Ensamhet minst lika allvarligt som mobbning - Folkhälsan

02 november 2022

Ensamhet minst lika allvarligt som mobbning

Ensamheten ökar bland barn och unga. I synnerhet flickor i årskurserna 8 och 9 upplever att de är ensamma, en del av tiden eller hela tiden. I enkäten Hälsa i skolan (THL, 2021) uppgav en fjärdedel av flickorna i åttan och nian att de är ensamma.

– Det är viktigt att komma ihåg att de flesta barn och unga mår bra, säger Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser, sakkunnig inom mobbningsförebyggande arbete bland små barn på Folkhälsan. Att de flesta mår bra är något som vi fullvuxna måste komma ihåg och också gärna säga högt.

Institutet för hälsa och välfärd, THL, genomför enkäten Hälsa i skolan vartannat år och resultatet år 2021 visar att ensamheten ökar, i synnerhet bland flickor. År 2019 visade enkätsvaren att mobbning i skolan minskat en del, men redan då hade ensamheten ökat. Coronapandemin är en bidragande orsak till att ensamheten i de senaste resultaten har ökat.

Finns det något jag vill ingjuta i barn och unga, så är det hopp.

Kommunikation och små vardagliga signaler kan vara avgörande i fråga om ensamhet eller upplevd ensamhet, säger Stolzmann-Frankenhaeuser.

– Var och en av oss kan vara den fullvuxna som gör en skillnad, det behöver inte vara föräldern eller vårdnadshavaren. Frågor kring hur man mår, en vänlig hand på axeln eller en tumme upp kan vara den signal den unga behöver och kan vara avgörande för att man känner sig sedd.

För barn och unga är det viktigt att se och känna att de är delaktiga, att de ingår i många sammanhang - i familjen, i skolan och sina fritidssysslor. För vuxna gäller det att väva in barn och unga i både nuet och framtiden, visa att barnet och den unga är en del av många olika kontexter. Att jobba med trygghet i alla grupper där barn och unga ingår kan förebygga mobbning och ensamhet.

Ensamhet svår att definiera

Ensamhet är svår att definiera, den är svår att placera i tabeller och statistik då känslan och upplevelsen är personlig och ensamhet också kan vara självvald och oproblematisk. En definition forskare brukar använda är “upplevd social isolering och en känsla av att inte ha de sociala kontakter man önskar att man hade” och det är just att ta sig ur en icke-önskad ensamhet som är den kritiska punkten. Kommer barn och unga inte ur ensamheten löper de en risk för ett utanförskap som kan leda till också mobbning.

– Vi är rätt långt på kartan då det gäller mobbning, säger Stolzmann-Frankenhaeuser. I skolorna finns beredskap och program för att motarbeta mobbning och det beror främst på att vi gett mobbningen vissa kriterier som vi känner igen och har olika metoder för att lösa. Ensamheten är svårare att greppa och upptäcka, men jag är glad över att man idag talar om ensamhet och att vi arbetar för att hitta metoder för att lösa de problem som förorsakar ensamhet och via det komma åt också själva ensamheten.

Ett exempel på att ensamhet i skolan är under lupp också på nationell nivå är “School to belong”, ett program och certifikat av Helsingforsmissionen. Programmet hjälper skolor att känna igen och lindra upplevd ensamhet bland elever och ger också verktyg för att ingripa i ett tidigt skede. Programmet bidrar till att bekämpandet av ensamhet blir en gemensam sak för hela skolan.

Fakta School to belong

  • bygger på internationellt av forskare erkända metoder:
  • effektivt ingripande i ett tidigt skede
  • träning i sociala färdigheter
  • förändring av attityder och förhållningssätt
  • korrigering av tankesätt kring ensamhet

 – Vuxna glömmer ofta att ta med barn och unga i försök att hitta lösningar på de utmaningar barn och unga står inför, säger Stolzmann-Frankenhaeuser. I mitt arbete med barn i dagisåldern är barn väldigt medvetna om sina rädslor och ensamhet, att vara ensam eller tvingas leka utan kompisar är en av deras största rädslor. Barn har ofta väldigt handfasta och enkla lösningar på det här problemet, lösningar som är väldigt i nuet, men som vi vuxna kanske inte ens kommer att tänka på.

