”Jag som föreningsaktiv har makt att inkludera eller exkludera”

Under Folkhälsans föreningskonferens Hela Hälsan i Mariehamn gav jämställdhetsexperten Malin Gustavsson tips på hur man kan skapa förändring genom att bli medveten om vilka normer vi har i våra föreningar och organisationer.

Gustavsson, expert i jämställdhet och likabehandlingsfrågor och vd för Ekvalita, säger att vi behöver se på våra föreningar och oss själva med nya ögon för att upptäcka de normer som – skrivna eller oskrivna regler om vad som är ”rätt” och ”fel”.

– Vi kanske inte uttalar allting, men vi gör saker på ett visst sätt och tänker att ”så här gör vi på Folkhälsan, så här gör vi inom vår förening”. Det är inget fel med det och inget fel med rutiner, men det är en utmaning, säger Gustavsson.

Alla känner inte alla

Det kan finnas normer som är exkluderande och som gör att människor inte trivs även om de skulle tillhöra målgruppen.

– På mindre orter tar man till exempel ofta för givet att folk känner folk – så när man samlas tilltalar man andra bara med förnamn och använder kanske förkortningar som alla inte känner till.

Gustavsson uppmanar att kritiskt reflektera över vilka normer det finns i just vår förening.

– Sedan kan vi fundera på vilka normer vi borde förändra, som kan vara uteslutande eller stöter bort någon.

Vilka normer finns i just vår förening?

Lätt vara hemmablind

Ofta är det så att den som är ny i föreningen ser normerna.

– Efter några år är vi alla hemmablinda igen.

Gustavsson tipsar att man kan sätta sig ner med styrelsen eller bland medlemmarna och reflektera över vem som är den klassiska medlemmen om man skulle beskriva den: vad är en ”Folkhälsanperson”, vem ser man framför sig?

– Och vad betyder det i praktiken – om vi ser det, kan många andra också se det, och då lätt tänka: ”Folkhälsan är nog inte för mig, jag har inga gympabrallor, jag är inte så bra på att laga mat heller, och det ska vara hälsosamt”.

Omedvetna föreställningar

När man synliggjort normerna gäller det att också förstå varför vi ska fundera på dessa saker. Varför räcker det inte bara med en nypa bondförnuft?

– Men alla bär på omedvetna föreställningar om människor. Det kan handla om små grejer i föreningarna, och man vill inte göra något ont, men det är skillnad på vad vi tror att vi förstår och saker som vi inte förstår att vi inte förstår.

Utöver att se och förstå måste man vilja vara inkluderande. Gustavsson spetsar till det:

– Om vi inte är beredda att jobba för det, kanske vi borde skriva ut det? Den här föreningen är för vita människor, kvinnor, från Åland, inflyttade till Helsingfors, akademiker som gillar att gå på konstutställningar...

Alla bär på omedvetna föreställningar om människor

Alla vinner

Hur mycket kan man då kräva av folk som jobbar i föreningarna på frivillig basis?

– Om vi vill att våra föreningar ska vara öppna för alla så måste vi jobba för det. Jag tror att alla har att vinna på det här, säger Gustavsson.

– Arbete med mångfald och inkludering handlar om att fundera på många saker. Tror vi på det här? Är vi beredda på att det kommer att ta tid, att vi kommer att få protester, att vissa inte kommer att prioritera det här? Då behöver vi också fundera över vilken roll de här personerna ska ha i vår förening.

Gustavsson konstaterar att det är en diskussion som måste tas.

– Vi kan börja där det är enklast och ta en sak i taget. Vi kan se vad andra föreningar har gjort.

– Sedan kommer det alltid att finnas personer som säger: ”ska det vara på det här viset vill jag inte vara med längre”. Men ska vår förening utvecklas, ska den vara 2018, eller ska den vara som 1982 när den här personen blev medlem?

Medveten rekrytering

Vi måste se, vi måste förstå, vi måste vilja – och vi måste göra. Konkret kan det till exempel handla om inkluderande rekrytering av nya medlemmar och aktiva.

– Vill vi gärna ha en viss typ av människor ”för då blir det kul”, eller kan vi rekrytera annorlunda?

Det kan också vara bra att fundera över vilka regler det på riktigt finns i vår förening. Vad behöver vi skriva upp?

Gustavsson påminner också att det finns en risk för att de som pratar mycket också fortsätter prata, så vill vi utveckla föreningen är det bra att se till att vi har många olika röster med.

– Hur kan vi involvera hela föreningen, också dem som inte är så aktiva?

Till sist uppmanar Gustavsson till konkretion.

– Vad är ditt nästa steg i din förening? Reflektera, byt idéer – vad är det konkreta du kan göra som nästa steg för mera mångfald och inkludering?

Text: Mira Honkavaara
Foto: Hanna Rundell och Mira Honkavaara