Distansskolan - hur jämlik är den egentligen? - Folkhälsan

28 april 2020

Distansskolan - hur jämlik är den egentligen?

Självreglering är nyckeln till att jobba självständigt hemifrån. Vissa behärskar det bättre. Och alla barn har inte lika bra stöd av sina föräldrar. Viktigt att se de som har det svårt, säger experter.

Föräldraskap under coronakrisen var temat under en direktsänd diskussion som ordnades av Helsingfors universitets Tankehörna under tisdagen. Diskussionen kan ses här i efterhand.

Diskussionsdeltagare var Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik, Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete och Åsa Mickwitz , pedagogisk universitetslektor. Diskussionen kretsade kring vardagen i hemmen, hur den sociala distanseringen kommer att påverka oss som individer och samhället i bredare perspektiv och hur jämlikhetsfrågor bemöts i distansskolgången.


Ojämlikhet bland barnen oroar

Det som oroar panelen är de långsiktiga konsekvenserna av coronakrisen.

 Inom det sociala arbetet ändras tidsperspektivet. Konsekvenserna kommer först i efterhand. Våren brukar typiskt sett vara tidpunkten då man gör barnskyddsanmälningar och i vår kan man se en tydlig minskning av antalet gjorda anmälningar, säger Harry Lunabba.
Skolans fysiska roll har fallit bort och sju av tio lärare rapporterar att de inte får tag på alla sina elever.

 Hur kan man se de barn som inte har kontakt med skolan och nu hamnat i skuggan? undrar Lunabba.

Han efterlyser aktivt uppsökande verksamhet och flexibilitet i skolgång för de som behöver det framöver.

 Välfärdsarbetet har hittills varit fokuserad på tjänster men nu ser vi även att det handlar om att skapa trygga online-utrymmen, säger Lunabba.

Panelen är enig om att undervisningen som flyttat till nätet har gått bra i det stora hela fastän det skapat en större arbetsbörda för lärarna. Olika metoder som e-tentamen, zoom-möten och podcasts har tagits i bruk.

Samtidigt vill Mickwitz påminna att vi inte ska ”hypa” digitaliseringen utan också minnas att nätundervisningen inte enbart är positiv. Pedagogiken är flyttad till nätet men det finns även andra sorters uppgifters som skolan ska uppehålla för att möta barnens olika behov.

 Läroplanen är tvådelad. Ena delen är kunskapsbiten, medan den andra delen är att utveckla sig som människa. Den andra delen kommer att behöva större fokus då eleverna återvänder till skolorna, säger Kalland.

 Man brukar tänka på jämlikhet som lika möjligheter, men alla föräldrar inte har samma möjligheter att stöda sina barn i skolgången. I och med att krisen fortsätter måste vi bli mindre kategoriska i stöd och bemöta undantag bättre, säger Lunabba.

Distansskolan passar vissa bättre än andra. Speciellt bra fungerar det för dem som kan ta ansvar och lära sig självreglerat. Med det menas en kunskap att förmå sig göra det man ska och avstå att göra det som man inte ska göra.

Vuxna kan stöda med rutin

Det är skolan som har huvudansvar för undervisningen. Det är viktigt att de vuxna ger barnet utrymme och lugn och ro för att sköta sina uppgifter.

 Man ska lita på barnet att det sköter sina uppgifter och inte heller ställa för höga krav som förälder. Ibland kan barnen bli irriterade då de vuxna agerar som lärare, då kan det hjälpa med att kalla fram läraren genom att fråga ”vad skulle läraren säga till det här?” tipsar Mickwitz.

Lunabba fortsätter med att kommentera att vuxna inte är lärare, det är viktigt att lära barnen att vända sig till sina lärare. Med barn med särskilda behov är det i sin tur viktigt att inte bara ha Plan A utan även plan B.

Då våra skolor och arbetsplatser har flyttat in i våra vardagsrum finns det ett behov att ha en klar och tydlig avgränsning mellan arbetstid och fritid. Det här kan göras med hjälp av klara rutiner, kanske till och med ett dagsschema.

 Fast allting inte är gjort i slutet av dagen så kan man lämna datorn, säger Lunabba.

Kalland fortsätter med att fundera kring självförtroende och lärande. Det är viktigt att ge varje barn en möjlighet att lyckas. Rutin frigör resurser, hjärnkapacitet och kreativitet då man inte behöver fundera på varje nästa skede skilt.

 Kom tillsammans överens om dagens målsättningar och jobba vidare med det. Det viktigaste är att uppehålla ett genuint intresse för det som intresserar barnet, säger Kalland.

Mickwitz lyfter upp att även vuxna behöver reflektera kring sitt eget distansarbete i hemmen. Många vuxna har en orealistisk bild om arbetet just nu. Man sitter ofta på möte efter möte samtidigt som man ska sköta hemmaskola, mat och annat.

Lunabba efterlyser ödmjukhet mot sig själv. Man måste godkänna att det blir dåliga dagar ibland.

Ungdomar under coronatiden

Även ungdomar och unga vuxna möter nya utmaningar då skolan eller studierna går per distans. Speciellt svårt kan det vara att komma vidare med stora projekt som en pro gradu. Då lönar det sig att spjälka arbetet i mindre hanterliga bitar, tipsar Lunabba.

Frågor kring framtiden kan också oroa. Många unga har ovetskap gällande studieplatser, inkomst och sommarjobb. Då framhävs vikten av social kontakt. Rutin är viktigt även för ungdomar och unga vuxna fastän tiderna för skola och studier ger vika.

 Att stiga upp samma tid varje dag, ta en promenad och ha ett arbetsschema med början och slut är en bra start säger Mickwitz. Det är viktigt att inte ha för höga krav på sig själv just nu men det är ännu viktigare att åstadkomma någonting varje dag.

 Då man är ung och mellan olika skolor eller institutioner är man extra sårbar tillägger. Som tur har det finska skolsystemet styrkan att man alltid kan fortsätta studera, Lunabba.

Text: Rosa Welander