Jette Timgren: Gör pausrörelse obligatoriskt!

Även i skrivande stund höll jag på att klicka ner pausgymnastiksprogrammet som plingar till på min dator med 90 minuters mellanrum. Pausgymnastiken tar mig 1,5 min att göra. Hur kunde jag tänka att jag inte har tid? Min logg på telefonen visar 2 timmar och 39 minuter skärmtid per dag, men jag hinner inte motionera?

I december 2021 kom de nyaste resultaten av skolelevernas Move!-mätningar samt resultat på beväringens resultat i konditionstester. Det var inte direkt munter läsning. Mätningarnas grund är tillräckliga fysiska och motoriska färdigheter för att klara av vardagssysslor som att kunna ta sig till skolan för egen maskin och förebygga problemen med den stillasittande livsstilen. Mätningarnas målsättning är att uppmuntra barn och ungdomar att värna om sitt eget välmående, inte att fungera som bedömningskriterier. Enligt mig så har det gått lite sisådär...

Vi har så bråttom att vi inte kan låta våra 3-åringar gå från bilen till dagis, så vi bär dem och klär av dem i tamburen, gör dem en björntjänst och sparar tre minuter.

Enligt resultaten av Move-mätningarna så har ca 40 procent av femte- och åttondeklassare en funktionsförmåga som försvårar att orka i vardagen. Muskelstyrkan har försämrats från förra årets resultat. En av fyra pojkar i klass 8 kan inte sitta på golvet och räta på ryggen i 90 graders vinkel. Då har detta resultat förbättrats något från förra året. Något positivt, men inte otippat att flickorna har betydligt bättre rörlighet. Jag satt igår och sorterade lego på golvet. Kände mig inte direkt smidig.

När vi talar om beväringen så låter resultaten inte bättre. Enligt Tommi Vasankari på UKK- Instutitet vägde en beväring år 1993 i genomsnitt 70.8 kg och vikten 2021 var 8 kg mer, det vill säga 78,7 kg. 2017 vägde en man i 44-års åldern cirka 18 kg mera än år 1993 (alltså 88 kg) och då var 77 procent av 44-åringarna överviktiga och 24 procent feta. Vasankari menar att ifall trenden fortsätter enligt de beräkningar som nu gjorts, väger en 44-årig man år 2045 ca 95 kg vilket betyder att 88 procent lider av övervikt och 55–60 procent av fetma. Om Move!-mätningarnas resultat försämrats lite varje år i kondition, styrka och rörlighet, så lär inte trenden byta riktning bland beväringarna heller. Dessa åttondeklassare blir beväringar och senare arbetstagare. Men hur länge klarar de av att jobba stillasittandes med ökande vikt och sämre rörelseförmåga?

Vi kommer på allt fler sätt att undvika ”onödig” rörelse. Vi har robotar som sköter dammsugning och gräsklippning, maskiner som sköter disk och tvätt. Bilar och elsparkcyklar som besparar oss och våra barn från att gå. Vi har så bråttom att vi inte kan låta våra 3-åringar gå från bilen till dagis, så vi bär dem och klär av dem i tamburen, gör dem en björntjänst och sparar tre minuter. och vi hör suckar när de plockas upp efter dagen och de är svettiga, leriga men lyckliga. Vi kör fort hem för att skälla på våra tonåringar som sitter inne med telefonen fastklibbad i handen för att 3 minuter senare själv plocka upp en för att bara svara på ett viktigt arbetsmail, för sånt behöver prioriteras just precis då, när 3-åringen står i tamburen och vill tillbaka ut för att springa och leka? Vi hinner inte, svarar vi.

Kunde vi uppfinna en robot som tvingar oss att röra på oss, en som inte kan klickas bort eller skjutas på framtiden? Just det, många har egentligen redan såna hemma i form av barn eller djur och ändå lyckas vi nedprioritera dem. Kunde chefen be om bevis på steg eller annan fysisk aktivitet istället för arbetstidsrapport? Kunde eleverna i skolan få rörelse som läxa som värderas lika högt som en matteläxa? Hur kan vi vända på våra värderingar som prioriterar motion så att det blir mindre snack och mera rörelse för dig och dina nära? Hur kan du som vuxen vara ett rörligare exempel för följande generationer? Du är förebilden, vare sig du vill det eller inte. Varje dag.

Jette Timgren jobbar på Folkhälsan som sakkunnig i fysisk aktivitet och återhämtning