Då man är ung och hela framtiden ligger öppen ingår alltid ett visst mått av osäkerhet och oro. Hur ska jag välja, vad vill jag jobba med, ska jag studera vidare och i så fall var, kommer jag att hitta vänner då jag flyttar till en annan ort? Det är naturligt och ett sätt att förbereda sig. Men om valfriheten slår över i förlamande beslutsångest och den unga känner stor oro för frågor som ligger långt i framtiden kan det behövas stöd och hjälp.
Ungdomsmottagningarna hittar du härPå Folkhälsans ungdomsmottagning i Helsingfors möter psykolog Anita Lind, par- och familjeterapeut Pia-Lena Ilander och sjukskötare Annika Kråkström ofta ungdomar som känner stor oro för framtiden.
– Det har nog alltid varit ett aktuellt ämne, i synnerhet på sommaren när man har gått ut ett utbildningsstadium och ännu inte landat i det nya. De unga funderar dels på saker som om de kommer in till den skola de har sökt till och hur det ska gå på sommarjobbet och dels på riktigt stora frågor – kan jag få ett bra liv, blir jag lycklig? I och med sociala medier, där man kan se allt som alla visar upp, har idealen höjts och man vill ha den bästa utbildningen, vara framgångsrik i jobbet, få familj och vackert hem, leva och resa, beskriver Anita Lind.
Annika Kråkström, som arbetar främst med unga i högstadie- och gymnasieåldern, har noterat att oron kommer i allt tidigare ålder – i synnerhet för flickorna. Pressen att ”välja rätt”, så man får det liv man vill ha, kan kännas övermäktig.
– Unga i högstadiet oroar sig för att de inte har framtidsplaner, och inte vet vad de vill arbeta med. De kanske tänker att de vill studera på universitet, och då är vitsordet i matematik så viktigt. Nu har de svårt med matematiken och blir rädda att de inte klarar sig eller att deras framtid förstörs av på grund av det. De unga behöver få tid och utrymme för sin egen utveckling, de borde inte behöva ta ställning till vad de ska välja innan de ens har hittat sig själva. Om man oroar sig mellan 13 och 23 år blir det en massa år av oro, säger Annika Kråkström.
Corona-pandemin och kriget i Ukraina skapar också oro.
– Oron bottnar ofta i en känsla av att man inte kan kontrollera sitt liv. Nu med krig och pandemi har vi alla och envar fått en upplevelse av att vi inte kan kontrollera tillvaron, säger Pia-Lena Ilander.
– De vuxnas orosprat har ökat, och deras oro smittar av sig. Om de som ska skydda och vara trygga pratar mycket om till exempel krig och dålig ekonomi kan det lätt göra de unga oroliga, fyller Lind i.
Världsläget påverkar måendet, men den största oron för de ungdomar som kommer till mottagningen berör ändå deras egna, personliga liv. Framtidsoro kan vara en orsak till att ungdomarna söker hjälp. Många av dem som kommer till mottagningen är begåvade, har hög kapacitet och klarar sig bra i skolan, men samhället känns så krävande, det känns svårt att hitta en plats där man kan trivas.
Framtidsoron är ett sätt att förbereda sig. Det är bra att ta reda på vad som är viktigt just för mig. Vilka är mina värderingar? Vad för mig framåt i livet? Så länge oron inte blir övermäktig är den alltså helt naturlig och en positiv del av utvecklingen.
– Om du oroar dig mycket kan du öva på att förhålla dig till oron så att den inte tar över. Du kan till exempel införa ”orostid”. Då bestämmer du dig för att oroa dig vid samma klockslag varje dag i cirka 20 minuter. Om orostankar dyker upp under andra tider av dagen så engagerar du dig inte i dem, utan tar dem sedan på orostiden. Då får oron plats, men den får en sundare proportion. Du behöver alltså inte fly oron, men öva på att sätta den i proportion. Då kan ångesten minska. När du vet vad som är viktigt för dig kan du också göra konkreta saker som medför mer lugn. Om det till exempel är viktigt för dig att ha ett eget hem en dag så kan du börja bostadsspara. Om du tänker på naturens välmående kan du leva mer ekologiskt eller gå med i en organisation som jobbar för saken, tipsar Ilander.
Framtidstron är både en samhällelig fråga och en individuell familjefråga. Föräldrarnas och de övriga vuxnas uppgift är att hålla hoppet uppe och visa på positiva framtidsvisioner. Det är också bra att skapa kravlös samvaro, utan minsta krav på prestation. Spela Uno, tänd en brasa, var i nuet och njut av varandras sällskap utan krav. Påminn också dina ungdomar om att deras prestation just nu och besluten som fattas nu inte är avgörande för hela resten av deras liv, säger Lind.
– Det är bra att komma ihåg att de unga inte har så mycket erfarenhet av att lösa problem. Det är jättestora beslut att fatta med pytteliten erfarenhet. Du kan påminna om att det kan vara bra att ha ett mellanår, att få litet mera livserfarenhet. Man kan också ändra sig, om man senare märker att man inte trivs. Det finns möjlighet att välja och välja om.
Text: Johanna Savander
Bilder: Folkhälsan
Om den naturliga framtidsoron övergått i rädsla och ångest hjälper Folkhälsans ungdomsmottagningar i Helsingfors, Åbo och Pargas gärna. Kontaktuppgifter hittar du på www.folkhalsan.fi/ungdomsmottagning.
