”En wow-upplevelse att gå igen”

– Det känns nog väldigt häftigt och roligt. Första gången jag gick med roboten bara log jag – det var en wow-upplevelse att kunna gå och lita på sina ben igen. Jag har glömt bort hur man går, men roboten påminner om hur det känns, hur man använder musklerna jag inte använt på länge. Det sker något med nervbanorna, säger Kimmo Pöyhönen.

Korsholmsbon är den första i Norden att fått chansen att rehabiliteras med exoskelettet eller gångroboten Indego. Folkhälsans gångrobot är den enda i sitt slag i Norden.

Pöyhönen sitter i sin motoriserade rullstol i väntrummet vid Folkhälsans rehabiliteringsenhet i Korsholm. Han hälsar bekant på de olika fysio- och ergoterapeuterna i huset.

Rehabiliteringsenheten har blivit en bekant plats för honom under årens lopp. I höst har han varit demoanvändare när Folkhälsans terapeuter har utbildats för att rehabilitera med gångroboten. 

Kimmo Pöyhönen fick diagnosen Multipel Skleros (MS) för 21 år sedan och har rört sig med rullstol i cirka 8 år. Förflyttningen till rullstolen har skett gradvis. Ända tills för något år sedan har han kunnat gå några steg med stöd hemma, men nu vill benen snart inte längre lyda. Efter att ha tränat med stödskelettet i några veckor upplever han att spasticiteten i benen minskar efter träningen med exoskelettet.

– Det är skönt när stelheten i benen minskar, kramperna kan vara ganska besvärliga, säger han.

Det gör gott för skelettet och blodcirkulationen att gå så här långt om man annars mest sitter i rullstol.

Exoskelettet ger stöd och assistans

Roboten används för gå-, stå- och balansträning. Den kan användas av personer som har olika neurologiska funktionshinder till följd av t.ex. MS, stroke, ryggmärgsskada eller olika muskelsjukdomar. Roboten har två program - ett där exoskelettet gör alla rörelser för personen som bär det och ett annat program där roboten assisterar personen i hens egna rörelser.

Pöyhönen sitter på en brits medan fysioterapeuterna Anna Renkonen och Elina Ala-Honkola klär stödskelettet på hans höft, lår- och vadben. De ställer in steglängden, spänner till så det sitter tätt och ser till att Pöyhönens sko och fot ligger rätt i exoskelettets nedersta del som har formen av en skosula.

Det robotiserade yttre stödskelettet hjälper Pöyhönen att stiga upp, träna balansen stående och gångträna mer självständigt. Han får hjälp att stiga upp från britsen, och går med god hållning framåt med lite robotaktiga, men rätt naturtrogna steg.

Rörelsesensorer i bältet vid höften registrerar när höften skjuts framåt och skickar uppgifter till motorerna

Fysioterapeuterna står hela tiden nära för att ge stöd för säkerhets skull. Pöyhönen går genom robotträningsrummet, ut i korridoren och vänder om för att gå tillbaka in igen. Glädjen är påtaglig. Benen bär. I dag går vi inte ut, då det regnar, men det brukar de också göra under rehabiliteringspassen.

Stort intresse

Många personer har tagit kontakt för att höra om de kan få rehabilitering av roboten och fysioterapeuterna bedömer varje person skilt för att se om hen har förutsättningar att rehabiliteras med roboten.

Den kan möjliggöra gångträning för personer som inte har eller knappt har krafter nog för att träna med vanliga gånghjälpmedel. Med robotens hjälp kan användaren gå i mer normal takt med så nära normala och symmetriska steg som möjligt, både inomhus och utomhus.

– Det gör gott för skelettet och blodcirkulationen att gå så här långt om man annars mest sitter i rullstol, säger fysioterapeut Anna Renkonen.

– Dessutom har den troligtvis en stor effekt också på det psykiska välbefinnandet och självkänslan, säger fysioterapeut Elina Ala-Honkola.

Folkhälsans ställbara rehabiliteringsrobot fungerar också som utprovningsexemplar för de som är intresserade av att köpa en egen robot som personligt hjälpmedel. Hur försäkringsbolagen i framtiden kommer att ställa sig till att ersätta gångrobotar åt privatpersoner är oklart.

– Personligen tror jag inte att vi kommer att se det inom en nära framtid, men när robotik blir vanligare kanske attityden förändras, säger Elina Ala-Honkola.

Klienter kan antingen få ersättning för rehabiliteringen med gångroboten via FPA, få en betalningsförbindelse från en offentlig social- och hälsovårdsinstans eller ett försäkringsbolag, eller testa roboten utan remiss som privatbetalande kund.

– I veckan hade vi en ny klient, en ung person som är förlamad från bröstkorgen nedåt. Hans robotgång gick väldigt bra och han sa att han ska skicka önskelistan till försäkringsbolaget i stället för tomten i år, säger fysioterapeut Daniel Söderman.

Robotik intresserar

Kimmo Pöyhönen är själv utbildad till automationsingenjör, så robotiken intresserar honom på flera plan.

– Jag förstår ganska långt hur den fungerar. Rörelsesensorer i bältet vid höften registrerar när höften skjuts framåt och skickar uppgifter till motorerna.

Produktutvecklarna jobbar fortsättningsvis med roboten och eventuella uppdateringar torde kunna justeras också på Folkhälsans robot.

Roboten är tillverkad av Parker Hannifin i USA i tätt samarbete med flera världsledande rehabiliteringskliniker, bland annat Shepherd Center i Atlanta. De av Folkhälsans fysioterapeuter som rehabiliterar med roboten har fått specialutbildning av tillverkarna.

– Produktutvecklarna jobbar fortsättningsvis med den, och jag kan säga att de är på mycket god väg att göra allting helt rätt. Den fungerar redan riktigt bra, säger Pöyhönen.