Samfundet Folkhälsan investerar socialt hållbart i Barn-SIB - Folkhälsan

13 januari 2020

Samfundet Folkhälsan investerar socialt hållbart i Barn-SIB

Folkhälsan har valt att investera socialt hållbart i en Social Impact Bond – en rätt ny sorts investeringsform i Finland.

Folkhälsan är en av åtta finländska organisationer som investerar sammanlagt fem miljoner euro i en kapitalfond inom ramen för projektet Barn-SIB. Investeringsformen kallas Social Impact Bonds, sociala utfallskontrakt eller påverkansinvesteringar. Syftet med dessa är att hitta nya lösningar för samhälleliga utmaningar, såsom utslagning bland barn och unga.

Ur Barn-SIB-fonden finansieras verksamhet som stöder välmående hos barn, barnfamiljer och unga. Kommuner, investerare, organisationer och företag förenar sina resurser inom Barn-SIB-projektet. Åtgärderna syftar till att sänka kommunernas kostnader för utslagning och förebygga kommunernas inkomstbortfall till exempel genom att minska behovet av barnskydd. Om kostnadsinbesparingar uppnås, betalar kommunen en överenskommen summa till fonden.

Bland annat Samfundet Folkhälsan, S-gruppen, LokalTapiola, Sitra, Esbo stad och Tradeka hör till investerarna. Det är bolaget FIM Kapitalfonder, som ingår i S-Bankens Förmögenhetsförvaltning, som tillsammans med Centralförbundet för Barnskydd och de deltagande kommunerna som ansvarar för Barn-SIB. Verksamheten i projektet har redan inletts i Tavastehus, Vanda och Lojo.

 

– Det är spännande – det här är en ny placeringsform, inte bara för oss. Här finns två målsättningar – att få avkastning och att åstadkomma samhällelig nytta. Det finns goda ekonomiska och samhälleliga erfarenheter av denna typ av placeringar från världen, men i Finland är vi pionjärer, säger Christer Holmström, ekonomidirektör på Folkhälsan.

Globalt sett är marknaden betydande, enligt vissa uppskattningar har fenomenet med Social Impact Bonds på global nivå ökat till hela cirka 500 miljarder euro. I Finland har SIB-modellerna utvecklats av Sitra.

– I de nordiska länderna har investeringsformen blivit ett sätt att kombinera privat och offentlig finansiering för att nå långsiktiga resultat med hjälp av sektoröverskridande samarbete. På det här sättet hoppas man bland annat kunna åtgärda de begränsningar som ofta uppstår när man jobbar icke- sektoröverskridande med ettåriga budgetar, säger Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede.

 

 

– Vi är med för att skaffa oss erfarenhet av det här och för att vi tror på och gärna vill stärka den här modellen. Här handla det om att mäta resultat av insatser på lång sikt. Det är bekant också från vårt arbete inom hälsofrämjande. Folkhälsan kunde tänkas ha tre roller olika roller inom modellen; finansiärer – vi har ett placeringsbehov, uppdragsgivare – vi vill minska på utslagningen bland barn och unga, samt verkställaren – vi bedriver hälsofrämjande verksamhet, säger Wrede.

I Tavastehus fokuserar Barn-SIB på Icehearts-verksamheten där barn och familjer stöds av fostrare under barnens hela uppväxt. I Vanda är nya verksamheten Perhekumppani (Familjekompis) den synligaste verksamhetsformen för invånarna. Familjekompisarna stöder familjer som hör till målgruppen, och samarbetar intensivt med yrkesutbildade på det sociala området och inom fostran i Vanda. Verksamheten bedrivs tillsammans med SOS-Barnbyar och kompletteras med andra tjänster som barn som deltar i programmet och barnens familjer behöver.