Sök skräddarsydda lösningar

I och med att ensamhet ofta är en personlig upplevelse och känsla, finns det inga färdiga lösningar som fungerar för alla. Därför är dialog om ensamhet och hur man kan undvika ensamhet viktig, till exempel diskussioner om vilka normer som finns i skolan och på det sättet komma åt upplevda föreställningar om annorlundaskap. Vilka normer råder och kan man ändra på dem? Vem är det som har status och varför har just den personen det? Är vissa prylar viktiga för att man inte ska hamna utanför?

– Ensamhet förknippas med rätt starka känslor av skam, säger Stolzmann-Frankenhaeuser, också därför är det viktigt att prata om ensamhet. Då man involverar barn och unga i diskussioner om till exempel normer som finns i skolan blir ofta också det osynliga synligt och barn och unga delaktiga i att lägga upp riktlinjer för hur de vill att just deras skola och gemenskap ska fungera.

Trots att det i dag är väldigt lätt att via till exempel sociala medier skapa nya kontakter är de kontakterna inte någon lösning på den växande ensamheten bland barn och unga. Flödet på sociala medier, glada kompisgäng, semesterresor och det som ser ut som ett glatt och framgångsrikt liv, kan förvärra känslan av att inte passa in och av att vara ensam. Men, internet och sociala medier är inte bara dåligt, det finns också hjälp att få via skärmen.

– För den som av någon orsak inte har ett så stort socialt umgänge, kan en digital gemenskap vara ett första steg och en trygg miljö i vilken man kan träna sina sociala färdigheter, säger Stolzmann-Frankenhaeuser.

Folkhälsan driver en digital ungdomslokal på adressen ungdomslokal.fi
och under öppethållningstiderna finns alltid en ungdomsledare på plats i samma lokal. Olika mötesplatser passar för olika unga och därför är det bra med ett stort utbud.

– Jag vill gärna lyfta Folkhälsans vänelevsverksamhet, den är ett bra exempel på hur man tar med barn och unga i skapandet av en god skolmiljö för alla. Vänelevsverksamheten ger eleverna en möjlighet att vara delaktiga i att främja trivseln och bidra till en bättre gemenskap, berättar Stolzmann-Frankenhaeuser.

Niina Junttila, professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Universitet, har i sin forskning undersökt ensamhet bland barn och unga. Enligt Junttila riskerar nio av tio elever som känner sig ensamma under högstadietiden förbli ensamma under resten av livet. Då ensamhet kan ha förödande former i form av utanförskap, psykiskt illamående och sjukdom och kriminalitet, är det viktigt att hela samhället bidrar till att ensamheten inte fortsätter öka. En av de största musklerna i det här arbetet är familjen.

– Vi vuxna spelar en avgörande roll i hur de sociala färdigheterna utvecklas, säger Stolzmann-Frankenhaeuser. Det är vår uppgift att bidra till att barn lär sig att leka med och ta hem många olika vänner, inte bara den där ena bästisen. Vi kan lära barnen att hälsa på alla och byta några ord också med personer de ännu inte känner och påminna om att alla, i en klass till exempel, är lika värdefulla.

Text: Micaela Röman
Foto: Svenska folkskolans vänner/Frida Lönnroos

Innovationstävlingen SFV Start! efterlyser lösningar som motverkar utanförskap 

SFV Start! är en innovationstävling som ordnas av Svenska folkkskolans vänner och Folkhälsan. Syftet med årets tävling är att hitta nyskapande och verkningsfulla lösningar som motverkar utanförskap och ofrivillig ensamhet bland barn och unga i åldern 6–16. Målet är att barn och unga har god mental hälsa, känner sig trygga, hörda och sedda samt ser sin betydelse i ett sammanhang. 
Den totala prissumman är 120 000 euro. Vinnarlaget får 60 000 euro och två andra lag 30 000 euro för att vidareutveckla och förverkliga sina idéer.

Läs mer på: start.sfv.fi