"Du får inte leka med oss"

Publicerad 16 april 2010

Små barn mobbar varandra. Det visar en unik kartläggning som Folkhälsan har gjort tillsammans med Mannerheims Barnskyddsförbund.

 Vi bad barn, föräldrar och daghemspersonal att själva definiera vad de upplever att mobbning är. Vi kan konstatera utgående från våra observationer och intervjuer att det förekommer olika former av mobbning på daghemmen. Små barn utsätter varandra för både fysisk mobbning, verbal mobbning och psykisk mobbning, konstaterar Maria Stoor-Grenner, planerare för mobbningsförebyggande arbete bland barn före skolåldern.

Stoor-Grenner och Laura Kirves, planerare vid Mannerheims barnskyddsförbund, har sammanställt en rapport som är en del av projektet Mobbningsförebyggande arbete bland barn före skolåldern, som genomförs av Folkhälsan och Mannerheims barnskyddsförbund 2009–2010. Projektet finansieras och övervakas av Social- och hälsovårdsministeriet.

Inom projektet intervjuades 3–6-åriga barn, föräldrar och anställda på åtta olika daghem. Dessutom gjordes observationer på daghemmen. Hälften var finskspråkiga och hälften svenskspråkiga.

Enligt rapporten förekommer mobbning bland barn före skolåldern. Dessutom förekommer det bland barn före skolåldern en hel del beteende som kan ligga som grund för uppkomsten av mobbning i framtiden.

Treåringar avvisar varandra

När barnen ombads berätta om vad de tycker att mobbning är, nämnde de ofta olika former av fysiska angrepp och verbalt våld. När barnen däremot ombads beskriva vad som får dem att bli ledsna på dagis berättade de att de blev ledsna när de inte fick vara med i leken eller då de upplevde att de inte hade kompisar i gruppen.

– Uteslutande ur leken är en stor sak på daghem. Exempelvis kan barnen säga att ”du får inte vara med och leka med oss”, eller så tar man med ett barn i leken men inte på samma villkor som de andra. Att manipulera med regler i leken var även ett sätt för barnen att utesluta någon berättar Stoor-Grenner.

I utredningen observerades det att till och med en treåring känner igen att det är avvisat av andra barn. Det här konstaterades genom att man frågade barnen ifall någon i gruppen konstant är utan kompisar och barnens svar kontrollerades med personalen. Ofta motsvarade barnens svar personalens uppfattning om vilka barn som lämnas utanför.

Redan i daghemmet utvecklas hierarkiska sociala strukturer mellan barnen. Inte ens små barn anser sina kompisar vara av samma värde, utan kan avgöra vem de inte tycker om och vem de tycker om.

Samspel och lek

Leken är fundamentalt viktig för barnets psykiska utveckling och leken är ett sätt att samspela och kommunicera för barn.

– Många av de konflikt- och mobbningssituationer vi upptäckte på daghemmen var förknippade med leksituationer. Det handlade bland annat om val av lekgrupp och uteslutning ur lekgrupper. Mobbningssituationer och konflikter uppstod då barnen gjorde upp regler, ändrade lekens regler under leken och delade ut roller i leken, berättar Stoor-Grenner.

Det har konstaterats att barnens ställning i gruppen är mycket bestående. I synnerhet ser den mobbades roll ut att vara mycket permanent och den kan utan medvetet ingripande hålla i sig.

– Som vuxna kan vi genom att föregå med gott exempel och ömsesidig respekt förmedla de värden som senare ligger som grund för barnen då de ska lära sig att uppskatta och ta hand om andra människor, påminner Stoor-Grenner.

Ökad kunskap behövs

För daghemspersonalen var det lite svårt att skilja mobbning och bråk och gräl från varandra. Många svarade att de inte har funderat på saken tidigare och därför inte kan svara på frågan.

– Jag tror att personalen försöker så gott den kan, men det är inte så lätt att se mobbning, bland annat för att mobbning på daghem inte har lyfts upp tidigare, säger Stoor-Grenner.

Många i personalen konstaterade att det enda sättet att skilja på mobbning och gräl är att känna sin barngrupp så väl att man vet vad som ligger bakom konflikterna. De vuxna bör veta ifall situationerna ofta upprepas hos ett visst barn eller om det är fråga om en engångsföreteelse. Olösta konflikter kan även i vissa fall utmynna i mobbning.

– Jag tror att det behövs mer kunskap om mobbning bland barn på daghem. Resurserna att ta itu med mobbning finns inom varje arbetsgemenskap, man måste sätta sig ner och diskutera inom arbetsgruppen de problem som finns i barngruppen och hur man ska ta itu med dem, föreslår Stoor-Grenner.

Undersökningar visar att mobbning har allvarliga och långtgående följder. Mobbning påverkar barnets uppväxt och utveckling på ett genomgripande sätt. Barn som har blivit mobbade lider ofta av ångest och depression och har ibland självdestruktiva tankar. Mobbare har även en tendens att fortsätta mobbandet som vuxna, ifall ingen ingriper i det negativa beteendet.

– Det jag skulle vilja att personalen gör är att reagera snabbt. Barn plockar upp de signaler som vi vuxna sänder gällande beteenden vi godkänner och inte godkänner. Främst handlar det om att aktivt förebygga mobbning på daghemmen genom att stärka kamratrelationerna bland barnen i gruppen och ingripa i de destruktiva mönstren så fort som möjligt, säger Stoor-Grenner.

Föräldrarnas roll

Ett av målen med projektet Mobbningsförebyggande arbete bland barn före skolåldern är att främja föräldrars färdigheter att känna igen och förebygga mobbning.

– Om mobbning sker så uppmanar jag föräldrarna att ta kontakt med personalen på ett respektfullt sätt och diskutera, be om hjälp och berätta vad man sett.
Stoor-Grenner betonar vikten av att daghemspersonalen och föräldrarna har ett bra samarbete.

– Det är vi vuxna som är rollmodeller för hur barn ska interagera med andra. För föräldrar kan det handla om allt från att man hemma inte pratar illa om daghemspersonalen, andra barn eller föräldrar. Barnen plockar upp sådana här signaler!

Uppfostringsvärden i hemmet reflekteras i barnet och dess sätt umgås med jämnåriga. Att förebygga mobbning på ett lyckat sätt förutsätter fostringsgemenskap och att föräldrarna och daghemmets personal har gemensamma värden.

Viktigt förebygga mobbning

De senaste forskningsrönen visar att mobbningen har minskat i de skolor där man konsekvent ingriper i mobbning och förebygger mobbning genom att på olika sätt träna barnens sociala färdigheter. Det är alltså möjligt att minska mobbning genom långsiktigt och konsekvent förebyggande arbete.

– Inom projektet utarbetar vi en handbok för hur vuxna kan utveckla mobbningsförebyggande arbete och tidigt ingripande i mobbningssituationer bland barn före skolåldern.

Tanken är att handboken ska fungera som ett stödmaterial i den praktiska verksamheten.

– Att ingripa i och förebygga mobbning är en förutsättning för en högklassig småbarnsfostran och en nödvändighet för det enskilda barnets utveckling, vare sig det är frågan om ett mobboffer, en mobbare eller barn som ser på när andra mobbar. Mobbningsförebyggande arbete i dagis kan ha långsiktiga positiva följder för barnens välbefinnande och skolgång, konstaterar Stoor-Grenner.

Text: Mia Smeds
Illustrationer: Jenny Lucander-Holm