Folkhälsans Forskningscentrum deltar i coronaforskning - Folkhälsan

06 april 2020

Folkhälsans Forskningscentrum deltar i coronaforskning

En grupp från Folkhälsans Forskningscentrum samarbetar med en grupp från Karolinska Institutet i Stockholm för att försöka lösa coronaproblematiken. Målsättningen med forskningen är att förstå om det finns genetisk variation i vissa nyckelgener, som kunde förklara varför vissa som insjuknar i sjukdomen får så svåra symtom, medan andra klarar sig betydligt lindrigare undan.

Forskningsgruppen för komplexa sjukdomar vid Folkhälsans Forskningscentrum deltar i ett forskningsprojekt, vars mål är att förstå om det ligger genetiska orsaker bakom att vissa får så svåra symtom av coronainfektionen, medan andra inte får det. Forskningsgruppen leds av Juha Kere, professor i molekylär genetik på Karolinska Institutet i Stockholm, som planerat det nya projektet i samarbete med professor Anu Kantele (infektionssjukdomar) och professor Olli Vapalahti (virologi) från Karolinska Institutet, samt deras kollegor.

Män blir oftare svårt sjuka

Målet med gruppens forskning är att bättre kunna identifiera de individer, unga eller äldre, som riskerar att få en riktigt svår sjukdomsbild. Om man vet vilka de är kunde de isoleras i detta skede, och sedan vara de första som får vaccinet när det blir tillgängligt. Det verkar som om män ofta får svårare symtom av sjukdomen än kvinnor.

– Genen som kodar för hur viruset kommer in i celler sitter på X-kromosomen. Män har bara en kopia på sin enda X-kromosom, medan kvinnor har två. Dessutom vet man att genuttrycket regleras av könshormoner. Det finns ett antal hypoteser kring dessa idéer som kunde förklara varför det oftare är män som har en svår sjukdom. Vi ska använda riktad genetisk analys för att förstå om det finns genetisk variation i utvalda nyckelgener, som skulle förklara varför några får en riktigt svår sjukdom när många kan insjukna bara lindrigt eller gå helt utan symtom, förklarar Juha Kere.

En del av forskningen utförs på Folkhälsans Forskningscentrum och det ackrediterade analyslabbet på Karolinska Institutet används för DNA-analyser. 

– För tillfället samlar Anu prov på svårt sjuka patienter och kontrollindivider. Vi håller på att börja testa analysmetoden för de genetiska skillnader som vi har tagit fram med en detaljerad analys av nyckelgener. Dr. Shintaro Katayama på Folkhälsans Forskningscentrum har gjort ett otroligt fint arbete med bioinformatiken, säger Juha.

Isolering ger tid för forskning och underlättar sjukvården

Alla prov ska analyseras i grupper på drygt 100. Gruppen hoppas att det blir ett ständigt flöde av data, som man kontinuerligt kan analysera med uppdaterade siffror. Då sker arbetet och framstegen så snabbt som det bara är möjligt.

 Hur kan då du och jag – och alla vanliga människor – hjälpa till?

– Det viktiga nu är att isolera sig, precis som man har beslutat i Finland. På det sättet skaffar vi tid för framsteg på alla forskningslinjer som kan hjälpa oss att begränsa och övervinna epidemin. Viktigast av allt är att vi på detta sätt slipper att överbelasta sjukvårdens resurser för de kritiskt sjuka. Ingen skulle behöva dö i sjukdomen på grund av brist på resurser, säger Juha Kere.

 

Text: Johanna Savander
Foto: Jenny Blomqvist