Det behövs unga som väljer att göra karriär via yrkesutbildningen. Yrkesinstitut är en säker väg till arbete och kan också vara en smidigare och mer praktisk väg till yrkeshögskola än via gymnasium. Men finansieringen bör ses över, säger vd Georg Henrik Wrede och vd och rektor Laila Andersson.
Till PrakticumMånga, speciellt i södra Finland väljer gymnasiet efter nian – antingen av gammal vana eller tradition eller för att det öppnar fler dörrar, speciellt om man vill studera på universitet. Men Finland behöver också skickliga yrkesutbildade, både nu och i framtiden.
Den som väljer yrkesinstitut kan antingen börja jobba eller fortsätta till yrkeshögskola efter sin examen. Fördelarna är att man tidigare i livet blir attraktiv på arbetsmarknaden. Vare sig man riktar in sig på att ta anställning, starta ett företag eller fortsätta vidare till yrkeshögskola får man en god bas att stå på.
– Det är många gånger ett bra alternativ att välja yrkeslinjen istället och satsa på en mer praktisk yrkeskarriär. Det kan också vara värt att ha i bakhuvudet att man inte alltid kommer in till universitetsstudier med en sämre studentexamen. Många väljer ändå yrkeshögskola efter gymnasiet, säger Laila Andersson, rektor för Yrkesinstitutet Prakticum.
Efter att ha studerat på yrkesinstitut går det ofta smidigt att fortsätta till yrkeshögskola. Från vissa av Prakticums yrkeslinjer finns så kallade smidiga övergångar, där man får en del av studierna till godo från andra till tredje stadiet – till exempel när närvårdare fortsätter studera till sjukskötare eller merkonomer till tradenomer. Smidiga övergångar utvecklas nu också för yrkesstuderande i de tekniska yrkena som vill fortsätta med ingenjörsstudier på yrkeshögskola.
Laila Andersson. Foto: Mikko Käkelä
Men hur lockar man fler till yrkesutbildningen?
– I univetsitetsstäderna är man tyvärr lite förblindade av sin höga utbildningsnivå. Det här är ett problem och diskussionen uppfattas ibland som stötande. Det är klart, där finns många jobb för högutbildade och högutbildade föräldrar tycker ofta att deras barn ska gå samma väg. Men det här leder till att där finns en otrolig fokusering på gymnasier och inte på yrkesskolor, säger Georg Henrik Wrede, vd för Folkhälsan som är huvudägare i Prakticum.
Vi tar kontakt med Anna Ehrnrooth som har stor erfarenhet av att planera attraktiv yrkesutbildning på svenska i Finland. Ehrnrooth var utbildningschef på Folkhälsan och rektor för Folkhälsans yrkesinstitut Focum under slutet av 90-talet. Hon var med om att fusionera många små yrkesinstitut som blev Prakticum och byggdes intill Arcada för att skapa ett attraktivt svenskspråkigt campus i huvudstadsregionen.
– Jag är exempel på en som valt yrkesvägen istället för gymnasium, säger pensionerade Anna Ehrnrooth.
Hon började sin yrkeskarriär som studerande på Folkhälsans barnavårdsinstitut 1963.
– Det var en härlig tid! Jag älskade att tillbringa tid med barnhemmets bebisar som kom från svåra sociala omständigheter. Vi lärde oss om barnavård, barnkost, städning och hur man skulle vara med barnen – alltså psykologi och pedagogik.
Sedan blev Ehrnrooth sjukskötare, överskötare, hälsovårdslärare, tog politices magister-examen och avslutade sin karriär som utbildningschef på Folkhälsan och rektor för ett yrkesinstitut. Hon var med och planerade och förhandlade fram campuset Arcada och Prakticum.
Många som studerat på till exempel de tekniska linjerna kan få höga löner.
Anna Ehrnrooth
– Vi behöver erbjuda attraktiva yrkesinstitut och lyfta fram goda exempel på vad yrkesutbildning kan leda till. Många som studerat på till exempel de tekniska linjerna kan få höga löner. Det finns ett behov av kunniga yrkesskickliga i praktiska branscher. Men de sociala branscherna har det utmanande med lönen. Det är en politisk fråga, säger Anna Ehrnrooth.
