Individen i fokus i nya småbarnspedagogiken

För att ge alla barn en lika god start håller man på att förenhetliga småbarnspedagogiken i hela landet. Småbarnspedagogiken har länge existerat utan tydliga och bindande direktiv för hur pedagogiken ska förverkligas.

– Barnen är ju det viktigaste föräldrar har, och de lämnar dem hos oss på daghemmen en stor del av dagen. Det är ju självklart att de vill kunna påverka vad som händer under dagen, säger Anna Moberg-Jokinen, enhetschef och barnträdgårdslärare i Hyvinge.

Denna brist har nu hörsammats på nationell nivå. Sedan augusti finns det en riktgivande grund också för småbarnspedagogiken. Bland annat individualitet, delaktighet, trygga, respektfulla relationer, jämlikhet, och en hälsosam livsstil betonas i den nya grunden som bildar en helhet av fostran, undervisning och vård. Kommunerna tillämpar den nationella grunden i sina lokala planer och daghemmen konkretiserar sedan den lokala planen genom att utnyttja just sina styrkor eller förbättra sina svagheter.

– Folkhälsan har sakkunskap i många av de teman som den nya planen för småbarnspedagogik lyfter upp och vi har redan i flera års tid stött daghemspersonal i mobbningsförebyggande. Det känns bra att också den nya planen nu uppmanar pedagogerna att ingripa i och förebygga mobbning, säger Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser som jobbar med mobbningsförebyggande på Folkhälsan.

Folkhälsan ordnar regelbundet nätverksträffar för daghemspersonal i hela Svenskfinland och temat för vårens träffa är ”Tillsammans skapar vi trygga relationer på dagis”. Där talar vi bland annat om hur man kan bygga upp ett nära förhållanden till barnens vårdnadshavare vilket stöder delaktigheten. 

Barn är individer

Vi förflyttar oss till Hyvinge där Folkhälsan har ett av sina 16 daghem. Folkhälsans daghem i Hyvinge ligger i samma byggnad som Svenska skolan. Gården är stor och uppmuntrar till rörelseglädje med sina klätterställningar och öppna ytor för fantasi. Här finns också parker och natur på gångavstånd.

Inomhus tickar klockan mot lunch.

– Jag vill vara på pekplattan. Jag vill bygga med klossar! Pappersdockorna! Lasse-Majas detektivbyrå-spelet!

Förskolebarnen svarar turvis på frågan om vad de helst vill göra under dagens stund för fri lek, före maten.

– Vill du ha någon med dig eller hellre spela detektivspelet ensam? frågar Anna Moberg-Jokinen av Edward Gryta.

– Ensam går bra, säger han glatt och går bort till daghemmets rum med sittpuffar, böcker och spel.

Moberg-Jokinen, barnträdgårdslärare och enhetsansvarig på Folkhälsans daghem i Hyvinge är noga med att låta alla barn höras.
På det här daghemmet har man valt att fokusera på att utveckla barnens och föräldrarna delaktighet och barnens individualitet för att bättre uppfylla de nya nationella riktlinjerna. Det gör dagiset genom att mer än förr försöka ta barnens individuella behov, vilja och utveckling i beaktande, bland annat genom att låta dem påverka mera själva. Daghemmet i Hyvinge har fått Folkhälsans certifiering för hälsofrämjande daghem, vilket betyder att ett fokus på mobbningsförebyggande, trygga relationer och fysisk aktivitet är redan en del av vardagen.

– Vi är utomhus varje förmiddag och eftermiddag, i alla väder, så vi har inte behövt göra stora förändringar för att få in mera rörelse eller utomhusvistelse.

Daghemmet jobbar också redan med materialen Stegen, Stegvis och Kompisväskan som Folkhälsan utbildar i. Det är material som stöder det mobbningsförebyggande arbetet.

