Neuropsykiatrisk coachning kan hjälpa unga som tappat greppet - Folkhälsan

08 april 2021

Neuropsykiatrisk coachning kan hjälpa unga som tappat greppet

Distansskolan har pågått länge för en stor del av landets ungdomar. Det passar en del, men inte alla – många upplever att skolgången är utmanande. Det är svårt att komma igång, att koncentrera sig och att få uppgifterna slutförda i tid. Det är svårt att komma sig utanför dörren för att få litet frisk luft och svårt att komma i säng i tid på kvällen. Om du känner igen dig kan du få hjälp av neuropsykiatrisk coachning.

Läs mer och ta kontakt!

Ergoterapeut Peter Granholm på Folkhälsans mottagning i Helsingfors ser mycket av de negativa sidorna av den utdragna skolundervisningen på distans.

– Distansskolan kräver mycket av de unga, då de själva ska planera och styra sitt arbete. Man ska klara av att hålla fokus på det som sker just då och samtidigt planera framåt: har jag förstått vad jag ska göra, vad behöver jag för att utföra uppgiften, hur länge kommer det antagligen att ta för mig, när ska jag då börja? För vissa fungerar det bra, en del kan rentav koncentrera sig bättre hemma, men för andra passar distansskolan inte alls.

När ingenting blir gjort 

Det är ofta en förälder som först tar kontakt med Folkhälsans mottagning för barn, unga och familjer. De ringer och frågar vad de ska göra när deras barn bara ligger i sängen och inte får någonting gjort, inte sköter sin skola och kanske inte går ut från huset överhuvudtaget under dagen. När föräldern försöker styra upp och hjälpa blir det bara strid.

– Om man har en neuropsykiatrisk problematik kan det vara jättesvårt att uppfylla kraven i distansskolan. Det behöver inte alls vara så allvarligt som en neuropsykiatrisk diagnos, redan drag av det – som koncentrationssvårigheter eller problem att komma igång – gör distansundervisningen utmanande, säger Granholm.

 

Ofta är situationen mellan förälder och barn redan ganska inflammerad när de kommer till Granholm. Kanske är föräldrarna också litet nedstämda, kanske distansjobbar också de. Alla är hemma hela dagen och varken ungdom eller förälder får det egna utrymme hen skulle må bra av. Föräldern är orolig för sitt barn, men förmår inte stöda ungdomen i skolarbetet, få hen aktiverad eller ens ut i friska luften en stund. Ungdomen är ofta mycket medveten om problemet och vill göra väl ifrån sig, men kommer inte igång. Trots goda intentioner från båda håll får familjen inte vardagen att fungera, förälder och barn hamnar ständigt i bråk och stämningen hemma är spänd.

– Här kommer jag in som en neutral individ. Jag poängterar att jag inte är på någonderas sida, och inte heller går skolans ärenden. Mitt jobb är att försöka lösa knuten genom neuropsykiatrisk coachning, säger Granholm.

Hur kan vi lösa det?

Coachingen börjar med att Granholm lyssnar och bekräftar, och inte genast kommer med förslag på hur den unga ska göra. Coachen och ungdomen är på samma lag. Den ungas självkänsla är ofta låg, då det varit så svårt att få ordning på skolan och livet på sistone, och coachningen börjar med att stärka självkänslan och självförtroendet. Så småningom hittar man tillsammans verktyg och metoder för att komma igång, strukturera arbetet, få skoluppgifterna gjorda och också pussla in de andra bitarna av vardagen, som utomhusvistelse, motion, sömn och kost.  

 

Den neuropsykiatriska coachningen på Folkhälsan går att genomföra också på distans, och är alltså tillgänglig oberoende av var man bor.

– Föräldern eller föräldrarna deltar i det första mötet om de vill. Efter det träffar jag ungdomen på tu man hand. Coachningen sker på individuell basis: det är viktigt att relationen och samspelet mellan mig och den unga fungerar.

Coachningen ska ha mål som går att uppnå, och de får gärna vara mycket konkreta. Ett exempel kan vara att gå ut. Föräldrarna tjatar om det, och den unga anar nog också själv att det skulle vara bra, men det är svårt att komma iväg. Då kan man hitta på ett mål med promenaden, som på sätt och vis är mätbart: Lyssnar du på någon podd? Nå, men promenera medan du lyssnar på den. Tycker du om att fotografera? Ta då ett foto varje dag på promenaden. 

Och skolarbetet, då? Det går också att dela upp i små, konkreta steg, som kan bockas av efterhand.

– Ofta säger den unga att hen har alla uppgifter och to do-listor i telefonen. Men tittar du på dem då? undrar Granholm.

I stället föreslår han till exempel post it-lappar på en vägg. Skriv upp varje liten uppgift, varje delsteg, på en post it-lapp och klistra upp den. När du har utfört uppgiften på en lapp tar du ner lappen, knycklar ihop den och slänger den. Då blir framstegen mycket konkreta. Alternativt kan man använda till exempel en whiteboard, där man skriver upp to do-listor, dagens mål eller något annat som hjälper ungdomen att strukturera dagens uppgifter.

Långtgående konsekvenser

Peter Granholm tror att konsekvenserna av distansundervisningen kommer att synas länge.

– Tyvärr tror jag att det bara är början av problematiken med distansskola som vi ser nu. Konsekvenserna kommer att explodera sedan, kanske i form av ökad skolfrånvaro och utslagning.

Han uppmanar oroliga föräldrar att ta kontakt med en ungdomsmottagning i ett tidigt skede. Man får gärna ringa och be om synpunkter eller råd fast oron kanske ännu är ganska vag och man inte är säker på om det faktiskt är ett problem.

– Just de unga, som ännu har ganska lindriga problem, borde man fånga upp i ett tidigt skede. Då går det ganska lätt att rätta till situationen.

Till syvende och sist gäller det att hjälpa ungdomarna att ta fram sina styrkor och lyfta deras självkänsla och självförtroende. Först sedan kommer de praktiska verktygen in i bilden. Peter Granholm avslutar med en hälsning till de unga som känner igen sig:

– Du kommer nog att fixa det, fast det inte är lätt. Och kom ihåg att du inte är ensam med den här problematiken – var och varannan har samma utmaningar.