Så här tycker Folkhälsan om regeringsprogrammet - Folkhälsan

06 juni 2019

Så här tycker Folkhälsan om regeringsprogrammet

Folkhälsans ledning uttalar sig om regeringsprogrammets skrivelser om vården, småbarnspedagogiken, utbildningen och medborgarverksamheten.

Till regeringsprogrammet

Inom Folkhälsan är det nya regeringsprogrammet givetvis ett stort samtalsämne dessa dagar. Folkhälsans ledning har lusläst programmet för att försöka tyda den nya regeringens riktning och fundera på hur väl det passar ihop med den allmännyttiga social- och hälsovårdsorganisations verksamhet.

Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede hittar mycket positivt i det nya programmet.

– Det finns skrivningar kring många av de områden där Folkhälsan som organisation försöker påverka; kring hälsofrämjande, familjers och äldres välmående, miljöpåverkan, jämställdhet och utbildning bland annat. Och naturligtvis är vi glada över att det finns det väldigt många skrivningar som stärker svenskans ställning i Finland, säger Wrede.

– Den stora frågan är hur de ekonomiska ramarna för att förverkliga punkterna i programmet kommer att hålla under regeringsperioden, fortsätter han.

Planerna på att utarbeta ett nationellt program för klimatvänlig mat och att bland annat halvera matsvinnet till 2030 är något som han ger tummen upp för.

Som ett litet orosmoln på himlen lyfter Georg Henrik Wrede upp de eventuella planerna på att införa en källskatt på vinstutdelning från utländska fonder efter 2022. Hur det här i så fall skulle påverkar allmännyttiga organisationer som Folkhälsan och deras verksamhet är ännu oklart, men klarnar troligtvis efter den planerade utredningen.

Satsning på forskning gläder

På Folkhälsans forskningscentrum, där man bedriver både genetisk forskning och folkhälsoforskning, är forskningsdirektör Anna-Elina Lehesjoki belåten över att regeringen vill satsa på att förbättra förhållandena för forskning, utveckling och innovationer. Regeringen eftersträvar att investerings- och finansieringsnivån ökar från 2,8 procent till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030. Därtill nämns det specifikt att det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrens- och attraktionskraft ska stärkas genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer.

Foto: Hannes Victorzon

– Ur Folkhälsans synvinkel är det naturligtvis också glädjande att regeringen vill satsa på forskning om barns och ungas kostvanor.

Folkhälsans forskningscentrum forskar som bäst i barns kostvanor, bland annat inom forskningsprojektet DAGIS.

Familjeledighetsreformen efterlängtad

Regeringen lyfter upp och vill stärka medborgarorganisationernas och civilsamhällets verksamhetsförutsättningar. Det här gläder Folkhälsans förbundsdirektör Viveca Hagmark som värnar om medborgarnas möjligheter till delaktighet i samhället genom just genom medborgarorganisationerna.

 

– Vi stöder också familjeledighetsreformen, vars mål är att familjeledigheterna och omsorgsansvaret ska delas jämnt mellan föräldrarna. Familjernas valmöjligheter och möjligheter till flexibilitet i fråga om familjeledigheterna ska utökas. Reformen ska genomföras på ett sådant sätt att alla slags familjer behandlas jämlikt och att mammor och pappor får kvoterade månader, säger Hagmark.

Vardagsmotion och idrott prioriteras

Tomas Järvinen, vd för Folkhälsan Utbildning som arrangerar Folkhälsans utbildningar vid Solvalla, Norrvalla och resurscentret Föregångarna noterar att regeringsprogrammet fokuserar väldigt stort på utomhusaktiviteter och vardagsmotion för alla.

 Foto: Hannas Victorzon

– Man har planerat utveckling av idrottsföreningar och idrott och samtidigt betonat barn och ungdomars välmående som en viktig målsättning inför den kommande regeringsperioden, vilket är positivt.

Utveckling av äldreomsorg och småbarnspedagogik

Regeringen visar nu också tydligt att den vill förbättra kvaliteten på service, vård och omsorg för äldre. Att i lagstiftningen stipulera om personaldimensioneringen ser Gun Eklund, vd för Folkhälsans Välfärd som producerar vård- och omsorgstjänster, som en nödvändighet mot bakgrunden av de kvalitetsbrister som förekommit. Hur en dimensionering på 0,7 i praktiken kommer att tolkas återstår att se.

– Det är positivt att regeringen har en tydlig ambition att utveckla kvaliteten i och attraktionskraften för vård- och omsorgsbranschen på en nationell nivå. Kvalitets- och utvecklingsarbete med personalen är något Folkhälsan som vård- och omsorgsproducent redan länge satsat stenhårt på, både inom småbarnspedagogiken och äldreomsorgen – det här trots att det är en hårt konkurrensutsatt bransch, säger Eklund.

 

Hon ger också tummen upp för den subjektiva dagvårdsrätten, återinförande av lämplighetstest till närvårdarutbildningar, minskade gruppstorlekar i daghemmen och att personaldimensioneringen på resurserade boenden för äldre skrivs in i lagen.

Regeringen vill alltså återgå till dimensioneringen med en pedagog per sju barn i grupper över tre år istället för en pedagog per åtta barn som förra regeringen införde.

– Gruppen minskar då från 24 barn till 21 barn på tre vuxna, vilket förstås är positivt då forskning visar att mindre gruppstorlekar gynnar barnen. Men mycket handlar också om en fungerande smågruppspedagogik då man ytterligare delar upp barnen i mindre grupper inom gruppen, säger Eklund.

Hon noterar också att regeringen planerar att utreda om en begränsning av strävan efter vinst kunde omfatta småbarnspedagogiken på samma sätt som i fråga om den grundläggande utbildningen.

– Det här är mycket intressant läsning för en icke-vinstdriven vård- och omsorgsproducent, säger Eklund.

Text: Hanna Rundell