– Den stora utmaningen för mig själv personligen har varit att arbeta med just barnens delaktighet. Man måste tänka till lite. År 1995 när jag fick min barnträdgårdslärarexamen betonades planering av verksamheten. Idag betonas att man också ska ta barnens tankar i beaktande. Man kan inte enbart se på sig själv som den stora pedagogen som vet vad barnen behöver, säger Moberg-Jokinen.
Det här innebär ändå inte att barnen ska få välja allt och diktera vardagen i minsta detalj. Det finns fortfarande mycket som pedagogen bestämmer, men lyhördheten är en annan än tidigare.

– Vid maten uppmanar jag barnen att smaka på allt. Vi tvingar ingen, men man lär känna barnen och ser vilka man behöver uppmuntra mer än andra och när det verkligen är stopp. Har någon lämnat många olika ingredienser på tallriken brukar jag be barnet välja den som känns mest motbjudande och bara lämna den.

Pedagogerna förväntas se individernas behov på ett annat sätt än förr då alla skulle stöpas i samma form.

– Vi lär oss saker på väldigt olika sätt, ta till exempel matematik. Det finns många olika sätt att lära ut räkning och siffror på. Det är bra att barn lär känna sig själva och hur de bäst lär sig saker i ett tidigt skede. När vi övar matematik finns det många olika sätt att göra det på. Om barnen tycker om att vara utomhus kan vi till exempel flytta några lektioner ut i naturen.

Föräldrarna delaktiga

Att få en bild av barnens vardag på dagiset är inte alltid lätt. På morgnar och eftermiddagar då barnen förs och hämtas är det ofta bråttom och kommunikationen mellan pedagoger och personal kan bli knapphändig.

– Jo mamma brukar nog fråga massor om dagis. Hon frågar alltid vad vi har fått för mat. Jag brukar säga att jag inte kommer ihåg, säger Minea Krook och fortsätter spela sitt pedagogiska Bee-Bot-spel på pekplattan.

För att öppna fönstret till föräldrarna skickar daghemmet ut ett veckobrev med text och fotografier åt föräldrarna om veckan som gått (månadsbrev för de yngsta barnen). Fotografierna uppmuntrar till en dialog mellan föräldrar och barn.

– Veckobreven från förskolan ska i framtiden utformas så att barnen, på video inspelad med pekplatta, själva berättar om sin dag, planerar Moberg-Jokinen.

På väggen hänger ett stort ark papper där föräldrarna skrivit några ord om vad de önskar mera av för barnens del. ”Plantera i krukor, musik, brädspel – lära sig vinna och förlora, röra på sig mer” står det. Den här hösten har familjerna också fått svara på en feedback-blankett varje månad.

Föräldrarna bjuds också in till aktiva föräldramöten och mors- och farsdagar där de får prova på en del av det barnen gör på dagis. Föräldrarna i Hyvinge har bland annat fått testa på lekmöjligheterna på gården, olika språkstimulerande lekar och aktiviteter, mediefostran, teater- och musikövningar, kodning på pekplatta och innehållet i de mobbningsförebyggande programmen.

– På farsdagen var pappa och farfar här och lekte med käpphästar och klättrade i klätterställningar. Bäst var de på att spela fotboll, säger Oliver Kuosmanen.

Dessutom dokumenterar daghemmet mer än förr. Föräldrar och pedagoger träffas för en diskussion kring barnets plan för småbarnspedagogik där de samtalar om barnens styrkor och utvecklingsområden. Barnen i förskoleålder deltar också själva också i samtalet. ”Jag kan klä på mig själv, men behöver ännu lite hjälp här”, kan det heta i självutvärderingsblanketten.

Moberg-Jokinen berättar att föräldrarna åsikter om förändringarna har varit delade.

– Vissa säger att vi har gjort ett bra jobb tidigare och att den nya planen är onödig – andra är glada över att ha större möjlighet att påverka sina barns vardag.

Text och foto: Hanna Rundell