En nyligen genomförd studie vid Folkhälsans forskningscentrum visade att faktorer i början av livet bidrar till utvecklingen av det som kallas skörhet senare i livet. Motsvarande tidiga livsfaktorer kan hjälpa till att identifiera olika grupper som ligger i riskzonen för att utveckla skörhet och det här möjliggör i sin tur inledandet av riktade förebyggande insatser så tidigt som möjligt.
Resultaten visar att tidiga livsfaktorer bidrar till hur skörhet utvecklas senare i livet. Dessa faktorer kan hjälpa till att identifiera grupper som har nytta av förebyggande åtgärder mot skörhet, och tidig identifiering möjliggör riktade insatser.
Skörhet är ett förhållandevis vanligt geriatriskt syndrom som har ett starkt samband med och ökar risken för andra negativa hälsotillstånd så som funktionshinder, perioder av sjukhusvistelse och förtida mortalitet. Skörhet definieras som ett tillstånd av ökad sårbarhet på grund av minskad funktionsförmåga som är associerad med åldringsprocessen. Det här inverkar på individens förmåga att hantera stress och motgångar i livet.
– Vi använde Frailty Index (FI, ”skörhetsindex”) för att fastställa skörhet. Indexet kalkylerar det ackumulerade antalet livsutmaningar och riskfaktorer över en längre tidsperiod. De här inkluderar fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, kliniska- och laboratoriemätningar, olika symtom, funktionshinder och kroniska sjukdomar. Indexet är ett känsligt mått på skörhet, vilket är ytterst viktigt, eftersom tidig identifiering av riskfaktorer möjliggör tidiga förebyggande åtgärder, sammanfattar Markus Haapanen, postdoktorforskare vid Folkhälsans forskningscentrum.
I studien var större kroppsstorlek vid födseln associerad med en långsammare ökning av skörhetsnivåerna från mitten av livet till hög ålder. Hög BMI hos mamman var associerat med högre skörhetsnivåer i mitten av livet, men långsammare ökning av skörheten från mitten av livet framåt till ålderdomen. Större kroppsstorlek, snabb tillväxt i barndomen och lägre socioekonomisk status under uppväxten hade samband med högre skörhetsnivåer i mitten av livet men inte med skörhetens utveckling senare.
– Resultaten visar att tidiga livsfaktorer bidrar till hur skörhet utvecklas senare i livet. Dessa faktorer kan hjälpa till att identifiera grupper som har nytta av förebyggande åtgärder mot skörhet, och tidig identifiering möjliggör riktade insatser, säger Mikaela von Bonsdorff, biträdande professor vid Jyväskylä universitet och Folkhälsans forskningscentrum.
Foto: Joonas Lampela
Studien använde data ifrån 2000 deltagare från Helsingfors födelsekohortstudie i åldern 57-84 år. Data samlades vid tre mättillfällen från de senaste 17 åren, då Frailty Index hade beräknats för varje deltagare. Dessutom samlades information från olika nationella register och sjukvårdsregister om födelsestorlek, moderns kropssmasseindex (mBMI), tillväxtparametrar i spädbarnsåldern och barndomen, barndomens socioekonomiska status, såväl som stressfaktorer under det tidiga livet.
Studien i fråga:
Haapanen MJ, Jylhävä J, Kortelainen L, Mikkola TM, Salonen M, Wasenius NS, Kajantie E, Eriksson JG, von Bonsdorff MB. Early life factors as predictors of age-associated deficit accumulation across 17 years from midlife into old age. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2022 Jan 9:glac007. doi: 10.1093/gerona/glac007. Epub ahead of print. PMID: 35018457.
Simon Granroth, Vetenskapskommunikatör
