Hundar har många ärftliga ögonsjukdomar. Som resultat av en ny doktorsavhandling har tre nya gentest som stöder aveln och diagnostiken utvecklats. Man hittade även en ny nedärvningsmodell som beror på modern. Resultaten är till nytta också för människopatienter: hundar och människor lider av samma sjukdomar, vars genetiska orsaker till stor del sammanfaller.
Ärftliga ögonsjukdomar hör till de vanligaste sjukdomar som försämrar hundarnas hälsa. Veterinär Maria Kaukonen, som forskar på Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet, utredde den genetiska bakgrunden till tre ärftliga ögonsjukdomar som leder till blindhet genom att använda de nyaste undersökningsmetoderna för hela genomet. Undersökningsobjekten var underutveckling av ögat eller mikroftalmi hos irish soft coated wheaten terrier, glaukom hos norsk älghund och retinitis pigmentosa hos dvärgschanuzer.
På basen av Kaukonens forskningsresultat utvecklades tre nya gentest till stöd för hundavel och diagnostik.
– Att hitta genfelet som orsakar sjukdomen har möjliggjort utvecklingen av gentest. Då man vet den genetiska orsaken är det också lättare att förstå hur sjukdomen uppkommer, säger Kaukonen.
Kaukonen undersökte den genetiska bakgrunden till mikroftalmi hos irish soft coated wheaten terrier. Orsaken till mikroftalmin visade sig vara ett fel i RBP4-genen.
I normala fall transporterar RBP4 A-vitamin från mamman till valpen under dräktigheten. A-vitamin är viktigt för att många organ ska utvecklas normalt, och ögat är extra känsligt för A-vitaminbrist.
– Genfelet som vi nu har hittat förorsakar A-vitaminbrist hos valparna, vilket i sin tur leder till att ögats utveckling störs, förklarar Kaukonen.
Samtidigt upptäcktes ett nytt nedärvningssätt som beror på modern, eftersom sjukdomen bara uppstod om både mamman och valpen hade samma arvsanlag i fråga om detta genfel. I vanliga recessivt nedärvda sjukdomar är de friska föräldrarna bärare av genfelet och har inte samma arvsanlag.
– Så vitt vi vet beskriver undersökningen för första gången en sådan här nedärvningsmodell för någon art. Resultaten är mycket spännande, och i framtiden bör man ta möjligheten till en sådan här nedärvningsmodell i beaktande i synnerhet då man undersöker utvecklingsstörningar, konstaterar Kaukonen.
I sin doktorsavhandling utredde Kaukonen också de genetiska orsakerna bakom öppenvinkelglaukom hos norsk älghund och fortskridande retinitis pigmentosa hos dvärgschnauzer. Båda sjukdomarna drabbar också människor och globalt lider miljontals människor av dem. Inom veterinärmedicinen erbjuder gentestningen en effektiv metod att undvika nya sjukdomsfall. För människor möjliggör kartläggningen av generna utveckling av genterapier.
– Under tiden jag arbetade med min avhandling kom den första kommersiella medicin som baserar sig på genterapi ut på marknaden. I framtiden finns det säkert stor efterfrågan på motsvarande mediciner, för med metoder som baserar sig på genterapi kan man sköta sjukdomar som det tidigare inte fanns några vårdformer för, säger Kaukonen.
I DNA-banken för hundar, som professor Hannes Lohis grupp har hand om, finns för tillfället prover av över 70 000 sällskapshundar. Av dem har ungefär hälften undersökts av veterinärer med specialkunskap om ögonsjukdomar.
– Materialet är helt unikt som forskningsresurs och skapar utmärkta förutsättningar också för kommande genfynd, säger Kaukonen.
Maria Kaukonens avhandling är en del av professor Hannes Lohis mera omfattande projekt som kartlägger genetiken bakom hundars ärftliga sjukdomar.
VML Maria Kaukonen disputerar vid Helsingfors Universitets veterinärmedicinska fakultet om ämnet ”Genetics of three canine eye disorders”. Disputationen är torsdag 5.12 2019 kl 12 i Porthanias Suomen Laki-sal (Universitetsgatan 3). Opponent är professor Alison Hardcastle (University College London, Storbritannien) och kustos professor Hannes Lohi.
