För dig som väntar barn

Alla som anmält sig till kursen Babydax får en länk skickad till sin e-postadress samma dag som kursen startar samt dagen innan respektive kurskväll. Du får även tillgång till material på lärplattformen Moodle som du kan bekanta dig med på egen hand. Mer information får du under den första träffen.

Ja, absolut! Det går bra att delta på kursen ensam. Under kursen pratar vi mycket om pappans / partnerns / stödpersonens roll. Därför rekommenderar vi att du som väntar ensam bjuder med din stödperson till kursen eller till en del av kurskvällarna ifall du tänkt ha stödpersonen med dig under förlossningen eller om du vill ha någon att bolla kurskvällarnas teman med.

Tiden från början av graviditeten fram till att barnet hunnit fylla ca 2 år kallas för de första 1 000 dagarna. Det är en period med enorm utvecklingspotential men innebär också stor sårbarhet. Under de första 1000 dagarna utvecklas barnets hjärna, kropp och immunförsvar som allra snabbast. Alla förtjänar en god start i livet och därför satsar Folkhälsan på att stöda familjers välmående i ett så tidigt skede som möjligt. Kursen Babydax har kommit till som ett led i detta viktiga arbete.

Kursens mål och innehåll bygger på de nationella rekommendationerna för Familjeträning, Handbok för mödrarådgivning, THL, 2015. Kurshelheten Babydax har planerats av ett mångprofessionellt team bestående av Malin von Koskull, Petra Turja, Liisa Jungar, Suss Åhman samt Mariette Pontán. Tillsammans har teamet mångsidig erfarenhet av att arbeta med och stöda blivande och nyblivna föräldrar. Även andra sakkunniga inom hälsovården har konsulterats. Kursen vidareutvecklas kontinuerligt på basis av kursfeedback.

Kursen har som mål att komplettera den familjeförberedelse som kommunerna erbjuder. Folkhälsan samarbetar gärna och kursen kan erbjudas som en del av den kommunala familjeförberedelsen. Observera dock att Babydax inte ersätter den kommunala familjeförberedelsen. Vänligen kontakta kursarrangörerna ifall du planerar ett samarbete med Babydax i din kommun.

Folkhälsan förbehåller sig rätten till ändringar.

1. Föräldraskap, vad innebär det?
Under nio månaders tid gör sig barnet och föräldrarna redo för att mötas. Hur kan du använda tiden för att mentalt, fysiskt och praktiskt förbereda dig inför föräldraskapet?

2. Att föda barn - vad är bra att veta?
Hur brukar en förlossning starta? När är det dags att åka till BB? Vad händer under en vaginal förlossning och hur går ett kejsarsnitt till?

3. Dags för förlossning
Hurdana känslor och tankar kan väckas under förlossningen? Vad kan du som föder göra för att aktivt hantera sammandragningarna och hur kan du som pappa / partner eller stödperson vara delaktig och skapa trygghet genom ditt stöd. Vi går igenom olika strategier för smärthantering och övar praktiskt inför förlossningen.

4. En nyfödd bebis och en nybliven förälder
Vi talar om tiden på barnsängsavdelningen, babyvård och om vikten att ta hand om sitt välmående som nybliven förälder. Vad är baby blues och förlossningsdepression? Vad är bra att veta om amning och flaskmatning?

5. Livet som familj 
Att bli förälder handlar om både ansvar och glädje; om att skapa ett livslångt förhållande till en ny människa. Vi behandlar också mer praktiska frågor som: hur babyvardagen kan se ut, sömn i småbarnsfamiljen och hur man brukar återhämta sig efter graviditet och förlossning.

Ja, det går och du kan även ställa frågor anonymt. Observera att kursledarna inte ger medicinska råd utan endast svarar på frågor av mer allmän karaktär som gäller rekommendationer och riktlinjer. Vid frågor som gäller den egna hälsan och vården hänvisas kursdeltagarna till mödrahälsovården.

Jag är omföderska / vi är en nyfamilj, får jag delta på kursen? 

Ja, du kan anmäla dig även om du inte har möjlighet att delta på alla live-föreläsningar. Materialet finns samlat på plattformen Moodle och du kan se på de inspelade föreläsningarna efteråt. Observera att de inspelade föreläsningarna innehållsmässigt kan skilja sig en aning från de föreläsningar som sänds live.

Kursen Babydax är avsedd att komplettera den familjeförberedelse som kommunerna erbjuder. Du är varmt välkommen med även om du deltar på en annan förberedelsekurs.

Alla som önskar en doula, oberoende av orsak, kan ta kontakt via formuläret nedan. Doulorna ger stöd både till förstföderskor och omföderskor samt till en-, två- eller flerföräldersfamiljer. Ifall du/ni önskar stöd innan och kort efter förlossningen kan du/ni få stöd av en samtalsdoula. Doulastöd ges på svenska och till flerspråkiga familjer. 

Om du vill ha en doula som stöd eller mera information om verksamheten, fyll i kontakformuläret längre ner på sidan så blir du kontaktad av koordinatorn i din region. I fältet övrig information kan du skriva din hälsning till doulakoordinatorn. Koordinatorn hjälper dig att komma i kontakt med en av våra doulor som du sedan får träffa ett par gånger före förlossningen och en gång efter att babyn är född. Våra doulor ger främst stöd på svenska men kan även andra språk. Doulorna fungerar på frivilligbasis.

Du kan ta kontakt när du vill under graviditeten men vi rekommenderar att du tar kontakt ett par månader före beräknat förlossningsdatum. I juli förmedlar vi inte doulor, så ta kontakt med oss senast i juni om du har beräknad tid under sommaren.

