Tidigt samspel och bebistecken - kamratstödsgrupp online i juni 2026

Information om kursen

Startdatum

08.06.2026

Slutdatum

25.06.2026

Arrangör

Folkhälsan

Plats

På distans

Adress

00000 På distans

Visa på karta

Kontakt

Michaela Holm

michaela.holm@folkhalsan.fi 044-7883604

Tillgång

Det finns lediga platser

Anmälan öppnar

20.04.2026 09:00

Anmälan stänger

07.06.2026

Kurskod

18FS0013015

Kursens pris

Gratis

Fortlöpande anmälan

Nej

Föräldraträffar kring temat "Tidigt samspel och bebistecken"

De flesta verksamheter stänger ner över sommaren, men vi finns här för dig! Under juni bjuder vi in till tre inspirerande föräldraträffar med fokus på tidigt samspel och bebistecken.

Är föräldraträffarna något för dig?
Träffarna riktar sig till dig som:

väntar barn eller är hemma med en bebis
vill lära dig mer om tidigt samspel
är nyfiken på hur bebistecken kan stöda barnets kommunikation
vill träffa andra föräldrar i en trygg och avslappnad online-miljö

Innehåll
Under träffarna går vi igenom grunderna i tidigt samspel och introducerar bebistecken som ett verktyg för att stärka kommunikationen med ditt barn. Det finns också utrymme för diskussion, frågor och erfarenhetsutbyte.

Tid och plats
Vi träffas online under tre förmiddagar i juni: 8.6, 18.6 och 25.6 kl. 10-ca 11.

Pris
Gratis

Varmt välkommen med!

/ Kursledarna
Michaela Holm och Liisa Jungar

08.06.2026 10:00-11:00 På distans
18.06.2026 10:00-11:00 På distans
25.06.2026 10:00-11:00 På distans

Nyckeln till fungerande relationer

Mentalisering är förmågan att försöka se sig själv utifrån och andra inifrån. Då vi gör det strävar vi efter att se bakom det egna och andras beteende; vilka tankar, känslor, avsikter, behov och önskemål kan tänkas påverka oss och människorna i vår omgivning? Förmågan skapar tillit och en känsla av trygghet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation i familjen.

Mentalisering – Vad är det?

Mentalisering handlar om att nyfiket rikta blicken mot sig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Tack vare vår mentaliseringsförmåga kan vi fundera på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i någon annans inre. Då vi medvetet mentaliserar stannar vi upp och reflekterar över det vi känner och gör och ställer oss frågan – vad kan tänkas ligga bakom just denna känsla eller detta beteende?

Att mentalisera innebär egentligen inte något nytt som vi behöver lära oss men vi kan alla bli bättre på det. En ökad medvetenhet om förmågans betydelse samt om vad som påverkar mentaliseringsförmågan, stöder vårt välmående och stärker våra relationer.

Vi har förmågan att mentalisera för att vi är människor samtidigt som det är svårt för oss att mentalisera för att vi är mänskliga. Förmågan att reflektera och reglera oss själva och andra begränsas nämligen av känsloladdade situationer, särskilt i våra närmaste relationer. Starka känslor gör det svårare för oss att mentalisera. Då vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet klarar vi inte längre av att se på saker ur flera perspektiv.

Teoretisk bakgrund

Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kallas också för vår reflektiva förmåga och termerna kan användas omväxlande. Under 2000-talet har mentaliseringsförmågan blivit ett fokusområde inom den psykiatriska och psykologiska forskningen samt vid utvecklingen av olika behandlingsmetoder. Utöver olika terapiformer som stärker den reflektiva förmågan har intresset även väckts för hur kunskapen kan utnyttjas i ett mer allmänt, hälsofrämjande syfte.

Mentaliseringsbaserat föräldrastöd

På Folkhälsan jobbar vi med att stöda föräldrars psykiska och relationella hälsa. Mentaliseringsteorin och kunskapen om anknytningens och den reflektiva förmågans betydelse för vårt välmående utgör en av grundpelarna i detta arbete.

Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info

Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse

Vad är mentalisering?

En tillräckligt god mentaliseringsförmåga gör det lättare för oss att reglera våra känslor samt möjliggör förståelse, medkänsla och ödmjukhet gentemot oss själva och andra. Då vi är reflektiva eller blir bemötta på ett reflektivt sätt skapar det en känsla av trygghet och stabilitet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation familjemedlemmar emellan. Vi:

försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
reflekterar över hur känslorna påverkar oss
blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.

Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:

förstå att alla människor har en inre värld
inse att vår inre värld styr vårt beteende
ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.

För det mesta fungerar samspelet människor emellan smidigt men ibland uppstår missförstånd och konflikter. Då tappar vi förmågan att reflektera och ”tippar över” i icke-mentalisering, då sker ett så kallat mentaliseringssammanbrott. Det händer lätt i känslomässigt laddade situationer eller då stressen stiger. Vi agerar i stunden utan att klara av att reflektera kring det som händer. Att ”tippa över” är mänskligt och det händer oss alla. Trots att vi aldrig helt kan undvika mentaliseringssammanbrott kan vi träna upp förmågan.

Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:

Graviditetsdagboken

I graviditetsdagboken kan du följa med graviditeten och babyns utveckling vecka för vecka. Den inspirerar dig att fundera på ditt föräldraskap och på din relation till babyn.

Varje graviditetsvecka har ett eget uppslag i dagboken. Här hittar du forskningsbaserade fakta om de förändringar som sker hos mamman och fostret och små vardagliga knep för att må bättre. Varje uppslag innehåller också frågor som uppmuntrar till att fundera över upplevelser och känslor i relation till ditt eget föräldraskapet och din babys perspektiv.

Målet med dagboken är att väcka intresset och nyfikenheten för fostret som en unik liten person med egna förmågor och behov. När du aktivt reflekterar över de här frågorna redan under graviditeten stärks din reflektiva förmåga i föräldraskapet Det har visat sig vara viktigt för anknytningen mellan babyn och föräldern, inställningen till föräldraskapet och motivationen att ta hand om både babyns och sin egen hälsan.

Du kan använda dagboken så som du själv vill; du kan ha dagboken helt för dig själv, dela den med dina närmaste eller om du vill kan du också diskutera de frågor som dagboken väckt med rådgivningens hälsovårdare eller med en frivillig stödperson.

Graviditetsdagboken har utarbetats av sakkunniga vid Folkhälsans förbund, Åbo universitet och Åbo universitets centralsjukhus för att stöda föräldraskapet och stärka relationen till babyn.

Ladda ned graviditetsdagboken

Ladda ned material

Anmäl dig här

Anmälan slutar 07.06.2026

Välj kurs

Nyckeln till fungerande relationer

Mentalisering – Vad är det?

Teoretisk bakgrund

Mentaliseringsbaserat föräldrastöd

Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info

Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse

Vad är mentalisering?

försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
reflekterar över hur känslorna påverkar oss
blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.

Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:

förstå att alla människor har en inre värld
inse att vår inre värld styr vårt beteende
ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.

Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:

Graviditetsdagboken

I graviditetsdagboken kan du följa med graviditeten och babyns utveckling vecka för vecka. Den inspirerar dig att fundera på ditt föräldraskap och på din relation till babyn.

Graviditetsdagboken har utarbetats av sakkunniga vid Folkhälsans förbund, Åbo universitet och Åbo universitets centralsjukhus för att stöda föräldraskapet och stärka relationen till babyn.

Inom familjen upplever vi ofta starka känslor av olika slag. Familjen är som en arena där vi kan känna allt från gränslös kärlek till bottenlös sorg och besvikelse. Starka känslor gör oss mer sårbara och därför är förmågan att stanna upp och känna efter betydelsefull, särskilt för föräldrar. Medvetenheten om hur känslorna påverkar oss gör det också möjligt för oss att bemöta ett barn utgående från barnets behov. Det kan vara överraskande att inse att samspelet mellan föräldern och barnet ofta styrs mer av förälderns egna känslor än av det som barnet gör.

En enkel tumregel för föräldrar är: ”stanna, pausa, agera”

STANNA, bli medveten om dina känslor och hur de påverkar dig och ditt beteende
PAUSA, bli nyfiken, sträva efter att förstå barnet och försök se bakom barnets beteende
AGERA, bemöt barnet, hjälp barnet med att känna igen, namnge, förstå och stå ut med känslan som hen upplever i stunden

Du stöder barnets utveckling då du ser och bekräftar barnet genom att på ett lugnt sätt spegla tillbaka det du tror att barnet upplever. Du kan inte veta vad barnet känner, tycker och tänker men du kan göra ditt bästa i att försöka förstå vad som kan ligga bakom barnets beteende. Att bli sedd och bekräftad som just den lilla person man är stärker och ger barnet en god start i livet.