Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem – vår kurs ger kraft att bryta skammen

Så beskriver en av deltagarna Folkhälsans digitala kurs för kvinnor som utsatts för psykiskt och fysiskt våld av sin partner.

Kursen ordnades för första gången 2022 på initiativ av Nina Stark, coach med bakgrund inom socialpedagogik.

Hon såg att det saknades lättillgängliga stödformer på svenska för kvinnor som levt i en våldsam relation. Kursen ordnas av Folkhälsan och leds av Nina Stark och Britt-Helen Tuomela-Holti, sakkunnig i familjearbete. Deltagarna kan vara anonyma.

– Det är emotionellt svårt och triggande att inse vad man lever i. Någon kan fortfarande under kursen vara kvar i den våldsamma relationen och kämpa för sitt liv, säger Stark.

Statistikcentralens rapport Könsrelaterat våld och våld i nära relationer i Finland (2021) visar att en av tre kvinnor har blivit fysiskt misshandlad av sin partner någon gång under livet. Men bara cirka tio procent av dem har anmält våldet. Nästan hälften av de kvinnor som deltog i undersökningen hade utsatts för psykiskt våld av en partner.

– Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och vi måste våga se det, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.

En av deltagarna ansåg att kursen fungerade som en livlina.

– Det här är en livsviktig kurs.

Många har sökt hjälp men bemötts av okunskap.

– Det som kvinnorna ofta för fram är att de möts av tvivel. Då börjar man tvivla på sig själv. ”Kanske är det jag som är besvärlig?” säger Nina Stark.

Gemenskap ger styrka

På kursen får deltagarna själva sätta ord på sin upplevelse. De våldsamma parrelationerna börjar ofta med stark förälskelse där partnern är översvallande i sina kärleksbetygelser. Sedan kommer små pikar som växer till kritik och kontroll, vilket blir en osund berg- och dalbana av drama och försoning.

– Unga borde redan tidigt i skolan få kunskap om hur en normal och respektfull relation ska se ut, säger Nina Stark.

Det fysiska våldet syns utanpå, medan det psykiska våldet, som är minst lika farligt, inte lämnar några synliga blåmärken.

– Kvinnorna har bit för bit tvingats töja sina gränser så att det till slut inte finns några gränser kvar, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.

– Det psykiska våldet smular sönder självkänslan, självförtroendet och personligheten bit för bit. Att bygga upp sig själv igen är en lång process.

Vägen framåt handlar om att ta många små steg.

– Kvinnan behöver fokusera på sig själv och hitta tillbaka till det som känns bra, kanske en promenad i skogen, en stund med kaffekoppen på trappan eller då hon leker med hunden. Ett annat viktigt steg är att bli medveten om hur hon talar till sig själv. Är det med förövarens röst eller med ömhet?

Att göra något med kroppen, söka samtalsterapi och prata med vänner är viktiga sätt att ta processen vidare.

Britt-Helen Tuomela-Holti säger att de sociala myndigheterna behöver bli bättre på att förstå hur våldet påverkar offret och att parterna inte är i en jämbördig ställning då de till exempel förhandlar om vårdnaden av barn.

– En kvinna kan inte gå ensam när hon ska förhandla med en ex-man som utövat makt och kontroll över henne i tiotals år. Man behöver i stället utgå från hennes behov och fråga vad hon behöver hjälp med.

Att bli utsatt för våld av sin partner kan leda till depression, ångest, stress, låg självkänsla, social isolering och ekonomiska problem. Våldet från en partner tenderar att eskalera över tid och gå i arv i generationer. De som själva har upplevt våld i barndomen löper en högre risk att senare i livet uppleva våld av en partner. Ofta känner kvinnorna på kursen igen sig i varandras erfarenheter och får kraft av gemenskapen. I slutet av kursen ligger fokus på framtiden.

– Vi ser hur de backar upp varandra och bygger en fin stämning sinsemellan. En del kan fastna i ältandet, men också där sker förändring. En kvinna sa till slut:

”Nu tänker jag inte låta honom ha den här makten över mig längre.”

Text: Heidi Herrmann