Nej, alla våra doulor är frivilliga och väljer själva när de har möjlighet att finnas till hands som doula för en familj.

Javisst, förlossningssjukhusen är positivt inställda till doulor. Man får ha två stödpersoner med sig i förlossningen.

En tillräckligt god mentaliseringsförmåga gör det lättare för oss att reglera våra känslor samt möjliggör förståelse, medkänsla och ödmjukhet gentemot oss själva och andra. Då vi är reflektiva eller blir bemötta på ett reflektivt sätt skapar det en känsla av trygghet och stabilitet i våra relationer och möjliggör en god kommunikation familjemedlemmar emellan. Vi:

• försöker vara uppmärksamma på våra känslor och tankar
• reflekterar över hur känslorna påverkar oss
• blir mer medvetna om vad människorna omkring oss kan tänkas uppleva.

Mentaliseringsförmågan utvecklas i kontakten med en lyhörd vuxen. Redan i 4–5-års ålder kan de flesta barn:

• förstå att alla människor har en inre värld
• inse att vår inre värld styr vårt beteende
• ha förmågan att hålla både vår egna och andras inre värld i vårt medvetande.
• Förmågan utvecklas ända upp till 25-årsålder och kan fördjupas under hela livet.

För det mesta fungerar samspelet människor emellan smidigt men ibland uppstår missförstånd och konflikter. Då tappar vi förmågan att reflektera och ”tippar över” i icke-mentalisering, då sker ett så kallat mentaliseringssammanbrott. Det händer lätt i känslomässigt laddade situationer eller då stressen stiger. Vi agerar i stunden utan att klara av att reflektera kring det som händer. Att ”tippa över” är mänskligt och det händer oss alla. Trots att vi aldrig helt kan undvika mentaliseringssammanbrott kan vi träna upp förmågan.

Genom att bli mer medvetna om hur vårt och andras inre påverkar oss, blir vi bättre på att:

• identifiera vår ”tipping-point”
• lära känna igen de situationer som gör oss mer sårbara att ”tippa över”
• inse vikten av reparation

Att undvika konflikter och gräl in i det sista är inte ett tecken på fungerande samspel. Viktigare är att tillsammans kunna bearbeta och gå igenom gräl. Relationen stärks av att sprickorna som uppstått inte sopas under mattan utan repareras efteråt. Att återfå kontakten och reparera relationen är på den vuxnas ansvar. I reparationsarbetet ingår även att man som vuxen (oftast i efterhand) inser sina egna misstag, feltolkningar och onödigt häftiga reaktioner.

Trots att gräl och konflikter känns obehagliga i stunden lär vi oss genom dem något nytt om oss själva och andra. Känslan av försoning känns oftast som en skön lättnad. Via reparation stärks relationen då de inblandade blir hörda, sedda och känner sig värdefulla. Att ta ansvar, be om ursäkt och reparera konflikter leder till att relationen åter känns trygg.

Inom familjen upplever vi ofta starka känslor av olika slag. Familjen är som en arena där vi kan känna allt från gränslös kärlek till bottenlös sorg och besvikelse. Starka känslor gör oss mer sårbara och därför är förmågan att stanna upp och känna efter betydelsefull, särskilt för föräldrar. Medvetenheten om hur känslorna påverkar oss gör det också möjligt för oss att bemöta ett barn utgående från barnets behov. Det kan vara överraskande att inse att samspelet mellan föräldern och barnet ofta styrs mer av förälderns egna känslor än av det som barnet gör.

En enkel tumregel för föräldrar är: ”stanna, pausa, agera”

1. STANNA, bli medveten om dina känslor och hur de påverkar dig och ditt beteende
2. PAUSA, bli nyfiken, sträva efter att förstå barnet och försök se bakom barnets beteende
3. AGERA, bemöt barnet, hjälp barnet med att känna igen, namnge, förstå och stå ut med känslan som hen upplever i stunden

Du stöder barnets utveckling då du ser och bekräftar barnet genom att på ett lugnt sätt spegla tillbaka det du tror att barnet upplever. Du kan inte veta vad barnet känner, tycker och tänker men du kan göra ditt bästa i att försöka förstå vad som kan ligga bakom barnets beteende. Att bli sedd och bekräftad som just den lilla person man är stärker och ger barnet en god start i livet.

Varje graviditetsvecka har ett eget uppslag i dagboken. Här hittar du forskningsbaserade fakta om de förändringar som sker hos mamman och fostret och små vardagliga knep för att må bättre. Varje uppslag innehåller också frågor som uppmuntrar till att fundera över upplevelser och känslor i relation till ditt eget föräldraskapet och din babys perspektiv. 

Målet med dagboken är att väcka intresset och nyfikenheten för fostret som en unik liten person med egna förmågor och behov. När du aktivt reflekterar över de här frågorna redan under graviditeten stärks din reflektiva förmåga i föräldraskapet Det har visat sig vara viktigt för anknytningen mellan babyn och föräldern, inställningen till föräldraskapet och motivationen att ta hand om både babyns och sin egen hälsan.

Du kan använda dagboken så som du själv vill; du kan ha dagboken helt för dig själv, dela den med dina närmaste eller om du vill kan du också diskutera de frågor som dagboken väckt med rådgivningens hälsovårdare eller med en frivillig stödperson.

Graviditetsdagboken har utarbetats av sakkunniga vid Folkhälsans förbund, Åbo universitet och Åbo universitets centralsjukhus för att stöda föräldraskapet och stärka relationen till babyn.

Du hittar graviditetsdagboken och mycket mer i vår materialdatabank.