Hur kan vi stöda stressade unga?
Många unga upplever att vuxna inte förstår vad det innebär att vara ung i dag och nervärderar känslan av stress. Ständig digital uppkoppling, bristande rutiner, sociala medier, ett överflöd av intryck och krävande skoluppgifter i ett raskt tempo gör att många unga har svårigheter att återhämta sig hör till dagens stora utmaningar.
Vi frågade några personer som jobbar med unga hur de tycker att man som vuxen kan stöda stressade unga.
Mikael ”Misha” Eriksson, rektor, Kyrkslätts gymnasium
Det upplevda behovet av att fatta bindande beslut är något som stressar många unga. De förväntas vara självständiga, klara av att arbeta vid sidan om studierna och knyta sociala kontakter. Självständighet utvecklar goda färdigheter, men får de unga tillräckligt med stöd? Jag tror inte att de unga vill återgå till tidigare generationers mer kontrollerade vardag och fråntas sina möjligheter att själva forma sin skolgång och framtid. Men ju mer frihet och ansvar desto större behov av stöd och handledning. Kursbundna och årskurslösa gymnasier klarar sig inte utan en studiehandledare på heltid. Just nu utnyttjas varenda minut av stödfunktioner. Jag anser att de vuxna borde synas mer i vardagen och tycker om idén med skolcoacher.
Pia Öhman, socialhandledare, Prakticum
Det som en vuxen uppfattar som smått kan de unga uppleva att handlar om liv och död. Vi vuxna måste kunna bekräfta deras oro och stress, inte vifta bort den. Skolan borde också se över sina rutiner. Man kunde fundera på mobilparkering även för äldre elever och gå in för att aktivt erbjuda ett lugn, stöd, handledning och återhämtning. Det finns kunskap och medvetenhet, men välmående genomsyrar inte ännu skolvardagen. För att lyckas med det borde skolpersonalen aktivt ta en sådan roll. Men det får inte heller bli vi mot dem, för samma problem att hantera intrycksflödet har ju vi.
Helena Martin, studiehandledare, Vägledningscentret
Överflödet av intryck gör att sömnen lider och att självbilden utmanas på alla tänkbara områden, liksom framtidstron. I mitt jobb utgår jag från och tror på de möjligheter som mötet ger, samtalet, att bli sedd och bekräftad, att någon lyssnar. De unga behöver känna att någon litar på dem och på att de klarar sig, men samtidigt är det viktigt att de inser att de skall be om hjälp när det känns så, att de vågar fråga, att de inte behöver klara allting själv och att de duger som de är. Jag tror också att tempot i samhället medför problem för många och tidshanteringen blir svår. Att få hjälp med den kan minska stressen avsevärt.
Gallupen gjordes under Folkhälsans och Barnavårdsföreningens seminarier ”Hur svårt kan det vara” där deltagarna, unga och de som jobbar med unga fick diskutera utmaningar i de ungas vardag. Seminarierna ordnades i Helsingfors, Åbo och Vasa under våren.
Text & foto: Jenny Blomqvist