Ta hand om din tarmflora
Intresset för människans mikrobiom, eller specifikt bakteriefloran i vår matsmältningskanal, har vuxit under de senaste åren. Tarmens bakterieflora, kallad mikrobiota, har en koppling till många av våra folksjukdomar, men exakt hur vet man ännu inte. Klart är i alla fall att det är bra med en varierad mikrobiota. Kosten är viktig, och man ska undvika dieter i onödan, säger experter.
I dag kan man beskriva en människas mikrobiota ganska bra, tack vare moderna sekvenseringsmetoder som lett till en revolution inom den medicinska vetenskapen. Man har hittat kopplingar mellan flera folksjukdomar och olika sammansättningar av tarmflora. Men fortfarande finns mycket att utforska i vår bakterieflora, för att vi ska förstå kopplingen till hälsa och ohälsa. Vår bakterieflora består av otroligt många olika arter, vissa bra och vissa mindre bra.
– I dag känner vi till många tidigare okända bakteriearter och virus som finns i tarmen. Däremot vet vi inte varför det finns så många arter och vi förstår ännu inte så bra hur de fungerar, till exempel orsakssamband som leder till sjukdom. Det enda man kan beskriva är korrelationer, säger Kaija-Leena Kolho, forskare i kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och professor i pediatrik vid Helsingfors universitet.
– Hos de flesta patienter med autoimmuna sjukdomar ser man att det skett en förändring i deras tarmars mikrobiota. Det verkar som om immunförsvarsmekanismen modifierar mikrobiotans struktur och vice versa, säger Kaija-Leena Kolho.
Förekomsten av IBS eller lättretbar tarm, även kallat funktionella tarmbesvär, misstänks ha ökat men förekomsten av IBD (inflammatoriska tarmsjukdomar) har definitivt ökat. Orsaken är ännu oklar. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit, har också blivit allt vanligare bland barn och unga under hela 2000-talet och forskarna letar fortfarande efter svar på frågan varför.
Det verkar som om vissa individer tolererar antibiotika bättre – reparationssystemen fungerar olika helt enkelt.
Antibiotika påverkar tarmfloran
En antibiotikakur kan ibland ha långtgående effekter på en människas tarmflora. Det här är en orsak till att man försöker skära ner på onödig antibiotikaanvändning. En annan orsak är att man vill mota antibiotikaresistensen som gör bakterier motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör det svårare att bota sjukdomar.
– Det verkar som om vissa individer tolererar antibiotika bättre – reparationssystemen fungerar olika helt enkelt. Nu forskar man i om man borde normalisera tarmens mikrobiota efter en antibiotikakur.
Kaija-Leena Kolho poängterar att antibiotika i många fall kan vara mycket viktigt. Men antibiotika biter inte på till exempel förkylningar som orsakas av virus.
– Om det är fråga om en virusinfektion ska läkaren inte skriva ut antibiotika bara för säkerhets skull. Läkarnas tendens att skriva ut antibiotika har minskat, vilket är en bra trend.
Amning och kejsarsnitt
Att kejsarsnitt påverkar barnets tarmflora är också känt, eftersom barnet då inte får den dos tarmbakterier av mamman som vid en vaginal förlossning. Om man gör ett kejsarsnitt utformas barnets mikrobiota lite senare än om barnet föds vaginalt – eftersom tarmbakterier då inte överförs från mamman. Men hur långsiktigt det påverkar barnet kan man ännu inte svara på. Amningen spelar också en roll för att en variationsrik tarmflora ska utvecklas i och med att barnet får bakterier av mamman via bröstmjölken.
– Om man ersätter bröstmjölk med någon ersättning blir bland annat bifidobakterierna lite annorlunda än om man ammar, säger Kolho.
Kosten viktig
Det gäller alltså att ta hand om sin mikrobiota. En mångsidig kost som följer näringsrekommendationerna är hälsosam för din tarmflora. Genom att följa rekommendationerna får man naturligt i sig näring åt de goda bakterierna.
