På bara några veckor har finländarnas arbetssätt ändrats då coronaviruset skrivit om schemat. Det kräver snabb anpassningsförmåga och vilja att hänga med. Folkhälsans rehabiliteringsverksamhet har blivit digital och på så vis garanteras att viktig terapi fortsätter, om än i annan form än tidigare.
Amanda Andersson och Erika Snellman är två av fyra talterapeuter vid Folkhälsan i Vasa. När en vanlig dag förr gick ut på att träffa barn i skolor, luncha på vägen och köra långa sträckor i bilen, ser det idag annorlunda ut. Nu är datorn i ständig beredskap och de tillbringar mera tid på kontoret än tidigare.
– Vi hade länge funderat på digitala terapiformer, så tanken var inte obekant. Nu blev det en chockstart och vi lär oss varje dag, säger Andersson.
Början har fungerat överraskande bra. Även om tidtabellen varit snabb är de positiva till utvecklingen.
– Det har lyckats väldigt väl, i många fall över förväntan, säger Andersson.
Talterapin för barn förutsätter att en vuxen person också deltar och hjälper barnet med den tekniska biten. Många familjer har varit ivriga på att testa den digitala terapiformen.
När terapin blir digital tar kreativiteten vid
– När det gäller barn som inte är så vana att hantera en platta eller en mus kräver det mera handledning. Det är en utmaning för oss att tänka nytt, vi får tänka brett, säger Snellman.
– Vi har varit öppna med att vi testar oss fram. Det kräver ett öppet sinne, det är en konstig situation för alla och det är roligt att se att alla är öppna för det, säger Andersson.
På Folkhälsan i Vasa har det blivit fler gemensamma kaffepauser för talterapeuterna som normalt arbetar ute på fältet. Det ger också möjlighet att tillsammans utveckla redskap för lyckad digital terapi.
– Vi har börjat från noll och gjort om gammalt material, men också gjort nytt material. Även om situationen är annorlunda är det roligt, säger Snellman.
– Normalt har man en känsla för vad man kan göra med vissa klienter, men nu kräver det mera tid då vi anpassar oss till nya arbetssätt, säger Andersson.
Ångest för framtiden
När världen är orolig är det viktigt att terapin fortsätter för den som behöver. Saskia Öhman är överläkare vid mottagningen för barn, unga och familjer i Helsingfors.
– Om någon hade frågat av mig för fyra veckor sedan om vi lyckas ställa om hela verksamheten på barn- och ungdomsmottagningen så den fungerar på distans hade jag svarat att jag inte tror det. Nu är nästan hela den verksamheten digital, säger Öhman.
Öhman berömmer personalen som på en kort tid klarat den stora omställningen. Det är särskilt viktigt att flera terapiformer kan fortsätta när världsläget är oroligt.
– Många ungdomar är oroliga, har ångest och rädsla för corona. De är också rädda för hur det här påverkar deras skolgång och framtid, säger Öhman.
Rent praktiskt är det också viktigt att lyssna på ungdomarna i den digitala terapin. En del föredrar telefonsamtal och är obekväma med video, andra föredrar video. Det är också viktigt att diskutera praktiska begränsningar.
– När man tittar på datorns skärm kan det uppfattas som att personen man diskuterar med inte ser en i ögonen. Det kan vara bra att säga att man vill se den andra människan och därför inte tittar in i kameran då den pratar, säger Öhman.
Vad vi tar med oss i framtiden
I takt med att arbetssätten blir digitala synas tidigare sätt att arbeta och träffas.
– Möten på distans gör att jag ifrågasätter en del tidigare arbetsvanor. Kanske man i framtiden också kan sköta en del situationer på distans? Det sparar både tid och energi, säger Öhman.
Arbetssätten framöver kommer delvis att ändras, tror Öhman. Inte så att man kastar bort allt det goda som utvecklats under åren. Det är fortsättningsvis viktigt att träffa familjer och barn men den digitala biten kommer att utvecklas.
I Vasa tror Snellman och Andersson att de kommer att ta med sig många erfarenheter framöver.
– Vi har hittat på nya övningar och i framtiden kommer vi att kunna erbjuda digital distansterapi till klienter som vi av olika orsaker inte kan besöka, säger Andersson.
– Jag tror att vi i framtiden kommer att ha en blandning av olika terapiformer där vi träffas både digitalt och fysiskt, säger Snellman.