Mentalisering

Nyckeln till fungerande relationer

Mentalisering är förmågan att försöka se sig själv utifrån och andra inifrån. Då vi gör det strävar vi efter att se bakom det egna och andras beteende; vilka tankar, känslor, avsikter, behov och önskemål kan tänkas påverka oss och människorna i vår omgivning? Förmågan skapar tillit och en känsla av trygghet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation i familjen.

Pappan håller sitt barn i famnen.

Mentalisering – Vad är det?

Mentalisering handlar om att nyfiket rikta blicken mot sig själv och samtidigt vara uppmärksam på hur vi påverkar och påverkas av andra. Tack vare vår mentaliseringsförmåga kan vi fundera på vad som rör sig i vårt egna huvud och på vad som kan tänkas pågå i någon annans inre. Då vi medvetet mentaliserar stannar vi upp och reflekterar över det vi känner och gör och ställer oss frågan – vad kan tänkas ligga bakom just denna känsla eller detta beteende?

Att mentalisera innebär egentligen inte något nytt som vi behöver lära oss men vi kan alla bli bättre på det. En ökad medvetenhet om förmågans betydelse samt om vad som påverkar mentaliseringsförmågan, stöder vårt välmående och stärker våra relationer.

Vi har förmågan att mentalisera för att vi är människor samtidigt som det är svårt för oss att mentalisera för att vi är mänskliga. Förmågan att reflektera och reglera oss själva och andra begränsas nämligen av känsloladdade situationer, särskilt i våra närmaste relationer. Starka känslor gör det svårare för oss att mentalisera. Då vi påverkas av t.ex. kärlek, ilska, raseri, besvikelse och trötthet klarar vi inte längre av att se på saker ur flera perspektiv.

Teoretisk bakgrund

Mentalisering är ett psykologiskt begrepp som skapats av de engelska psykiatrikerna och forskarna Peter Fonagy och Anthony Bateman. Mentalisering kallas också för vår reflektiva förmåga och termerna kan användas omväxlande. Under 2000-talet har mentaliseringsförmågan blivit ett fokusområde inom den psykiatriska och psykologiska forskningen samt vid utvecklingen av olika behandlingsmetoder. Utöver olika terapiformer som stärker den reflektiva förmågan har intresset även väckts för hur kunskapen kan utnyttjas i ett mer allmänt, hälsofrämjande syfte.

Mentaliseringsbaserat föräldrastöd

På Folkhälsan jobbar vi med att stöda föräldrars psykiska och relationella hälsa. Mentaliseringsteorin och kunskapen om anknytningens och den reflektiva förmågans betydelse för vårt välmående utgör en av grundpelarna i detta arbete.

Föreläsningar, utbildningar, workshops och mera info

Folkhälsan erbjuder föreläsningar och workshops för både föräldrar och professionella om mentaliseringförmågans betydelse. Mera information om mentalisering för familjer och yrkesverksamma hittar du i flikarna längre ner på denna webbsida.

Kommande kurser

Klicka på en av kurserna för att få mer detaljerad information. Om inga kurser visas så finns det just nu inga kurser insatta. Kontaktperson för verksamheten hittar du längre ned på sidan.

6 st. i

Vad är mentalisering?

En tillräckligt god mentaliseringsförmåga gör det lättare för oss att reglera våra känslor samt möjliggör förståelse, medkänsla och ödmjukhet gentemot oss själva och andra. Då vi är reflektiva eller blir bemötta på ett reflektivt sätt skapar det en känsla av trygghet och stabilitet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation familjemedlemmar emellan. Vi:

  • försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
  • reflekterar över hur känslorna påverkar oss
  • blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.

Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:

  • förstå att alla människor har en inre värld
  • inse att vår inre värld styr vårt beteende
  • ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
  • Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.

För det mesta fungerar samspelet människor emellan smidigt men ibland uppstår missförstånd och konflikter. Då tappar vi förmågan att reflektera och ”tippar över” i icke-mentalisering, då sker ett så kallat mentaliseringssammanbrott. Det händer lätt i känslomässigt laddade situationer eller då stressen stiger. Vi agerar i stunden utan att klara av att reflektera kring det som händer. Att ”tippa över” är mänskligt och det händer oss alla. Trots att vi aldrig helt kan undvika mentaliseringssammanbrott kan vi träna upp förmågan.

Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:

  • identifiera vår ”tipping-point”
  • lära känna igen de situationer som gör oss mer sårbara att ”tippa över”
  • inse vikten av reparation

Att undvika konflikter och gräl in i det sista är inte ett tecken på fungerande samspel. Viktigare är att tillsammans kunna bearbeta och gå igenom gräl. Relationen stärks av att sprickorna som uppstått inte sopas under mattan utan repareras efteråt. Att återfå kontakten och reparera relationen är på den vuxnas ansvar. I reparationsarbetet ingår även att man som vuxen (oftast i efterhand) inser sina egna misstag, feltolkningar och onödigt häftiga reaktioner.

Trots att gräl och konflikter känns obehagliga i stunden lär vi oss genom dem något nytt om oss själva och andra. Känslan av försoning känns oftast som en skön lättnad. Via reparation stärks relationen då de inblandade blir hörda, sedda och känner sig värdefulla. Att ta ansvar, be om ursäkt och reparera konflikter leder till att relationen åter känns trygg.

Inom familjen upplever vi ofta starka känslor av olika slag. Familjen är som en arena där vi kan känna allt från gränslös kärlek till bottenlös sorg och besvikelse. Starka känslor gör oss mer sårbara och därför är förmågan att stanna upp och känna efter betydelsefull, särskilt för föräldrar. Medvetenheten om hur känslorna påverkar oss gör det också möjligt för oss att bemöta ett barn utgående från barnets behov. Det kan vara överraskande att inse att samspelet mellan föräldern och barnet ofta styrs mer av förälderns egna känslor än av det som barnet gör.

En enkel tumregel för föräldrar är: ”stanna, pausa, agera”

  1. STANNA, bli medveten om dina känslor och hur de påverkar dig och ditt beteende
  2. PAUSAbli nyfiken, sträva efter att förstå barnet och försök se bakom barnets beteende
  3. AGERA, bemöt barnet, hjälp barnet med att känna igen, namnge, förstå och stå ut med känslan som hen upplever i stunden

Du stöder barnets utveckling då du ser och bekräftar barnet genom att på ett lugnt sätt spegla tillbaka det du tror att barnet upplever. Du kan inte veta vad barnet känner, tycker och tänker men du kan göra ditt bästa i att försöka förstå vad som kan ligga bakom barnets beteende. Att bli sedd och bekräftad som just den lilla person man är stärker och ger barnet en god start i livet.

 

Material och mera information

Vi utbildar gruppledare i familjegruppsmodellerna Föräldraskapet främst (Vahvuutta vanhemmuuteen) och Barnet i fokus (Lapsi mielessä). Familjegruppsmodellen har utvecklats utifrån Yale Universitys Parents First-program. De viktigaste bakgrundsteorierna och koncepten för modellen är anknytningsrelationsteori, mentaliseringsteori och reflekterande förmåga.

Vi utbildar också ledare för babyberöringskurser där spädbarnsmassage kombineras med reflektiva samtal. Du kan läsa mer om den finskspråkiga verksamheten Vahvuutta vanhemmuuteen på Mannerheims Barnskyddsförbunds webbsida.

Tiden från början av graviditeten fram till att barnet hunnit fylla ca 2 år kallas för de första 1000 dagarna. Det är en period med enorm utvecklingspotential men innebär också stor sårbarhet. Under de första 1000 dagarna utvecklas barnets hjärna, kropp och immunförsvar som allra snabbast.

Folkhälsan satsar på att stöda familjers välmående i ett så tidigt skede som möjligt och erbjuder material och kurser för blivande och nyblivna föräldrar. Materialen kan också användas av yrkesverksamma i klientarbetet.
Läs mer om:

Kontakt

    • Liisa Jungar

      Sakkunnig i hälsofrämjande för väntande och småbarnsfamiljer & doulakoordinator i Åboland

    • tfn:
      044 488 30 78

    • Kontakta
    • Nina Finnäs

      Projektkoordinator

    • tfn:
      044 788 3754

    • Kontakta