Enligt Folkhälsans näringsterapeut Susanna Strandback är det bästa receptet för att få en bra tarmflora att ge mikroberna mycket prebiotika, alltså näring i form av bra kolhydrater och mycket fibrer.
– Fiberintaget har sjunkit i vårt land och det är en utmaning för vår folkhälsa. Därför är det viktigt att man inte begränsar sitt kolhydratintag för mycket och framför allt inte i onödan. En mycket fettrik och kolhydratfattig kost gör att våra tarmbakterier svälter, de får inte tillräckligt med goda fibrer, säger Susanna Strandback.
Fibrer finns i fullkornsprodukter, rotfrukter, grönsaker och frukt.
För personer med känslig tarm eller IBS kan vissa kolhydrater vara svårspjälkta och då är det viktigt att välja rätt sorts fibrer. Vete- och rågfibrer är bra om man lider av förstoppning, men har man lättretbar tarm kan de bara förvärra symptomen och ge mera gasbesvär och uppsvälld mage. Speciellt i vetefiber finns mycket oligofruktos, en så kallad FODMAP-kolhydrat som lätt fermenteras i tjocktarmen hos en person med IBS. Psyllium är en kostfiber som IBS-patientens mage mår bra av.
Inte diet i onödan
Enligt Kaija-Leena Kolho finns det inte tillräckligt med bevis som talar för att probiotika som kosttillskott skulle vara nyttigt. Däremot kan sådana tillskott till och med vara en hälsorisk om man har problem med immunförsvarsmekanismens funktion.
Om man har mag-tarmbesvär och bestämmer sig för att testa en diet för att se om det är något livsmedel man inte tål är det viktigt att besöka en läkare eller näringsterapeut först.
– Det är också viktigt att bestämma att testperioden är kortvarig så att man inte utelämnar något ur kosten i onödan. Om symptomen försvinner under testperioden och kommer tillbaka när man börjar äta som förr kan det vara något man reagerar på, säger Kolho.
Det senaste årtiondets trend att undvika gluten bekymrar Kolho något.
– Gluten är inte farligt om man inte har någon speciell diagnos. Vi behöver fibrer. Cirka två procent av befolkningen lider av celiaki, men det går enkelt att testa. Man kan också ett köpa ett snabbt celiakitest på apoteket.
Enligt Kolho finns det föräldrar som introducerar dieter för sina barn i onödan – i tron att det ska göra dem gott. Man borde alltid tala med en läkare eller näringsterapeut innan man testar någon speciell diet.
– En förändring i dieten belastar ju vardagen rätt mycket. Man borde alltid fundera på vad syftet med en sådan förändring är. Om barnet är sjukt är det en annan sak. Men det är socialt viktigt för barn att kunna vara som andra och äta som andra, säger Kolho.
Mag-tarmproblem hos barn behöver inte alltid betyda att man måste utesluta något ur kosten. Vanligaste orsaken till akut diarré är en virusinfektion i form av magsjuka. Många småbarn i åldern 1–3 år kan ha så kallad funktionell diarré även om tarmen är helt frisk. Enligt Kolho kan det till exempel bero på att barnets kost innehåller för lite fett och/eller att de äter för mycket kolhydrater.
Tror du att man i framtiden kan ta salivprov och sedan skräddarsy kostrekommendationer för att passa just individuella sammansättningar av tarmflora?
– Det här är ju någonting som man försöker forska i och utveckla metoder för, men det kommer att ta flera år innan man kommer underfund med om sådant behövs eller inte. Kanske kan man i framtiden testa om bakteriefloran har normaliserats efter en antibiotikakur och kan normalisera läget med bakterietillskott om så inte är fallet, säger Kolho.
Text: Hanna Rundell
Illustrationer: Rebecca Elfast
Huvudbild: Maarit Kytöharju
| Terminologi |
|
Mikrobiom: Mikrobiota: Probiotika: Prebiotika: IBS: IBD: |