Luca Maurizi: Hur det känns när någon tar ditt hem
Det är bara en liten bild på ett flygblad som marknadsför ett evenemang. Bilden är tagen på långt håll och föreställer en vy av Jerusalem. Bredvid står ”Jerusalem, Israel” med små bokstäver. Det är jag som valt bilden.
Idén med det här evenemanget, arrangerat inom ramen för Folkhälsans projekt Hälsa i mångfald, är att man får komma och presentera sitt eget land eller sin hemstad med till exempel bilder, ord, musik, mat, traditioner, sånger eller ramsor. Det är fritt fram för vem som helst som vill berätta om sin livshistoria. Det är en öppen mötesplats och alla förslag är välkomna.
Någon känner sig kränkt av mitt flygblad med en bild av Jerusalem och ordet ”Israel” bredvid. Egentligen är det flera som känner sig sårade och förolämpade. Jag blir ledsen för att jag, även om oavsiktligt, har varit respektlös mot en del av gruppen. Men hur hantera situationen? Här är det helt enkelt frågan om att se på samma stad och inte vara överens om vilket land den staden hör till. Sanningen är bara en synpunkt som bär med sig konflikter och lidande ända hit till oss i Finland.
Det är inte farligt att råka ut för kulturkrockar eller obekväma situationer, men det är viktigt att reda ut dem på bästa sätt.
– Förstår du hur det känns när någon kommer hem till dig, dödar din familj och säger att nu är det här mitt hem? frågar en av eleverna som blev sårad av mitt flygblad.
Nej, jag förstår inte hur det känns. Jag ber om ursäkt, jag beklagar att någon kände sig sårad och förklarar att det var okunskap och lite brådska från min sida. Jag var klumpig, men hade förstås ingen hemlig agenda. Vi förstår varandra, mina ursäkter blir accepterade och den ömsesidiga tilliten är återställd.
Kulturskillnader kan ibland leda till krockar och konflikter. Att målmedvetet arbeta med mångfaldsfrågor innebär en högre risk för missförstånd. Det är inte farligt att råka ut för kulturkrockar eller obekväma situationer, men det är viktigt att reda ut dem på bästa sätt, ge båda parter en chans att förklara sig, be om ursäkt vid behov och fortsätta lita på varandra. Även i det här sammanhanget är öppen kommunikation nyckeln till att vi ska trivas med våra medmänniskor. En av målsättningarna i projektet Hälsa i mångfald är att ta lärdom av dessa erfarenheter för att Folkhälsan ska bli en ännu mer inkluderande organisation.
Luca Maurizi
Koordinator för Folkhälsans projekt Hälsa i mångfald.