Luca Maurizi: Vi är olika, tack och lov

Frisören tittar på klockan, suckar och tittar sedan på mig. – Det går ännu med en sista klippning, säger hen på finska med rysk brytning. – Fint, svarar jag och förklarar hur jag vill bli klippt innan jag sätter mig ner i frisörstolen.

– Mistäpäin herra on kotoisin? frågar hen mig.

Jag blir genast avslöjad. Tydligen talar jag också finska med en brytning även om jag inte märker, eller vill erkänna det för mig själv. Jag berättar att jag egentligen är född i Rom. Det blir ett bra samtalsämne. Frisörens barn bor just nu i Rom och hen har varit där på besök redan ett par gånger. Vi pratar om Rom, om Sankt Petersburg och om de olika perspektiv vi har på hur det är att leva i Finland. Vi pratar finska med våra egna brytningar. Ibland är vokalerna inte så långa eller korta som de borde vara och de dubbla konsonanterna låter inte tillräckligt dubbla. Det finns ett tydligt mönster i hur vi bryter. Vi filtrerar finskan genom det egna modersmålet, precis som vi utifrån våra egna perspektiv och bakgrunder ser och tolkar det finska samhället. Resultatet är en intressant och berikande dialog.

Mångfald betyder att vara öppen för nya idéer, nya infallsvinklar, nya perspektiv och nya krafter.

Mångfalden är inte ett mervärde i sig, men det finns ett mervärde i att öppna skolor, arbetsplatser, församlingar, styrelser, daghem, klubbar, idrottsföreningar, eftermiddagsklubbar, simskolor och lokalföreningar för mer mångfald. Det betyder att vara öppen för nya idéer, nya infallsvinklar, nya perspektiv och nya krafter. I Sverige är det allt fler företag inom näringslivet som till exempel har en egen ”mångfaldsavdelning” som ansvarar för att organisationens processer och verksamheter inte tappar kontakten till samhället och dess förändringar. Folkhälsan är en av Svenskfinlands största arbetsgivare och erbjuder ett brett spektrum av tjänster och verksamheter. En sådan organisation ska helt enkelt inte falla ur samhällsutvecklingens kärra.

Oberoende från vilken synvinkel vi väljer att se på hälsa och välmående, står respekten för individen alltid i centrum.

Därför arbetar Folkhälsan just nu för mångfald och inkludering inom ramen för projektet Hälsa i mångfald. Integrationsprojektets syfte är att göra Folkhälsan till en mer inkluderande organisation – utveckla Folkhälsans verksamhet så att den ännu bättre ska passa personer med invandrarbakgrund, erbjuda Folkhälsans personal och frivilliga utbildningar kring bemötande och kultursensitivitet samt skapa nya former för personer med invandrarbakgrund att engagera sig som frivilliga inom motion och kulturella aktiviteter. Vi vill med andra ord skapa ett Folkhälsan för alla.

Folkhälsan arbetar för ett samhälle med hälsa och livskvalitet i fokus. Oberoende från vilken synvinkel vi väljer att se på hälsa och välmående, står respekten för individen alltid i centrum. Jag tänker till exempel på mobbningsförebyggande, familjearbete och hur Folkhälsan överlag arbetar med relationer. Inkludering kan till och med ha en djupare och mer universell betydelse som inte nödvändigtvis har med kulturskillnader eller etniskt ursprung att göra, utan handlar om att se människan bakom kulturrelaterade beteendemönster och förutfattade åsikter. Gör vi det, mår vi själva bra av det.

Luca Maurizi
Projektkoordinator för Hälsa i mångfald