Djur kan ge hälsoeffekter inom äldreomsorgen

Jumalauta! utropar den gamla mannen när ponnyn Moona promenerar in i hans vardagsrum.

Hans ögon är stora men glada. Vi befinner oss på tredje våningen, närmare bestämt på Folkhälsans grupphem för äldre med stort servicebehov i Brunakärr, Helsingfors. Shetlandsponnyn Moona har åkt hiss hit upp och mannen som tappat största delen av sitt språk lyckas ändå tydligt verbalisera sin förvåning när Moona promenerar in mellan morgonmålet och lunchen.

Moona, som är en mycket lugn ponny, leds runt bland de boende och låter sig strykas och klappas. En man i sällskapet berättar ivrigt om familjens tre hästar. Minnena från hans ungdom verkar göra honom upprymd. Moona leds också fram till en mycket trött och svag kvinna i en liggfåtölj framför brasan, och ergoterapeuten Jenny Lönnroos talar mjukt i kvinnans öra.

– Känner du vem som buffar på dig med sin mule?               

Kvinnan reagerar svagt på Moonas beröring.

Moona är en lugn och pålitlig ponny från Sampola gård i Lojo och hon gör besök till olika vård-, grupp- och daghem en gång i månaden.

– Många svårt minnessjuka brukar nog komma ihåg Moona när hon kommer på återbesök, säger Kirsi Aarnio som är utbildad inom socialpedagogisk hästverksamhet.

Ponnyn Moona går också in på de privata rummen till de äldre som vill ha besök. Ergoterapeut Jenny Lönnroos är ivrig på att ta in hästen Moona till en gammal man som ligger på sitt rum.

Mannen som knappt kan tala längre lyser tydligt upp av det oväntade besöket och mumlar något om mjölkhinkar. Många av de äldre, som bor hos eller besöker Folkhälsan, har växt upp med arbetshästar och övriga boskaps- och husdjur.

De pigga besökarna vid Folkhälsanhusets ljusgård får också träffa Moona, och här är munterheten stor.

– Jag trodde att det skulle komma en åsna, säger Maj Månsson som stryker ponny kärleksfullt över mulen.

Riktigt så mycket zoo är det ännu inte Folkhälsans hus. Men inte så långt ifrån.

Flera av Folkhälsans grupphem och hus får besök av djur mer eller mindre regelbundet. Det är oftast frågan om hundar – både kamrathundar som är skolade för uppdraget och sådana med enbart naturlig fallenhet. Och flera vårdare brukar ibland ta med sina hundar när de kommer på jobb.

I Folkhälsans hem för äldre med stort servicebehov i Pargas bor katten Nino permanent och piggar upp både vårdarnas och invånarnas vardag.

Hittekatten Nino bor på grupphemmet Havsvinden i Folkhälsanhuset i Pargas. Nino är en vårdare av stora mått och söker sig till den person som behöver henne mest.

På Brummerska hemmet i Helsingfors finns två inneboende katter, Molly och Nelly. Molly brukar gå in till vissa av de som bor hos oss och övernatta hos dem. Och på Folkhälsans grupphem för unga i Raseborg bor en lurvig terapikanin.

”En katt på ett äldreboende gör att de som bor där blir mer aktiva – de har någon att prata om och klappa.” Lena Lidfors

– Hos oss är djur är lika välkomna att hälsa på sina nära och kära som människor. Med sin tysta närvaro bidrar djuren med både samtalsämnen och glädje i många former. En del djur bor hos oss, blir ompysslade som kära familjemedlemmar och en del av de som bor här välkomnar dem att dela bädd, säger Kira Exell-Paakki, chef för boende och socialservice på Folkhälsan.

Andra djur kommer in tillsammans med matte eller husse för en arbetsdag.

– Det har också hänt sig att en katt flyttat in med matte då matte behövt hjälp dygnet runt, säger Exell-Paakki.

Växande fenomen

Det finns en hel del internationell forskning kring djurs inverkan på äldres hälsa och välmående. Lena Lidfors är professor i etologi vid Svenska Lantbruksuniversitetet och har handlett flera forskningsprojekt om djur i äldrevården. Enligt henne blir det allt vanligare att man tar in djur i terapeutiskt eller vårdande syfte.

– Man har kunnat visa att en katt om husdjur kan minska känslan av ensamhet och depression bland äldre personer som bor ensamma hemma. Och en katt på ett äldreboende gör att de som bor där blir mer aktiva – de har någon att prata om och klappa.

I en svensk studie från 2018 undersökte Lidfors en terapihunds effekt på äldres hälsa på tre äldreboenden. Resultatet visar att både hjärtfrekvensen och det systoliska blodtrycket gick ner efter att terapihunden besökt dem två gånger i veckan i fyra veckor och de äldre fått klappa, stryka och leka med hunden.

På Folkhälsan Blomsterfonden är Kiba ofta med när matte jobbar.

En tidigare svensk studie har visat att det så kallade lyckohormonet oxytocin ökar hos både ägaren och hunden när de rör vid varandra mer ofta.

Lidfors påpekar dock att det är viktigt att vara försiktig med hygienen för att undvika smittspridning. Om man har katter på grupphemmet är det bra om katten är en innekatt och hundar som kommer på besök ska vara rena. Lantbruksuniversitetet har också forskat en hel del i vårddjurens välmående och påpekar att det är viktigt att man också tar djurets välmående i beaktande när det används inom vården eller omsorgen. En skolad vård- eller terapihund har förarens fulla uppmärksamhet under besöket, vilket gynnar hunden.

Folkhälsan utbildning erbjuder från och med våren nu också en utbildning i hundassisterad verksamhet. 

På Folkhälsanhuset i Brunakärr påpekar ergoterapeut Jenny Lönnroos att det är viktigt att djur på äldreboenden är stabila och inte oberäkneliga, samt att de har klippta klor så de inte riskerar att skrapa upp de äldres ibland rätt sköra hud. Och givetvis tar man allergiker i beaktande. En positiv sak är att äldre personer rätt sällan är allergiska mot djur, säger hon.

Urho brukar följa med sin matte på jobb till Folkhälsanhuset i Vanda. Samma hus får också besök av andra hundar. Hästen Moona och några kaniner har också varit på besök här.

Frisören på Green Door i Folkhälsanhuset i Brunakärr har alltid med sig någon av sina fyra hundar och låter de kunder som önskar tanka lite närhet. 

Fysioterapeuten Erja Wirén brukar ha med sig sin blandras när hon kommer på hembesök hos de äldre i Folkhälsanhuset i Brunakärr.

Text: Hanna Rundell