Hur hålla hemskola för barn med särskilda behov? - Folkhälsan

23 mars 2020

Hur hålla hemskola för barn med särskilda behov?

Hur får man vardagen att gå ihop i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar nu då allt sker under samma tak; skola, fritid och distansjobb?

Plötsligt skall du som förälder både inrätta ett hemmakontor och hålla i trådarna för skola och kanske även dagis. Det här är en utmaning för alla, men extra svårt för föräldrar till barn eller unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Här gäller det att ta fram sina superkrafter.

De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, ADD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och olika språkstörningar. Du kanske gärna lever med tanken att vi tar en dag i taget under dessa extrema förhållanden med coronaviruset. Men de här barnens och ungdomarnas hjärnor fungerar på ett annat sätt än din.

 För många barn med NPF är struktur, rutiner, förutsägbarhet och förberedelse ett måste för överlevnad, säger Paula Ala-Käkelä som möter många barn med särskilda behov i sitt jobb på Folkhälsan.

I skolan följer barnen ett klart schema och har klara regler gällande arbetssätt i klassen och sociala koder på rasterna. Läraren vet hur de olika barnen jobbar bäst, vilka uppgifter som kan kännas svåra att komma igång med, vilka uppgifter som är svåra att avsluta och vilka knep som fungerar. Det kan vara bra att fråga läraren om mer specifika råd gällande ditt barns arbetsmetoder i skolan.

Paula Ala-Käkelä rekommenderar att du som förälder gör upp ett veckoschema med ett schema för varje dag, där vissa rutiner upprepar sig från dag till dag.

– Sätt en dag i förväg in vilka skolämnen ni jobbar med enligt lärarens direktiv. För många är det viktigt att morgonens rutiner hålls lika för att de skall komma igång med dagen. Vad gör ni vanliga vardagar före skolan? Gör samma även nu.

Det gäller att spjälka upp jobbstunden i passliga bitar, till exempel 10–15 minuter jobbstunder och 3–5 minuter paus. Informera barnet om längden på jobbstunderna och pauserna och vad de ska göra under dessa. Under pausen kan man hoppa X-hopp, bygga med lego, lyssna på musik eller rita. Fundera tillsammans på förhand vilka strategier fungerar bäst som pausaktivitet för att igen få tag i koncentrationen.

 Det är viktigt att gå igenom schemat med barnet och lyssna till barnets önskemål och idéer. Barnen har väldigt fina tankar och tips bara vi vuxna ger oss tid att lyssna och kan tänka utanför boxen. Ett barn med ADHD berättade till exempel att hen kan koncentrerar sig bättre om hen får trampa på konditionscykel och läsa samtidigt, säger Ala-Käkelä.

Exempel på dagsschema

kl. 8 Frukost
Klä på sig
Gå till ”skolan” .

kl. 9–11 Skoluppgifter

kl. 11.00 Lunch

kl. 11.30–12.30 Uterast

kl. 12.30–13.30 Skoluppgifter

kl. 13.30–14.00 Fri läsning, rita, leka fritt

kl. 14.00 Mellanmål

kl. 14.30–15.30 Fri lek, läsa, eventuell skärmtid

kl. 15.30–16.30 Utevistelse

Fundera också noga på miljö och hjälpmedel. Var hemma passar det bäst att koncentrera sig på skoluppgifter? Vilka hjälpmedel kan ni använda? Hjälper det att fingra på en stressboll eller rulla en taggboll under foten då man läser eller gör uppgifter? Fungerar ljudböcker bättre än vanliga böcker?

 Det här är inget lätt pussel för någon så välkomna alla kreativa lösningar och var inte för stränga med er själva som föräldrar. Ni är så bra lärare, dagispersonal, arbetstagare och föräldrar som ni förmår i detta undantagstillstånd. Kom ihåg att välja vilka gräl det lönar sig att ta, när kan vi se mellan fingrarna, kanske med högen av smutskläder på golvet? Säger Ala-Käkelä.

Under dessa tider behöver vi också vara extra slösaktiga med beröm och positiv uppmärksamhet. Kom ihåg att tacka och uppmärksamma varandras ansträngningar. ”Vad glad jag blev att du lekte med din bror”, ”Vad stolt jag är över att du läst hela boken själv”, ”Tack och vad fint du städade efter dig”, ”Tack, vad glad jag blev för att du fixade lunchen i dag”.