Här låg loggian där barnen fick vistas utomhus, säger Anna Ehnrooth som studerade på Folkhälsans barnvårdarinstitut i Tölö år 1963. Senare återvände hon till Folkhälsan som rektor för yrkesutbildningen. Foto: Hanna Rundell
Målet med yrkesskolereformen 2018 var kunskapsbaserat kunnande och kundorientering. Men inbesparingarna har drabbat instituten hårt. Yrkesinstituten i Svenskfinland har det ekonomiskt tufft och det påverkar hela klimatet i skolan. Under våren har Prakticum tvingats till samarbetsförhandlingar och minskat personalens storlek. Alla utbildningslinjer bevaras tills vidare.
– Frågan är vilka utbildningar ska vi erbjuda på svenska i Finland i det skede vi tvingas prioritera och välja bort? Behöver vi en svenskspråkig utbildning för fordonsmekaniker till exempel? Det är en svår fråga och handlar dels om hur vi upprätthåller en servicenivå på svenska också i framtiden, dels om vilka utbildningar vi ska erbjuda våra ungdomar på svenska, säger Georg Henrik Wrede.
Regeringen Sipilä drog ner basfinansieringen till yrkesinstituten och kopplade finansieringen till prestation och projekt. Samtidigt försökte man slå ihop små enheter till större.
– Det ledde till stora inbesparingar och slog hårt mot speciellt små finlandssvenska yrkesinstitut. På på svenskt håll sparar man inte mycket genom sammanslagningar eftersom instituten är så regionalt spridda, säger Laila Andersson.
Den sittande regeringen har skjutit till pengar till yrkesinstituten för stödfunktioner som elevvård och coronastöd som gett möjlighet till nyrekryteringar.
– Men mest av allt skulle vi behöva en större basfinansiering. En stor del av personalens tid går åt till att hitta på nya projekt och ansöka om finansiering för dem. En ständig rumba med projektansökningar är slitsamt för en liten organisation, säger Andersson.
– Folkhälsan har en stor roll i Prakticum och vi vill Prakticum väl. Genom yrkesutbildning kan vi ge ungdomar en väg framåt, men även säkra behovet av yrkesutbildad personal som kan svenska, både inom vården och inom andra branscher. Att yrkesutbildningen fungerar och attraherar är en grundförutsättning om vi vill ha service på svenska i framtiden, säger Georg Henrik Wrede.
Han tar upp frågan om det är föreningarnas roll att upprätthålla andra stadiets utbildningar på svenska?
Gymnasierna drivs av kommunerna, yrkesinstituten i Österbotten av samkommuner medan de svenska yrkesinstituten i södra Finland till betydande del ägs av tredje sektorn.
Orsaken till ägarstrukturen är historisk. Folkhälsan har i tiderna haft en stark utbildande roll. För knappa 100 år sedan när föreningen Samfundet Folkhälsan var nybildat såg styrelsen ett behov av utbildning och byggde upp en barnavårdsutbildning i Tölö i Helsingfors. Utbildningen blev senare Focum som övergick till Prakticum där Folkhälsan av historiska skäl fortfarande är den största ägaren.
– Men nu anser jag att yrkesutbildningarnas finansiering och ägarstruktur bör ses över, säger Wrede.
Föreningar är idéburna organisationer som försöker påverka samhället när de ser vissa behov till utveckling eller förändring. Folkhälsans väg att påverka har genom tiderna varit att utveckla utbildningssystemet, konkret genom att starta upp och understöda utbildningar på svenska; för hälsosystrar, barnvårdare, närvårdare, massörer och personliga tränare bland andra. Vissa av utbildningarna har senare tagits över av offentliga sektorn.
– I Finland har vi en bild av att det offentliga stöder våra utbildningar så att de är gratis. Men här avviker vår idealbild från praktiken. Ska det vara så här? Det handlar inte bara om Folkhälsans resurser utan om hur hela yrkesutbildningen på svenska ska se ut och finansieras.
Text: Hanna Rundell
Huvudbilden med hälsosyster Lisa Ögård och två barnvårdstuderande är uprsprungligen svartvit, tagen ur Folkhälsans arkiv oxh färgsatt med AI-teknik.
