känna sig själv och veta hur man fungerar i stressituationer är viktigt för att kunna hantera stress. Att först veta vad som stressar dig och känna igen de första stressymptomen och sedan lyssna på och respektera kroppens signaler.

Det är dina känslor som avgör hur du upplever en situation. Det som stressar någon annan behöver inte stressa dig och tvärtom. Därför måste du hitta ditt eget sätt att hantera stress.

PRAKTISKA TIPS:

  • Stanna upp och känn efter med jämna mellanrum. Om du mår dåligt är det bra att tala om det med någon, bli inte ensam med dina tankar.
  • Skriv ner sådant du åstadkommit och är nöjd över. Då vi är stressade tänker vi ofta främst på det som är ogjort och glömmer bort det vi redan åstadkommit
  • Planera din tid så att det finns utrymme för överraskande uppgifter och för återhämtning.
  • Glöm inte bort att göra sådant du njuter av och sådant som får dig att skratta.
  • Ge dig själv en energipaus - ta något litet mellanmål, gör hjärngymnastikrörelser, gå ut en sväng. 5 minuter räcker för att du ska orka fokusera igen.
  • Pröva på något nytt. Smaka på en ny maträtt, lyssna på ny musik, läs en ny bok eller pröva på en ny idrottsgren.
  • Tänk på sådant som ger dig energi i vardagen och ge tid åt det. Att vara med kompisarna, din hobby, att måla eller att gå på bio.
  • Ta en paus t.ex. från läxläsningen eller arbetet. Rör på dig och gör något annat en stund (5-10 minuter).
  • Hjärngymnastikrörelserna